När organisationer implementerar ett nytt ERP-systemligger deras intresse påkonkurrensfördelar och ekonomiska vinster. Det fokuseras på vilka fördelar systemet kan georganisationeni form av snabbare ledtider, reducerade kostnader, bättre beslutsstöd och resursöversikt. Dessa konkreta fördelar ärävenlättare att hålla koll på och att mäta. Svårigheter finns i att hantera fördelar som systemet kan ge användarna. Implementation av ett nytt, verksamhetsövergripande, ERP-system kan påverka kärnprocesser, arbetsmönster och uppgifter.

Syftet med studien är att få inblick i hur några matematik- och speciallärare på ?entill-en? skolor arbetar med digitala verktyg i matematikundervisningen samt få ta delav några elevers synpunkter. Studien är en kvalitativ studie med ett sociokulturelltperspektiv på lärande samt ett dilemmaperspektiv på specialpedagogik.Metoddesignen har varit halvstrukturerade intervjuer som därefter analyserats ochgrupperats i fem teman: digitala verktyg används som passiva resurser, digitalaverktyg används som aktiva resurser, digitala verktyg används som kollaborativaresurser, digitala verktyg - möjligheter och begränsningar samt digitala verktyg ochkompetens. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan hur lärare och elevernyttjar de digitala verktygen, kompetens och förmåga att se möjligheter iundervisningen. Främst används de digitala verktygen passivt som inte inkluderar ettsamarbete med andra eller kreativt skapande.

Syftet med detta arbete har varit att utifrån olika professioners uppfattning belysa och få förståelse för och kunskap om vilka faktorer som påverkar barn, som befinner sig i gränszoner mellan olika skolformer, och deras möjligheter till rätt stöd och skolform, samt uppfattning om vilka konsekvenser det kan innebära. I studien används en kvalitativ metod bestående av intervjuer med fem personer i olika professioner vilka haft insikt i arbetet med grundskoleelever. Empirin analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv mot social­konstruktionistisk teori och tidigare forskning. Resultatet visade att faktorer som brist på tid för undervisning samt brist på resurser i form av kompetens har bidragit till en ökad kategoriseringsprocess inom grundskolan. I den processen har diagnosen fått en viktig roll som faktor i fördelningen av skolans resurser.

I dag är det inte längre resurser som till exempel kapital, mark, maskiner och teknologi som är de viktigaste tillgångarna för organisationer, utan snarare individers intellektuella resurser så som kunskap. Detta har blivit en av de viktigaste ingredienserna i konkurrensen mellan organisationer. Studiens syfte var att få en djupare förståelse för hur organisationer kan arbeta med att underlätta överföringen av den tysta kunskapen vid omsättning av personal. Med hjälp av kvalitativa intervjuer har vi gjort en studie inom en svensk kommunal förvaltning. Resultatet visar fyra olika tillvägagångssätt som används för att behålla den tysta kunskapen inom förvaltningen; överlappning, öppen stämning, utvecklingsgrupp och mentorskap..

Läraren möter idag i klassrummet barn med olika behov och eftersom specialläraren försvinner till förmån för specialpedagogen behöver lärare veta vad för hjälp, stöd och resurser den har tillgängligt i sin närmiljö för att underlätta sin undervisningsmiljö. Arbetet består av en litteraturstudie och en kvalitativ studie om skolans och kommunens roll att underlätta lärarens arbete när DAMP-elever tillkommer i klassrummet.. Jag valde att intervjua lärare och rektorer på tre skolor varav två mellanstadie- och en högstadieskola i området Öster i Motala kommun, Specialpedagogiska institutet i Linköping och personal från Motala kommun. Resultatet visar att skolorna har beredskap på olika sätt om läraren skulle behöva hjälp eller stöd. En lärare kan vända sig till elevvårdsteam och arbetslag, hålla elevvårdskonferens eller kontakta resursteamet som finns i Motala kommun.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning på kulturskolan. Vilka semiotiska resurser använder pianolärare när de undervisar utifrån ett ergonomiskt perspektiv, och hur används resurserna? Vilka förutsättningar skapar undervisningen vad gäller att förebygga kroppsliga och mentala spänningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhållandet mellan människa och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen är ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: läraren blir en designer av undervisningen som använder olika resurser för att forma förutsättningar för lärande. Den valda metoden är filmad observation i lektionssammanhang av pianolärare på Kulturskolan.

Byteskostnader är den kostnad som uppstår när konsumenter som köpt en vara eller tjänst från en leverantör byter till en konkurrerande leverantörs produkt. För en konsument innebär kostnaden reducerade incitament att byta leverantör av en vara eller tjänst. Syftet med denna uppsats är att estimera byteskostnader på den svenska elmarknaden. Estimeringen av byteskostnaderna bygger på elhandelbolagens marknadsandelar och priser/avgifter. Elhandelsbolagen som inkluderas för att beräkna byteskostnaderna har begränsats till de 15 största utifrån deras respektive marknadsandel, där marknadsandelar avser antal kunder.

Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter.Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats.

Uppsatsen är ett resultat av en explorativ studie som undersöker projektledarens uppfattning av interaktionsdesign ur ett resursperspektiv. Detta görs genom en kvalitativ undersökning med projektledare för systemutvecklingsprojekt. Utifrån vilka det gjordes en nulägesrapport om hur vida resurserna som läggs på interaktionsdesign är adekvata. För att få en ytterligare aspekt på behovet intervjuades även en interaktionsdesignskonsult. Studiens resultat visade att det skiljer sig mellan olika typer av projekt hur vidare tillräckligt med resurser läggs ner på interaktionsdesign.

