Syftet med uppsatsen är att beskriva högstadielärares uppfattningar om användningen av datorn i undervisningen. Uppsatsen har sin utgångspunkt i teorier och forskning om information, kognition och datoranvändning, datorns roll i undervisning, samt i Salamancadeklarationen och skolans styrdokument. Jag har använt en kvalitativ metod utifrån en fenomenografisk ansats. Data har samlats in med hjälp av en enkät. Resultaten visar, att lärarnas uppfattningar kan beskrivas i termer av fyra perspektiv, nämligen elevperspektiv, lärarperspektiv, pedagogiskt perspektiv samt ramfaktorperspektiv.

Detta examensarbete behandlar skönlitteratur och högläsning i skolans undervisning ur ett pedagogiskt perspektiv. Syftet är att undersöka de didaktiska frågornas betydelse för arbetet med skönlitteratur i skolan, samt högläsningens betydelse. Genom kvalitativa intervjuer av en pedagog från varje skolår, 1-6, har vi undersökt varför, vad och hur skönlitteratur kan användas i undervisningen. Resultaten visar att pedagogerna anser att skönlitteratur och högläsning har en given plats i undervisningen. Det finns dock en stor variation mellan pedagogerna när det gäller hur mycket man använder sig av skönlitteratur i undervisningen.

Syftet med det här arbetet har varit att undersöka hur lärare ser på smartboard och lärande. Då smartboard är ett tekniskt redskap som finns i många klassrum anser vi att det är relevant för vår yrkesroll att känna till dess pedagogiska fördelar och nackdelar. Vår intention har varit att undersöka i vilken grad lärare är medvetna om och reflekterar över de pedagogiska konsekvenserna av att använda sig av ett tekniskt Redskap i undervisningen. Vi har använt oss av läroplanen, relevant forskning som gjorts om smartboardanvändande i undervisning och några relevanta lärteorier till hjälp för att förstå hur ett tekniskt redskap som smartboard skulle kunna leda till pedagogiska konsekvenser samt vilka dessa i så fall skulle kunna vara. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som metod och vi har intervjuat fyra lärare som arbetar i grundskolans tidigare år.

Examensarbetet i sin helhet åskådliggör musikens roll i skolan men vårt syfte är att undersöka om och hur pedagoger använder musiken som redskap för lärande i den övriga undervisningen i skolår 3 och 4. Med den övriga undervisningen syftar vi på all undervisning i verksamheten förutom ämnesundervisningen i musik. Vårt syfte är också att utifrån observationer och en enkätundersökning undersöka om vi kan se om styrdokumentens estetiska intentioner genomsyrar pedagogernas arbete. Vi har observerat fyra klasser samt alla pedagoger som undervisat i klasserna. Pedagogerna har sedan frivilligt fått besvara en enkät.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod.

Syftet med arbetet har varit att undersöka lärares synsätt och erfarenheter av att använda IKT i undervisningen och hur lärarrollen påverkas. Eftersom vi ville veta lärarnas egna åsikter valde vi en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. IKT ger ökade möjligheter till individualisering och konkretisering av undervisningen när den används som pedagogiskt redskap. Lärarna behöver därför få möjligheter att tillägna sig adekvata kunskaper i hur man använder sig av IKT i undervisningen. Samhället är idag beroende av IKT i många olika sammanhang och det är därför viktigt att skolan anpassas till detta faktum så att eleverna är väl förberedda när de kommer ut i yrkeslivet.

Med bakgrund av att elevers resultat i matematik har sjunkit sedan 1990-talet och att vianser att ämnet är svårt att undervisa om, har vi ställt oss frågan hur vi ska undervisa imatematik för att alla elever ska kunna få förståelse. Detta leder oss vidare mot studiens syfte, som är att undersöka hur några behöriga matematiklärare i årskurs 1-3 säger sig undervisa i matematik för att alla elever ska kunna få en förståelse för ämnet. Defrågeställningar som vi använt oss av i studien är, hur säger sig några lärare att de undervisar i matematik? Hur säger sig lärarna att de individanpassar undervisningen i matematik?I studiens tidigare forskning har vi främst använt oss av svensk matematikforskning.Datainsamlingen har skett genom kvalitativa intervjuer med verksamma lärare inom ämnet matematik. Som stöd i vårt analysarbete har vi använt begreppen, samtal,samspel och redskap som vi anser är av vikt i ett sociokulturellt perspektiv.

Forskningen är omfattande angående lekens positiva värde för yngre barns utveckling och för inlärning. Med utgångspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för äldre barn, elever i skolår 4-6. Denna studie syftar till att få en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar också till att undersöka vilket värde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande ålder. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv där lärande och utveckling bygger på samspelet mellan individer i en social kontext.

