Den här rapporten handlar om upper-CASE samt dess effekter, möjligheter och de hinder som finns för dess införande. Fem personer i fem organisationer har frågats ut med enkät eller intervju om deras erfarenheter och synpunkter. I tre av organisationerna användes upper-CASE-verktyg i systemutvecklingen och i två användes det ej.· De förra ansåg alla att underlättad dokumentation, förbättrad kommunikation mellan projektmedlemmar, förbättrad kvalitet hos det färdiga systemet samt en viss tidsvinst i systemutveckling var effekter som uppnåtts av användandet av upper-CASE. Det utvecklade systemet blir också lättare att förvalta ibland. Av negativa effekter tyckte man sig se ett visst beroende av CASE-leverantörens support.

Idrottens förmåga att bidra med positiva effekter för integration är omdiskuterad.Det finns både de som har stora förhoppningar på idrotten som enintegrationsfrämjare och de som är mer skeptiska när det kommer till idrottens roll iintegrationsprocessen. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka idrottenspotential att integrera invandrare i samhället samt att undersöka vilka hinder somfinns för att idrott ska fungera integrationsfrämjande. Studien bygger på en analys av12 vetenskapliga artiklar som alla behandlar relationen mellan idrott och integration.Resultatet av denna litteraturstudie visar att idrott kan bidra med positiva effekter förintegration, bland annat genom att erbjuda en mötesplats där relationer kan byggasöver kulturella gränser. Resultaten visar dock även att idrottsrörelsen inte är fri frånde spänningar som finns i samhället i stort och det är därför orimligt att tro att idrottenpå egen hand ska kunna bidra till att människor känner sig integrerade i samhället..

Ett verktyg för datorstödd interaktiv utbildning, Web-based Training, har utvecklats på Sigma Information Design. Två olika utvärderingsmetoder har använts för att öka dess användbarhet: heuristisk utvärdering och användartestning. Heuristisk utvärdering är en analytisk metod där expertutvärderare inspekterar gränssnittet för att predicera (förutse) användbarhetsproblem. Användartestning är en empirisk metod där tänkbara reella användare deltar och användbarhetsproblem observeras. Föreliggande studie fokuserar på användbarhets-problem som både prediceras med den analytiska metoden och observeras med den empiriska, så kallade ?träffar?.Analytiska metoder predicerar användbarhetsproblem genom att utpeka bristande ?intrinsic features?(gränssnittsegenskaper).

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån nyhetsrapporteringen i Ystads Allehanda och Sydsvenska Dagbladet Snällposten undersöka vems röster som gjordes hörda i den massmediala diskursen kring den asiatiska influensan som grasserade 1957. Utifrån olika teman, som jag vid närläsningen kunde identifiera som återkommande i nyhetstexterna, studerar jag vad man talade om och hur man talade om detta. Jag studerar också vem mottagarna var och om det förmedlas några speciella budskap. Dessutom gör jag en jämförelse av de båda tidningarnas rapportering i egenskap av att SDS kan sägas representera stad medan YA representerar landsbygd. Undersökningen genomförs med utgångspunkt i Faircloughs kritiska diskursanalys och utifrån det teoretiska perspektivet att språket i sig är en handling. Vad som förmedlas via språket är ingen avspegling av verkligheten, utan en konstruktion, som utifrån olika perspektiv och syften skapar ?sanningar?.

Syftet med uppsatsen är att diskutera vilka effekter det kommande direktivet kan komma att få för konsumenters och företags rätt till skadestånd vid konkurrensrättsliga överträdelser. Författarna har även till syfte att diskutera varför skadeståndsregeln i 3 kap. 25 § KL inte används i så stor utsträckning. Följaktligen blir uppsatsen ämnad för parter, så som näringslivsorganisationer, konsumentorganisationer, domstolsväsendet samt akademien som vill undersöka studiet av konkurrensrättsliga överträdelser och som vill veta vad det nya direktivet kan ha för konsekvenser avseende skadestånd. Läsare ska kunna urskilja vilka möjligheter konsumenter och företag har till upprättelse genom det nya direktivet.

Föreningar har länge varit i centrum för den svenska integrationspolitiken då de anses stärka det sociala kapitalet och utgöra en arena för integrerande möten. Denna studie fokuserar på hur nyanlända svenskar själva upplever det svenska föreningslivet och dess koppling till integrationen. En grupp som sällan tillfrågas om deras egna åsikter i frågan. I studien har nio personer medverkat i kvalitativa intervjuer vilka samtliga har varit i kontakt med projektet Integration i Förening, ett projekt som syftar till att få nyanlända att gå med i föreningslivet. I studien undersöks hur dessa personer har upplevt mötet och informationen om föreningslivet som de fått genom Integration i Förening samt hur deras förståelse av vad en förening ser ut. Vidare undersöks hur personerna har upplevt det egna föreningsengagemanget, vilka effekter de erfarit att det haft och hur de ser på föreningar som en möjlig väg till integration.

En förutsättning för att elever ska kunna tillägna sig kunskap är att de förstår det som lärarna säger. I denna studie har en grupp gymnasieelever fått delge sina uppfattningar om sina lärares sätt att tala i undervisningen genom att besvara en enkät. Syftet har varit att undersöka elevernas uppfattningar om undervisningsspråket, vilka eventuella skillnader som finns mellan olika lärares språk och om lärarnas undervisningsspråk påverkar elevernas studier.Studien visar att eleverna generellt är positiva till lärares sätt att tala, men att många av dem inte alltid förstår vad lärarna säger. Eleverna ger därmed uttryck för att vara beroende av lärarnas undervisningsspråk och menar att det påverkar deras motivation, lust att lyssna och i slutändan också deras inlärning. .

