Sökresultat:
42 Uppsatser om Referensmaterial - Sida 3 av 3
Fonologi hos svenska 5- och 6-åringar med typisk språkutveckling : Referensmaterial till det fonologiska testmaterialet LINUS
A new phonological test, LINUS, for Swedish-speaking children between the ages of three and seven, has been developed at the speech and language pathology department at Linköping University. The aim of the present study was to create a reference manual for the long version of the new test. The participants in the present study were children between the ages of five to seven in a medium-sized municipality in the Northern part of Kalmar County, Sweden. In total, 124 native Swedish-speaking children (58 girls and 66 boys) with typical language development participated. The children were divided into two age groups, 5;0-5;11;31 and 6;0-6;11;31 years.
Webbsökning: En genväg till ett idiomatiskt språkbruk för främmandespråksinlärare?
Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.
Bemötande av patienter med psykosomatisk smärta
Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.
Hälsoläget hos en grupp nattarbetande kartlagt med Arbetsförmågeindex, AMF-index
Enligt Arbetsskyddsstyrelsens föreskrift AFS 1997:8 skall nattarbetande erbjudas att genomgå en medicinsk kontroll. Forskningen har visat att nattarbete är förenat med en rad effekter på hälsa och säkerhet. Risken för sömnstörningar ökar med åldern och blir ofta märkbart särskilt efter 45-50 års ålder. Nattarbetarna är en särskilt utsatt grupp. På Arbetsmiljöenheten prövas för närvarande Arbetsförmågeindex som utvecklats vid Institutet för Arbetshygien i Helsingfors.
Vad gör jag nu? : En studie om anhörigas behov av stöd och sjuksköterskans bemötande när patienten hastigt insjuknar i infarkt i hjärna eller hjärta
Celiaki är en kronisk autoimmun överkänslighetssjukdom mot proteinet gluten. Gluten förekommer i vete, korn, råg och havre. Sädesslagen innehåller olika prolaminer, vilka gemensamt benämns för gliadin. Autoantigenet utgörs av enzymet vävnadstransglutaminas (tTG). Genom deamidering medför enzymet att gliadinets immunogenitet ökar.
Fiskfaunan i Ekeby våtmark
Fiskfaunan i Ekeby våtmark inventerades med hjälp av två metoder, fångst-återfångst och nätprovfiske, som i möjligaste mån använde metodiken vid standardiserat provfiske. Med fångst-återfångst metoden fångade jag sutare, abborre och småspigg, dock var fångsten av abborre och småspigg så liten att det inte kunde göras någon uppskattning av dessa populationsstorlekar. Uppskattningen av sutarnas populationsstorlek i damm 8 erhölls efter ett antal fångst och märkningstillfällen tills det fanns tillräckligt stor andel återfångst av sutare. De mjärdar som användes kunde bara fånga fisk av ett visst storleksintervall (35-120 mm) vilket troligtvis betyder att det enbart fångades 1- och 2-åriga sutare. Min uppskattning av antalet individer i populationen sutare (Lincoln Index) blev 1316 +/- 1127.
MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA - JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING
1
MÄTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA
JÄMFÖRELSE AV NORMALVÄRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING
ELIN KELLERSSON
Kellersson E, Jämförelse av andningsmuskelstyrke mätning på ny utrustning. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 poäng. Malmö högskola:
Hälsa och Samhälle, enheten för biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2012.
Svaghet i andningsmuskulatur är vanligt hos neuromuskulärt sjuka, lungsjuka och hos vissa patienter som behandlas med steroider. Vid neuromuskulära sjukdomar utgör en progressiv försvagning av andningsmusklerna (främst diafragman) det allvarligaste hotet mot överlevnad. Andningsmuskelstyrkan kan mätas med hjälp av en spirometer, där det maximala inspiratoriska trycket (PI max) och det maximala exspiratoriska trycket (PE max) mäts med hjälp av tryckreceptorer vid en pnemotachograf.
