Som en subundersökning till det svenska projektet "Naturvetenskap i verksamheten" som är en del av det nordiska projektet EXPLORA är syftet med denna undersökning att ge ytterligare material till hur den svenska naturvetenskapsundervisningen är uppbyggd. Det är även tanken att ge ytterligare information om och hur dialoger och diskussioner finns med som en del av meningsskapandet i undervisningen samt om undervisningen är kopplat till ett vardagligt perspektiv. Det intressanta är också hur läraren lägger upp sin naturvetenskapliga lektion utifrån lektionens syfte.Tidigare forskning har mest grundat sig på grundskolans elever och undervisning och tanken är att bredda kunskapsområdet och därför riktar sig denna undersökning mot gymnasiets undervisning. Studien genomfördes utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande.En lektion i naturkunskap A på gymnasiet filmades och analyserades efter kategorier framtagna av EXPLORA.Det kommunikativa förhållningssättet var mestadels av aktoritativ - interaktiv karaktär där läraren för eleverna med hjälp av frågor och svar mot ett visst mål. Frågorna läraren ställde mestadels var av sluten karaktär det vill säga att läraren var ute efter ett specifikt svar.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning på kulturskolan. Vilka semiotiska resurser använder pianolärare när de undervisar utifrån ett ergonomiskt perspektiv, och hur används resurserna? Vilka förutsättningar skapar undervisningen vad gäller att förebygga kroppsliga och mentala spänningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhållandet mellan människa och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen är ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: läraren blir en designer av undervisningen som använder olika resurser för att forma förutsättningar för lärande. Den valda metoden är filmad observation i lektionssammanhang av pianolärare på Kulturskolan.

AbstractThe Swedish society has always been monolingual, but has for the past decades transformed into a multicultural and multilingual society. The aim of this study is to investigate if and in that case how preschool teachers work with language development in bilingual and multicultural preschools. The concept of linguistic and cultural diversity includes several different components, not least the social interactions that are of great importance to every individual's development, learning and participation in the world. By understanding the importance of language, language development and the role of mother tongue in second language acquisition, we look into various researches done concerning the effects of the preschool teachers? opinions, methods used to language developmental primarily for children who are multilingual and how the physical environment is shaped to promote language in multicultural and multilingual preschools.The method used in this study is semi-structured interviews with preschool teacher working in multicultural or bilingual preschool settings.

Studien behandlar projektledares uppfattningar av lärande i projektarbete. Valet av yrkesgrupp projektledare, beror på att projektledare ofta tilldelas nya projekt vilka de snabbt är tvungna att sätta sig in i. För att ett projekt ska fungera och lärande ska uppstå är det ett måste att alla deltagare har goda relationer och ett bra samspel. Syftet med studien är att nå en ökad förståelse av projektledares uppfattningar av lärande inom projektarbete. Fenomenografiska ansatsen valdes då variation är viktigt för att fånga så olika uppfattningar som möjligt.

Detta handlar i grunden om fyra elever, mellan 10 och 14 år som är diagnostiserade autism. Syftet med det här examensarbetet är, att med inriktning på vardagliga situationer där barn och ungdomar diagnostiserade autism ingår i, utreda och identifiera grupp- och organisationsrelaterade problem, vilka lyfter fram och förstärker ett avvikande beteende. Jag vill sätta fokus på deras omgivning, och ur ett sociokulturellt perspektiv titta på situationer där pragmatiska svårigheter, både när det gäller den kommunikativa och den samspelsmässiga situationen, har ett avgörande inslag. Följande frågor har jag velat ha svar på: ? Vilka sociala mekanismer i gruppen/klassen/skolan gör det besvärligt alternativt gynnsamt för individen att kommunicera och samspela med omgivningen? ? Vilka sociala fenomen i gruppen/klassen/skolan lyftes fram och förstärker alternativt motverkar ett avvikande beteende? För att komma åt detta har jag tagit avstamp i ?fenomenologin?.

The purpose with this study was to analyse students' conception of living things, and to establish how a social constructivist learning situation affect their conceptions. The method consisted of questionnaires, followed by group discussions and a final survey. The main result was that students have everyday conceptions about scientific phenomena that are reinforced by the social interaction. Some students were positively influenced by the interaction with their peers, where non-scientific conceptions were replaced by conceptions of a scientific nature. Furthermore, the cultural artifacts are of very good means, but the study showed a strong need for a knowledgeable person, e.g.a teacher, to guide students in the right direction during the discussions.

Detta examensarbete var ett projekt som utfördes på uppdrag av Redskaparna AB. Syftet med projektet var att vidareutveckla och förbättra ett befintligt prototypredskap avsett för betongblandning. Problemen som uppstod med den befintliga prototypen var bl.a. att kritiska driftstopp inträffade p.g.a. fastkilning inuti skopan och delar på redskapet tog skada eller gick sönder vilket ledde till att redskapet blev obrukbart och reparation måste utföras.