Syftet är att studera instrumentallärares syn på hantering av elevers internalisering av musikaliska uttryck. Det sociokulturella perspektivet med fokus på hur redskap påverkar internaliseringen är utgångspunkt för studien. Metoden utgörs av semistrukturerad intervju där fyra formellt och reellt utbildade instrumentallärare som arbetar på musik- eller kulturskola har intervjuats om vilka musikaliska uttryck de har i fokus i undervisningen och deras syn på hur elever lär sig musikaliska uttryck. Resultatet visar att det finns flertalet olika redskap för att nå musikaliska uttryck, bland annat eleven själv, musiken som sådan och den sociala omgivningen. Det viktigaste musikaliska uttrycksmedlet är rytm i förhållande till tempo.

Denna uppsats är skriven inom ämnet allmänt utbildningsområde och behandlar frågeställningar kring filmens relation till historieundervisningen och hur film kan användas som pedagogiskt redskap inom historieämnet i grundskolans senare del samt i gymnasieskolan. De teoretiska grunder som främst används är två. Det ena är teorier kring historia, historieskrivning och film som historiskt dokument. Det andra är de didaktiska teorierna och hur dessa kan relateras till användandet av film i undervisningen.Som metod används teoretiska studier samt kvalitativa intervjuer med lärare inom historieämnet, verksamma inom både grundskola och gymnasieskola. Intervjuerna ger exempel på hur film används i historieundervisningen idag.Huvudlitteratur inom didaktiken är Gunns Imsens bok Lärarens värld, Magnus Hermansson Adlers bok Historieundervisningens byggstenar samt Christer Karlegärd och Klas-Göran Karlssons bok Historiedidaktik.Inom filmområdet är huvudlitteraturen Pelle Snickars och Cecilia Trenters bok Det förflutna som film och vice versa..

Utgångspunkten för denna undersökning är att ta reda på hur sånglärare på gymnasiet talar med elever om instudering och att få en inblick i vilka metoder de erbjuder sina elever att använda sig av när de ska lära sig en ny sång, samt att undersöka eventuella skillnader i pedagogiska infallsvinklar mellan de olika sånglärarna. Jag vill också ta reda på hur de intervjuade sånglärarna förhåller sig till läroplanen Lgy11 när det kommer till musikalisk instudering. Studien genomförs med hjälp av kvalitativa intervjuer med fem sånglärare, verksamma i gymnasieskolan i Sverige. Resultatet visar att samtliga sånglärare har skapat egna metoder för musikalisk instudering utifrån olika medierande redskap. De huvudsakliga redskap som används är texttolkning, lyssning, visuella bilder, interpretation och i viss mån notbild.

Syftet med den här studien är att undersöka att genom läsningen av en berättelse kan läraren motivera elevernas deltagande i sitt lärande och utveckla elevernas kunskaper i det spanska språket. Detta är ett kvalitativt arbete som handlar om hur lärare kan motivera eleverna att delta aktivt i spanskundervisningen, stimulera deras kreativitet samt förbättra deras skriftliga och muntliga färdigheter genom att läsa en berättelse. Arbetet strävar även efter hur berättelsen kan användas som ett pedagogiskt verktyg i elevernas lärande.Under VFU perioden observerade läraren att eleverna inte var motiverade nog för att delta i spanskundervisningen. Läroboken var ett centralt redskap i undervisningen men skapade emellertid ett rutinarbete som inte motiverade eleverna. Det motiverade läraren att genomföra ett undervisningsförlopp studie där berättelsen blev ett viktigt redskap i elevernas lärande som skulle utveckla elevernas kreativitet och öka kunskaper i spanska.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta är bland annat metaforers kapacitet till att underlätta undervisning av ämnesrelaterade koncept. Den här rapporten syftar till att synliggöra och analysera lärares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det här har jag genomfört ett antal intervjuer på ett gymnasium i Skåne. Intervjuerna har skett med lärare som undervisar i OOP-relaterade ämnen.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta är bland annat metaforers kapacitet till att underlätta undervisning av ämnesrelaterade koncept. Den här rapporten syftar till att synliggöra och analysera lärares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det här har jag genomfört ett antal intervjuer på ett gymnasium i Skåne. Intervjuerna har skett med lärare som undervisar i OOP-relaterade ämnen.

Syftet med studien är att undersöka hur modersmålslärarna förhåller sig till digitala medier i undervisningen, samt ta reda på fördelarna med att använda digitala medier som läroverktyg. Undersökningen bygger på en kvalitativ studie, där två observationer och en intervju med en modersmålslärare används som metod. Detta för att få en förståelse för vilka uppfattningar som finns kring användandet av digitala verktyg i undervisningen. Resultatet från undersökningen visar att digitala medier är ett pedagogiskt redskap med enorma fördelar. Med hjälp av digitala verktyg skapar läraren positiva lärandesituationer som underlättar inlärningen för eleverna. Dessutom kan digitala verktyg stimulera inlärning och bidra till ökad motivation hos eleverna. Undersökningen visar att det bara finns vinster med att arbeta med digitala medier i undervisningen, då det intresserar och sporrar eleverna till kreativitet och bättre arbeten..