Många forskare menar att det knappast går att skilja lek från lärande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgångspunkt i detta har vi i vår studie undersökt hur leken kan förstås som ett Redskap för barns lärande i undervisningen i grundskolan (år 1-6). Det vi har fokuserat oss på är lärandet som har karaktären av lek som till exempel spel, dramalek, sånglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fått ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lärande. Med vår studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lärande och genom att ta tillvara på leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lära sig.

Syfte: Syftet med studien är att skapa en förståelse för hur en mindre spelutvecklare kan marknadsföra en nyskapad spelrättighet mot ett förlag. Metod: För att uppnå mitt syfte utfördes en kvalitativ undersökning där informationsbehovet täcktes av litteraturstudier och intervjuer av spelutvecklare och experter. Det empiriska materialet analyserades med Gummesons 30 relationer och marknadsföringsmixen. Slutsatser: En struktur på viktiga potentiella relationer mellan en spelutvecklare och ett förlag visas. Marknadsföringsmixen ses som ett bra Redskap för en spelutvecklare som vill bygga upp en marknadsföring i syfte att skapa en relation till ett förlag. Vidare hävdas att digitala spel och spelutveckling på många sätt är komplexa vilket kräver en analys med utgångspunkt ifrån produktens och utvecklingsprocessens unika drag..

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om elever agerande skiljer sig beroende på vilken miljö de befinner sig i. Åtta elever videoobserverades i två olika miljöer, inne i klassrummet och ute på skolgården, vid totalt två lektionstillfällen. De Redskap som användes i analysen var Michel Focaults tankar kring subjektspositioner och makt. Vi kunde i analysen se att skolans makt genom miljön hade stor inverkan på elevernas sociala samspel. Det framkom även att subjektspositionen pojke och flicka spelade en stor betydelse.

Syftet med vår studie är att synliggöra förskolepedagogers inställning till och användande av musik som ett pedagogiskt Redskap i förskolan. För att samla relevanta empiriska data har vi använt intervju och observation som metoder. Urvalsgruppen består av 6 pedagoger från två förskolor. Vi har valt att undersöka en förskola med musikinriktning och en som inte har någon speciell inriktning. I vår undersökning har vi kommit fram till intressanta resultat så som att pedagoger har positiv inställning till musik och använder musik i sitt pedagogiska arbete både som mål och pedagogiskt medel. I båda förskolorna använder pedagoger musik för att det gynnar barns språkutveckling, sociala och emotionella utveckling.

Uppsatsen är en komparativ studie av retorik och pedagogik vid högfungerande autism och Aspergers syndrom, med retorisk kommunikationsteori som plattform.Den undersöker om retoriska mallar kan vara bra verktyg och därmed skapa möjligheter till eget kunskapande för personer som har funktionshindret.Slutsatsen är att;Partesmodellen borde kunna användas för att utöka mängden strategier de personer som har högfungerande autism eller Aspergers syndrom behöver för att bli förstådda och för att förstå. Likt schema, sociala berättelser och seriesamtal, de pedagogiska hjälpmedel som används idag..

Mitt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur tonåringar uppfattar och tolkar reklam. Jag har gjort ett pedagogiskt projekt om reklam som är kopplat till semiotisk bildanalys, reception och perception tillsammans med elever i skolår sju till nio på min partnerskola. Metoder som jag har använt till undersökningen är enkät, intervjuer, lektioner, fältanteckningar och mycket litteratur för att försöka stödja mina teorier. Jag har beskrivit olika metoder och teorianknytningar som förklarar hur reklambilderna är uppbyggda samt på vilket sätt metoderna fungerade i praktiken tillsammans med eleverna med bl.a. Roland Barthes teorier.

Det går att läsa om rehabilitering i trädgårdsmiljö i dagstidningar, facktidningar och magasin. Arbetsterapeuter använder aktivitet för att utveckla, bibehålla och förbättra funktionsförmåga. Syftet var att beskriva de förändringar i människors vardag som aktivitet i trädgård möjliggör - effekt och upplevelse.På ett systematiskt sätt söktes studier i databaserna Amed, Cinahl, OvidMedline och PsycInfo. Tio studier valdes. Analys gjordes i två delar med hjälp av frågeställningar och teorier den ena för att beskriva behandling och effekt och den andra för att beskriva deltagarnas upplevelse av aktivitet i trädgård.