Länge har jag intresserat mig för skapandet av musik, kanske för att jag betraktar mig själv som en musikalisk improvisatör. I detta arbete utforskar jag därför hur jag arbetar med komposition, vilka metoder jag använder, vilka andra metoder som finns och vilka av dem jag kan bredda mig med. Målet är att vid genomfört arbete ha en översikt av min skapandeprocess, för att själv kunna vidareutveckla den, samtidigt som jag hoppas kunna hjälpa läsaren att, genom igenkänning, se sin egen process i nytt ljus. I detta arbete analyseras videoupptagningar och loggboksinlägg ur ett sociokulturellt perspektiv, vilket innebär att jag betraktar verktyg som något som både finns i intellektet och i den fysiska världen. Jag har även erfarit hur tätt sammanbundna dessa är. Dessutom influerar de resultatet, vilket gör valet av verktyg viktigt.

Studiens syfte är att undersöka gymnasielärares uppfattningar om vikten av fungerande relationer mellan lärare och elever. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativ metod där åtta gymnasielärare på estetiska programmet intervjuades. Resultatet pekar på att lärare anser att relationen till elever är viktig på gymnasienivå. De lägger stor vikt vid goda relationer till elever och arbetar med att skapa dessa. I studien framkommer att lärare ser på och använder relationer som ett redskap, som en del i arbetet att skapa goda förutsättningar för undervisning och lärande.

Kroppsberöring är ett viktigt redskap i sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Genom kroppsberöring kan trygghet, omtanke, uppmuntran mm åstadkommas. Undersökningens syfte var att utifrån sjuksköterskans perspektiv beskriva kroppsberöringens betydelse i omvårdnadsarbetet, samt att se kroppsberöringen ur ett transkulturellt perspektiv. Författaren valde att göra en kvalitativ ansats där respondenterna utgjordes av sjuksköterskestuderande och verksamma sjuksköterskor. I undersökningen framkom att kroppsberöringen användes som en handling för att skapa kontakt och för att få en helhets bild om hur patienten känner sig.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur förskollärare ser på arbetet med musik i förskolan, vilket syfte de har med musikstunderna och på vilket sätt barnen ges inflytande över hur musikstunderna utformas och får möjlighet att använda sin kreativitet. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare och den teoretiska bakgrunden utgår från ett sociokulturellt perspektiv.Musikstunderna på förskolor är vanligtvis spontana och initieras av både vuxna och barn. Förskollärarna är positivt inställda till musik men det förekommer en osäkerhet om den egna kompetensen inom ämnet. Musiken fungerar ofta som ett medel för att lära sig något annat, och inte som ett mål i sig. Förskollärarna upplever att barnen ges möjlighet till inflytande i musikstunderna och att barnen har tillgång till material av olika slag, som exempelvis instrument.

Denna studie undersöker förutsättningarna för den höga graden av upplevd trivsel på Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstå relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framträdande roll på skolan.  Undersökningen har därför fokuserat på en grupp skateboardåkare. De elever som deltagit i studien har svarat på en enkät, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremål för observationer både i och utanför klassrummet. Resultaten pekar på att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels på att skolans organisatoriska och kollegiala kultur präglas av en tillåtande attityd och handledande lärarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang där de lättare finner sig tillrätta än i en mer traditionellt präglad skolkontext..

AbstractMarie Widerberg (2010). Portfolio i förskolan med perspektiv på specialpedagogik. (Portfolio in primary school with perspective on special education.) Sektionen för lärarutbildningen, specialpedagog utbildningen 90 hp.Examensarbetets syfte är att med perspektiv på specialpedagogik, undersöka hur portfolion används på förskolor i en mindre kommun samt belysa specialpedagogens roll. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: På vilket sätt påverkar och utvecklar portfolion enligt pedagogerna, det enskilda barnet och förskolans verksamhet? På vilka sätt används portfolio som ett underlag till pedagogernas egen reflektion kring sin verksamhet och sitt förhållningssätt? Vilka möjligheter och hinder menar pedagogerna att det finns i arbetet med portfolio? samt Vilken roll kan specialpedagogen ha i arbetet med portfolio och hur kan portfolion användas som ett specialpedagogiskt redskap? Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om portfolio, specialpedagogik samt specialpedagogens roll i förskolan.

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..

Vid regeringsskiftet 2006 kom det att bli förändringar inom skolpolitiken och det blev startskottet för denna undersökning. Skolverket fick i uppdrag att utforma nya kunskapsmål att uppnå i ämnena matematik, svenska samt svenska som andra språk. Detta föregick införandet av nationella prov i årskurs tre. Syftet med undersökningen är att ta reda på grundskolelärares inställning till hur proven kan komma att påverka det pedagogiska uppdraget.Insamlandet av material har skett genom en enkät bestående av fasta svarsalternativ och det har getts möjligheten för skriftliga kommentarer.Resultatet visar att lärare anser att de nya problemformuleringarna är en vinst för elevernas kunskapsutveckling och inte proven i sig. De nationella proven ses som redskap att synliggöra elevernas kunskaper och till viss del kan de komma att ligga till grund för bedömningar av elevernas kunskapsutveckling..