Med dig vare också Herren : En undersökning av attityder till gudstjänstens språk i Svenska kyrkan
Syftet med denna uppsats är att utreda hur gudstjänstdeltagare i Svenska kyrkan ser på språket i gudstjänsten och om det finns faktorer såsom ålder, kön, utbildningsnivå eller kyrkogångsfrekvens som påverkar deras attityder. Studien är utförd genom en enkätundersökning bland gudstjänst-deltagare på kyrkkaffet efter gudstjänsten i tre församlingar i tre olika städer i Sverige. Dessutom har de skrivna ordningarna till gudstjänsterna samlats in och undersökts stilistiskt, som ett språk-vetenskapligt Referensmaterial att jämföra enkätundersökningens resultat med. Gudstjänstdeltagarna har på enkäten fått sätta kryss på skalor mellan två olika stilistiska mot-poler för att beskriva hur de upplever språket i gudstjänsten. Polerna på enkäten var vagt?precist, vardagligt?högtidligt, känslofyllt?känslofattigt, ålderdomligt?modernt och originellt?vanligt.
Årstidsvariationen i leverstatus hos nötkreatur som konsumerar Östersjövatten
SAMMANFATTNING
En betydande del av den svenska nötkreaturspopulationen finns i kustnära områden. Enligt gammal hävd och av praktiska skäl tillåts boskap på perifert belägna marker släcka törsten i de vattendrag som finns att tillgå på betet och längs Östersjökusten dricker djuren havsvatten då färskvatten ofta är en bristvara. Algblomningar med toxinbildande cyanobakterier uppträder varje sommar i Östersjön liksom i många åar och insjöar. Temperatur, solinstrålning och väderförhållanden styr omfattningen av blomningarna. Egentliga Östersjön, inräknat Finska viken, Ålands hav och Skärgårdshavet tillhör de mest utsatta områdena när det gäller massförekomst av cyanobakterier.
Utredning av fördelar och nackdelar med 64-bits utökning av x86
Bill Gates anses en gång i tiden (1981) ha sagt, att "640 KB borde räcka för
vem som helst". Idag är 32-bit teknikens gräns på 2-4 GB ansedd som för liten
och det är huvudanledningen till att utvecklingen har gått vidare till
64-bits minnesadressering. Det förflyttar i dagsläget gränsen till 16 TB och
mera potential finns kvar. Detta examensarbete har behandlat förändringar i
samband med denna nya teknologi och undersökt vad som ändras vid övergång
från 32-bit. Några områden som är värda att nämna som viktiga är nya
möjligheter med minneskapaciteter men även förändringar som har att göra med
mjukvaror.
Utredning av fördelar och nackdelar med 64-bits utökning av
x86
Bill Gates anses en gång i tiden (1981) ha sagt, att ?640 KB borde räcka för vem som helst?. Idag är 32-bit teknikens gräns på 2-4 GB ansedd som för liten och det är huvudanledningen till att utvecklingen har gått vidare till 64-bits minnesadressering. Det förflyttar i dagsläget gränsen till 16 TB och mera potential finns kvar. Detta examensarbete har behandlat förändringar i samband med denna nya teknologi och undersökt vad som ändras vid övergång från 32-bit.
Vad krävs för att hantera fusket idag? : En undersökning av 34 lärares beredskap för att möta fusk.
Syftet med undersökningen var att, efter en fallstudie genomförd på en svensk högstadieskola, undersöka i vilken omfattning det förekommer otillåten kopiering av källor på Internet och hur detta problematiska fusk hanteras av lärarna på en utvald högstadieskola i Sverige år 2005. För att uppnå syftet genomförde jag en gruppenkät där 34 lärare deltog och valet av gruppenkäten stod på att den ofta är bruklig inom verksamheter som skolan där flera är samlade och lättare kan nås med ett frågeformulär. Enkätens frågor undersökte förekomsten av, misstänkta eller bevisade, fall av otillåten kopiering och användning av Internetkällor där eleven har haft avsikt att fuska åren 2000-2005. Den undersöker vidare om det finns eller har funnits styrdokument som behandlar denna typ av fusk på skolan eller kommunen under samma period, hur lärarnas beredskap för fusket ser ut, hur fallen av fusk har hanterats och om lärarna själva känner sig nöjda med resultatet. Dessutom undersöker enkäten lärarnas förslag på hur fuskhanteringen skulle kunna förbättras, i de fall där de anser att den brustit, inför framtiden.