Denna studie handlar om att kunskap om arbetsmarknaden konstrueras i en ständigt pågående retoriskt process och om att vissa konstruktioner under en tid accepteras som reella och därför inte ifrågasätts i någon egentlig utsträckning. Studien handlar vidare om den potentiella möjligheten att en diskursanalys med tillhörande dekonstruktion av de försanthållna konstruktionerna kan ge ökad kunskap. Syftet med studien har därför mer konkret handlat om att skildra hur samhällsdialogen förklarar rådande kompetensbrist, tydliggöra förklaringarnas likheter och/eller olikheter samt ifrågasätta förklaringarnas sanningsanspråk. Ett syfte som resulterat i en insikt i att kompetensbristen kan sägas handla om att individen antingen saknar rätt utbildning, rätt erfarenhet eller både och, att kompetens är möjlig att lära, samt, att ansvaret för att arbetskraften rustas med kompetens, till övervägande del, anses åligga samhället. Resultatet har vidare påvisat att organisationernas uttalade kompetensbrist framstår som motsägelsefull då åsikten att rätt kompetens är synonymt med rätt erfarenhet inte alls är förenlig med den bild som förekommande forskningen ger av rätt kompetens och att studiens slutsats därför blivit dels att den påtalade kompetensbristen snarare handlar om en medveten maktpositionering från arbetsgivarnas sida än om en reell kompetensbrist, samt, att den positioneringen kommer att fortgå så länge den inte ifrågasätts..

Studiens syfte var att utifrån tidigare forskning (Hallén, 2007, 2008) undersöka konsekvenser av att känna empati. Genom en faktoriell inomgruppsdesign (2x2) besvarade 51 frisörer en enkät om hur de påverkas på kort och lång sikt av att känna empati med sina kunder. Resultaten visade att empati med någon som mår dåligt upplevdes leda till betydligt mer negativa effekter än empati med någon som mår bra, på både kort och lång sikt. Vidare upplevdes effekterna som mer intensiva på kort sikt än på lång, oavsett om individen man empatiserat med mått dåligt eller bra. En tänkbar förklaring till skillnaden över tid är att de emotioner vi specifikt erfar genom andra avtar på samma sätt såsom minnen av egna emotioner gör generellt..

Studiens syfte var att belysa vilka effekter daglig pausgymnastik har på koncentrationsförmågan för högstadieelever i grundsärskolan. För att göra detta användes kvalitativa metoder i form av videoobservationer av en elevgrupp i grundsärskolans senare år samt intervjuer med denna elevgrupps ansvariga lärare. Utifrån de gjorda videoobservationerna kunde man konstatera att pausgymnastik antingen påverkade koncentrationsförmågan positivt eller inte påverkade den nämnvärt på ett sätt som kan delas in i fem kategorier: svag koncentration blev stark, sjunkande koncentration höjdes, sjunkande koncentration höjdes med fördröjning, ihållande god koncentration samt ihållande svag koncentration. Den intervjuade läraren såg en generell förbättring av koncentrationsförmågan hos elevgruppen, som en följd av pausgymnastiken. Både observationer och intervjuer pekar på att pausgymnastikens effekter på koncentrationen antingen var övervägande positiva eller inte gav någon nämndvärd effekt..

Intresset för alternativa proteinfoder ökar mer och mer i och med den pågående klimatdebatten. Eftersom sojabönan inte kan odlas i Sverige medför det istället att den importeras vilket har börjat ifrågasättas. Inhemsk trindsäd är därför ett bra alternativ till sojabönor och nu när den ekologiska produktionen snart övergår till helt ekologiskt foder vill man öka användandet och odlingen av dessa grödor. Den trindsäd som tas upp i denna text är ärt, åkerböna och lupin. De är alla utmärkta kvävefixerare och är även anpassade för det nordiska klimatet men en nackdel är att de kräver en lång växtsäsong.

Detta arbete behandlar relationen användare - informationssystem under ett informationssystems livstid. Arbetet syftar till att påbörja en teorikonstruktion över de faktorer samt effekter, vilka tillsammans utgör den kontext i vilken informationssystemet skapas och verkar. Systemutvecklingsprocessen betraktas ur ett användarperspektiv såtillvida att användarens subjektiva uppfattning om berörda situationer står i fokus.Rapporten behandlar följande frågeställningar: "Hur ser relationen ut i planeringsfasen?" samt "Hur ser relationen ut i verksamhetsfasen?". För respektive frågeställning kartläggs faktorer och effekter, som kan ha betydelse för den studerade relationen.

Begreppet triage är centralt inom katastrofmedicin. Syftet med triage är att utnyttja de medicinska resurserna optimalt, samt att vid masskade- och katastrofsituationer differentiera drabbade med sannolik överlevnad från de med förestående död. Det är av yttersta vikt att den som utför triage är införstådd med de etiska värderingar som styr tillvägagångssättet samt det triagesystem som används. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur triage används i katastrof- och masskadesituationer på skade- och uppsamlingsplats. Genom strategiskt urval har retrospektiva studier identifierats.

Redan 1899 skrev Woodworth om iakttagelser av effekten av visuell feedback på rörelser. Sedan dess har ett stort antal studier berört ämnet och studerat effekterna de medför. Denna studie anser att det finns brister i kunskapen om visuell feedbacks effekter inom vardaglig användning. Genom att låta deltagare använda och utvärdera instanser av en bokningsplattform för biljetter till ett event har studien observerat användarens upplevelse och effektivitet under processen.Den insamlade datan analyserades via variansanalys men lyckas inte avfärda nollhypotesen. Studiens resultat visade ingen korrelation mellan närvaron av visuell feedback på hover-funktionen och användarens effektivitet och upplevelse.