BAKGRUND: Vi har i vår bakgrund tagit upp aktuell forskning kring attbedriva undervisning i utomhusmiljö. Vi har valt att se på dettaur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv när det gäller eleverslärande.SYFTE: Vårt syfte med studien är att försöka belysa hur ett antal lärarebeskriver sina tankar kring och sitt arbete med utomhusmiljönsom en plats för att utmana elevers lärande.METOD: Vi har använt oss av kvalitativ forskningsmetod, där vi gjortvår datainsamling genom skriftliga intervjuer, s.k. self report,med elva verksamma lärare på två olika skolor.RESULTAT: Vi kan se ett flertal gemensamma drag i våra respondenterstexter gällande utomhusundervisning. Samtliga lärare i vårstudie är positivt inställda till utomhusundervisning. Vi fannockså tecken på variationer när det gäller hur och varför lärarnaanvänder utomhusmiljön i sin undervisning.

Studiens problemområde behandlar konflikthantering mellan barn på förskola och förskoleklass ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka hur pedagoger som arbetar med 4-6-åringar i förskola och förskoleklass hanterar och förhåller sig till konflikter mellan barn ur ett genusperspektiv. Studien är en kvalitativ undersökning som bygger på sex stycken lärarintervjuer med pedagoger som arbetar i förskola och förskoleklass. Studiens reslutat visar att pedagogerna arbetar med konflikthantering genom att försöka förmedla goda konflikthanteringsstrategier så att barnen får Redskap att lösa sina konflikter själva. Pedagogerna är medvetna om att deras egna handlingar påverkar barnen, samtidigt som det framkommer att pedagogerna tror att de omedvetet bemöter barnens konflikter olika beroende på om det var flickor eller pojkar inblandade..

Syftet med arbetetär att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att få Redskap för att hantera konflikter på ett konstruktivt sätt.Idéenbygger på att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och då hanteradetta på ett konstruktivt sätt.Vidare ärsyftetatt undersöka hur det ser ut på fritidshem vad gäller pedagogers förmåga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkäterkartläggshur pedagoger ser på konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som är trygga i sin profession vad gäller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjälpa elever att själv hantera situationer där de behöver komma överens. Resultatet visar även att lärarutbildningarän så längeberör dessa områden alldeles för lite, samtidigt som det är varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom områdena kommunikation och konflikthantering.

This paper set out to investigate how teachers of Swedish in Sweden implement the grammar objectives of the curriculum in their teaching, through interviewing six teachers. It has been important to compare their methods to modern research of grammar teaching and teaching in general. They have been asked a series of questions to answer whether or not they use grammar terminology as mediating tools, if they intergrate dialogue among students in grammar teaching and to what extent the teachers? knowledge of and attitude towards grammar influence their teaching methods. The results show that grammar is used as mediating tools primarily when it comes to feedback on pupils? texts, though not to a great extent; dialogue between pupils is rare when it comes to grammar teaching; and the teachers? grammar knowledge and attitude affect the teaching methods, primarily in the sense that seeing value in grammar knowledge increases the teacher?s desire to develop new methods for grammar teaching..

Syftet med följande arbete är att utreda vad dans i skolan har för betydelse för barns utveckling. Undersökningen belyser även vad dansen som Redskap erbjuder för möjligheter i skolans undervisning ur ett genusperspektiv samt ett mångkulturellt perspektiv. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring dans och rörelse samt Gardners teori om multipla intelligenser. För att ta reda på dansens påverkan på barns utveckling användes en kvalitativ metod i form av intervjuer och totalt intervjuades sex danspedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att respondenterna upplever såväl motoriska, sociala, emotionella som estetiska och kognitiva samt språkliga utvecklingseffekter hos sina elever.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt Redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..

Det här är en observationsstudie över barns lek. Syftet med studien är att studera barns lek med avseende på det sociala samspelet. Metoden för studien har varit av kvalitativ sort, där Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar. I vår litteraturgenomgång har vi valt att redovisa de två dominerande synsätten, i förskolan, på barns sociala utveckling, det utvecklingspsykologiska synsättet och det sociokulturella synsättet. Vi har valt att göra en fördjupning av det sistnämnda då det är där vi har vår ståndpunkt.Vi kan, efter gjorda observationer av barns lek, konstatera att leken har en mycket stor betydelse för barnen i sitt utvecklande av sociala egenskaper.

Syftet med studien Maktens ideologier och språk i svenska skolors värdegrunder är att systematiskt analysera innehållet i skriftliga dokument som kan sägas utgöra eller har utgjort värdegrunder för allmänna svenska skolor. Resultaten visar att det finns en relativt tydlig koppling mellan den rådande maktordningen i samhället och den värdegrund som råder i allmänna svenska skolor. Detta tycks gälla oavsett historisk epok och oavsett vilka ideologier - religiösa eller politiska - de dominerande maktgrupperna förespråkar. Allmänna skolor kan således i hög grad ses som Redskap för att reproducera, återskapa, makten hos för tillfället dominerande samhällsgrupper och för att styra eleverna, samhällsmedborgarna, i önskvärd riktning..