I denna undersökning studeras om motiv till prosociala beteenden påverkar sociometrisk och upplevd popularitet bland elever i årskurs 2 och årskurs 4 (n= 209). Genom självskattningar och lärarskattningar fanns fyra motivkategorier vilka var altruistiska, scripted, expansivt egoistiska och defensivt egoistiska. Faktoranalyser reducerade dessa kategorier till två motivfaktorer vardera för lärare och elever. Primärt utgörs dessa av motiv med antingen yttre eller inre belöningssystem.Resultaten av analys med ANOVA visar att elevernas självskattningar av motiv inte ger någon effekt på sociometrisk eller upplevd popularitet. Lärarnas skattningar av motiv visar att sociometriskt populära barn i högre utsträckning än andra grupper är mer prosociala och altruistiska, att de motiveras av ett inre belöningssystem.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka om positiva förändringar och inre resurser utvecklas för intagna under en 30 dagars Ignatiansk klosterretreat på en av Sveriges högsäkerhetsanstalter. Deltagarna var dömda män i åldrarna 23 ? 55 år med straff på fyra år till livstid.Studien har tillämpat en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av deltagare och personal, observationer och dokumentanalyser. För ytterligare djuplodande kunskaper och information har studien också använt sig av ett autoetnografiskt perspektiv för att undersöka upplevelser och förändringsprocesser från retreaten.Resultaten påvisade att deltagarna utvecklat och förstärkt inre resurser, som emotionell kompetens, inre styrka och en positiv andlig utveckling. Resurserna har vidare legat till grund för den positiva posttraumatiska personlighetsutveckling deltagarna uppvisade.Slutsatserna i studien är att deltagarna erhåller en ökad positiv framtidstro och ökad reflektion över värderingar och vad som är viktigt i deras liv.

För inneliggande patienter inom slutenvården genomförs överrapportering minst tre gånger varje dygn. Överrapportering skall innefatta information som skapar patientsäker vård dock kan information gå förlorad eller missuppfattas vilket kan leda till vårdskador. En litteraturstudie har genomförts där tolv artiklar granskades med syftet att belysa hur överrapportering kan utformas för att vara patientsäker. Analysen resulterade i två kategorier: Överrapportering med kommunikationsverktyg och överrapportering vid patientens säng. Kommunikationsverktyg gjorde överrapporteringen formell och strukturerad, vilket förstärkte kommunikationen och främjade patientsäkerheten.

Syfte: Litteraturstudiens syfte var att beskriva åtgärder som kan användas för att ge personcentrerad omvårdnad till personer med demenssjukdom samt beskriva hur beteendemässiga och psykiska symtom vid demens (BPSD) påverkas av personcentrerad omvårdnad. Metod: Litteraturstudien innefattade 17 artiklar med såväl kvalitativ som kvantitativ ansats och söktes i databaserna Cinahl och Pubmed. Resultat: Utbildning i personcentrerad omvårdnad gav omvårdnadspersonalen ökad förståelse för personen och insikt i hur stor påverkan deras egen inställning och attityd hade på personer med demens. Genom att skapa livsberättelser kunde omvårdnadspersonalen möta personens behov och ge en identitet till personen. En personlig miljö ansågs betydelsefull för att minska förvirring och oro hos personer med demens, bidrog till personcentrering och stärkte identiteten hos personen.

Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Dermarome har byggt upp sina resurser över tiden. Vidare avser studien identifiera vilka av dessa som främst ligger till grund för företagets konkurrensfördelar och tillväxt. Till sist ämnar vi diskutera huruvida dessa konkurrensfördelar är varaktiga eller inte. Denna magisteruppsats är en kvalitativ fallstudie som har genomförts på Dermarome AB, ett företag som bedriver försäljning av produkter inom frisk- och skönhetsvård. Studien bygger på intervjuer med ledning och medarbetare inom företaget, en tillväxtkonsult samt återförsäljare av Dermaromes produkter.

Molnapplikationer som DropBox har under de senaste åren blivit allt mer populära ocherbjuder anställda möjligheten att kunna kommunicera och dela filer mellan varandra.För att få en förståelse för hur icke-sanktionerade molnapplikationer användspåbörjades en undersökning för att identifiera risker och möjligheter för svenskaorganisationer.Denna uppsats genomfördes med en kvalitativ ansats och inleddes med enlitteraturstudie som följdes av nio stycken intervjuer med personer som har erfarenhetav IT-infrastruktur och Cloud Computing. Resultatet indikerade att IT är intressant förorganisationer där man önskar ha en bättre kontroll över kostnader och resurser samtkunna förändra vid behov. Om organisationer inte implementerar en policy för huricke-sanktionerade molnapplikationer ska hanteras kan anställda välja att skapa sinaegna regler och att man därför tappar kontrollen över data.Genom att analysera och se över sina nuvarande behov kan organisationer behållakontrollen över data, samtidigt som man undviker att det blir dyrare och kan minskakostnader samt skala sina resurser beroende på behov.Exempelvis kan framtida forskning vara att man undersöker hur användningsscenariotser ut på arbetsplatsen kontra hemma och vad det är för typ av resurser som behövsinom organisationen..