The purpose of this graduate work is to seek knowledge about how children?s right to participation and influence is interpreted and understood in a specific context and also to examine how this right can be conditioned and shaped by the pedagogical practice of early childhood education.The focus of this study has been to examine the arguments and attitudes towards the right to participation and influence as a pedagogical practice as it is understood in early childhood education. Additionally, I have been interested in studying the affordances and restrictions that early childhood educators experience when dealing with children´s right to participation and influence.The platform used for data collection is Facebook and the informants recruited were active participants in forums regarding democracy in preschool education. In the second phase of the study I conducted online focus groups with these participants.For the analysis of the material I have adopted a poststructuralist perspective, starting from Jaques Derridas philosophical texts and use of deconstruction.The results show the complexity in early childhood education´s democratic mission. What becomes clear is the importance for the teachers to adopting an open, ethical and democratic approach in order to make children´s right to participation and genuine influence possible in the everyday reality of early childhood education. .

Syftet med studien är att presentera olika begrepp med definitioner för odefinierade rum i bebyggd miljö. Rum som blivit över eller bortglömda i stadsplanering, övergivna och förfallna områden eller rum som saknar en känsla av identitet. Olika författare med olika bakgrund presenterar olika begrepp och definitioner för dessa rum. Genom litteraturstudier undersöks nio relevanta begrepp från publicerad litteratur. De undersöks utifrån frågor som behandlar författarens ursprung, verkets publiceringsår, begreppets definition, exempel som ges på odefinierade rum, hur rummen uppkommit samt hur de enligt författaren bör behandlas i planering.

I uppsatsen behandlar jag frågan: Vilka verktyg främjar en enkel väg till berättande med tekniken animation?Jag ifrågasätter idén om att man bör veta vad man ska berätta och hur historien ska vara konstruerad, innan man börjar berätta. I stället vill jag visa att förmågan till berättande finns inom oss alla, och jag vill i detta arbete prova en metod för att låta berättandet byggas upp i interaktion mellan ting, rum och människor. Mitt didaktiska syfte är att utarbeta ett pedagogiskt tänkande kring hur jag kan handleda elever till ett aktivt och kreativt skapande av berättelser genom animation.Detta har jag undersökt på två sätt. I den första undersökningen skriver jag om och analyserar mitt arbete som handledare i animation med särskoleelever på Utbildningsradions medieverkstad (UR) Pedagogiskt forum.

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Bakgrund:Många svenska ideella idrottsföreningar, oavsett nivå, har idag ekonomiska svårigheter. Volontärarbete samt bidrag från kommun och stat är av stor vikt för föreningarnas överlevnad. Samtidigt har idrottsföreningars verksamhet blivit mer komplex vilket innebär större krav på den ekonomiska kunskapen inom föreningarna.Syfte:Skapa förståelse för föreningars ekonomiska situation samt att belysa vikten av ett ekonomiskt kunnande inom föreningslivet, genom att lyfta de målsättningar, strategier och ekonomiska styrmedel som används i dagsläget.Metod:Rapporten utgår från en flerfallstudie av fyra ideella idrottsföreningar. En kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv ansats har använts. Vid insamling av empiriskt material har semistrukturerade intervjuer har genomförts.Resultat:I studien har framdagats att både reella och symboliska målsättningar används, samt både ekonomiska och icke ekonomiska.

AbstractFörfattaren analyserar i denna uppsats texter om kris, samhälle och säkerhet, vilka producerats och distribueratsmed stöd från Krisberedskapsmyndigheten.Författaren problematiserar att hotet om potentiella, liksom farorna med förverkligade, kriser anses vara så överhängande att en särskild myndighet inrättas med syftet att stärka hela samhällets krisberedskap. Krisberedskapsmyndighetens arbete med samhällets säkerhet betraktas i uppsatsen som en formav riskhantering varmed riskerna med krisen ska lindras eller elimineras. Med ett diskursanalytisktförhållningssätt till texterna och genom att använda governmentality-teorin söker författaren analysera hurmyndigheten beskriver dagens samhälle och dess behov av vissa politiska åtgärder. En avKrisberedskapsmyndighetens centrala uppgifter är att bistå med kunskap och stöd för initierandet av privat-offentlig samverkan. Författaren beskriver och analyserar därför också vad texterna om samverkan mellan detoffentliga och det privata innebär för förebyggande krisberedskap och samhällelig säkerhet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever samarbetar i skolslöjden och vilka funktioner detta samarbete fyller. Genom att observera hur elever i årskurs nio samarbetade under slöjdlektionerna samlades material till studien in, material som sedan analyserades och kategoriserades.Resultatet av analysen blev fyra kategorier, eller typer av samarbete;Kunskapsförmedlande samarbete, Diskuterande samarbete, Samarbete när den egna kroppen inte räcker till samt Bekräftande samarbete. Analyser gjordes även av hur tillgängliga lärarna var under de olika lektionerna och hur detta kan ha inverkat på elevernas samarbete, samt rummet och arbetsmiljöns förmodade inverkan..

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Syftet med detta självständiga arbete var att undersöka hur fyra sånglärare från tre olika gymnasieskolors estetiska program, inriktning musik, resonerar kring bedömning i kursen Sång 2. Vidare önskade jag ta reda på om de olika lärarna har överensstämmande uppfattningar om vad som är viktigt att lära sig i det centrala innehållet i kursen och om de använder sig av liknande pedagogiska aktiviteter för lärande. Jag ville också undersöka om de har ett gemensamt sånglärarspråk, i termer och begrepp, då de talar om bedömning och musikaliska prestationer. Den teoretiska ansatsen utgick från John Deweys utbildningsfilosofiska idéer och som metod användes en halvstrukturerad fokusgruppsintervju. I studiens resultat framkom att gymnasiesånglärarna önskar tydliggöra innebörden i kunskapskraven tillsammans med både kollegor och elever och därmed utveckla ett gemensamt professionellt språk för termer i sångundervisning, samt säkerställa likvärdig bedömning.

Arbetet är ett sökande och ett undersökande. Det handlar om möblerna i rummet och hur vi uppfattar dom.Jag har sökt ett förstående om hur möbler är sammansatta. Inte tekniskt utan mer ideologiskt, filosofiskt.Jag har plockat isär och byggt ihop. För att hitta beståndsdelar och skapa förståelse.I stort är det en studie i tankar.Tankar som i lästa tankar. Andras tankar.Tankar som i tänkta tankar.

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ?träffar?.Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ?intrinsic features?(gränssnittsegenskaper).

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.