Denna litteraturstudies syfte var att identifiera och evidensgradera de omvÄrdnadsÄtgÀrder med vilka sjuksköterskan kan motivera patienter med diabetes typ-2 till egenvÄrd. De 27 utvalda artiklarna, som svarade mot uppsatsens syfte, söktes frÄn databaserna Cinahl, Elin@dalarna, Medline och PubMed. För att kunna bedöma utsedda kvantitativa och kvalitativa artiklars vetenskapliga kvalitet granskades artiklarna utifrÄn modifierade granskningsmallar efter förlagor av Forsberg och Wengström (2008). Kvalitetsbedömningen gav vid handen att av 27 artiklar, var 3 av hög vetenskaplig kvalitet och 24 artiklar var av medelgod kvalitet men ingen artikel bedömdes vara av lÄg kvalitet. PÄ basen av artikelkvaliteten evidensgranskades de funna omvÄrdnadsÄtgÀrderna i enlighet med Bahtsevanis (2008) rekommendationer.

Detta examensarbete utgör resultatet av en studie pÄ uppdrag av Volvo Cars Torslanda (VCT) i Göteborg. Syftet med studien har varit att undersöka produktflödena mellan VCT och dess leverantörer med hjÀlp av analyser. Dessutom utreds hur transporterna skulle kunna optimeras och vilka konsekvenser som uppstÄr. BerÀkningar, diskussioner och analyser resulterar i rekommendationer för företaget.För att fÄ mer kunskap om transportlogistik, produktionsekonomi och miljöpÄverkan av transporter genomförs först en litteraturstudie. En granskning av nulÀget beskriver hur situationen ser ut i dagslÀget och ger Àven en detaljerad bild av flödena frÄn leverantörer till VCT.Sex stycken flöden vars gods transporteras frÄn leverantörer till VCT har undersökts.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter pÄ kyrkogÄrdar och lÀste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att anvÀnda spillvatten som bevattningsvatten. Jag sÄg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönomrÄdena Àr begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. FrÄgan som ska behandlas i denna rapport Àr: Kan dag- och drÀnvatten frÄn begravningsplatser anvÀndas till bevattning av begravningsplatser i stÀllet för att anvÀnda sig av kommunalt vatten? Att anvÀnda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser Àr att utnyttja en resurs som vi i Sverige Àr bortskÀmda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och drÀnvatten frÄn begravningsplatser kan anvÀndas till bevattning.

Idag Àr internet ett av de mest anvÀnda medieverktyg som bör finnas tillgÀngligt för alla mÀnniskor, Àven personer med funktionsnedsÀttningar. MÄlet med denna uppsats Àr att undersöka om webb-tv pÄ internet Àr tillgÀngligt för anvÀndare med funktionsnedsÀttning, sÀrskilt synskadade. TvÄ stora webb-tv-plattformar SVT Play och TV4 Play undersöks i denna uppsats för att veta om webb-tv pÄ internet Àr nÄgot som Àr tillgÀngligt för synskadade anvÀndare. För att webbplatser ska vara sÄ tillgÀngliga och anvÀndbara som möjligt för personer med synskador bör de följa riktlinjer som WCAG 2.0 och ISO 9241-11.För denna uppsats har det anvÀnts skrivbordsundersökningar och fallundersökningar. TvÄ olika typer av fallundersökningar anvÀndes i denna uppsats, enkÀter och observationer.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att undersöka betydelsen av konsumentens medvetenhet kring varumÀrken. Detta syfte belyses genom att studera kosmetikabranschen i Polen med fokus pÄ varumÀrkens attraktionskraft. FrÄgestÀllningar: I vilken utstrÀckning har varumÀrket en avgörande betydelse vid polska universitetsstuderande kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Vilka andra faktorer Àr betydelsefulla för dessa kvinnors faktiska köp av kosmetikaprodukter? Metod: Uppsatsen Àr uppbyggd utifrÄn ett deduktivt arbetsförfarande och en kvantitativ studie i enkÀtform. Metodverktyget bidrar till skapandet av en relevant och pÄlitlig analys av de unga polska kvinnorna och deras instÀllning till varumÀrken för kosmetika.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Under den senare delen av 1900-talet intrÀffade ett antal företagsskandaler, sÄsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för sÄvÀl styrelsers som revisorers arbete. För att ÄterfÄ förtroende pÄ den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande ÄtgÀrderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vÄr problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande pÄverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrÄn ett expertperspektiv.

Denna kvalitativa studie undersöker lÄngvarig effekt (0,5- 1 Är efter avslutad behandling) av KBT-stresshantering i grupp för 12 individer med arbetsrelaterade stressymtom, utförd pÄ Previa, region Stockholm, mottagning: Gullmarsplan, vÄren och hösten 2005. Studiens syfte var att utvÀrdera dessa individers individuella upplevelser och tillÀmpningar av kursens stresshanteringsmetoder, grad av reducering av stressbeteende ett halvÄr respektive ett Är efter kursavslut, samt att ta del av dessa individers erfarenheter av utlösande stressfaktorer i arbetslivet. Studien hade vidare som syfte att undersöka hur stress kan motverkas i arbetslivet pÄ ett tidigt stadium utifrÄn kognitiva och beteendeterapeutiska tillÀmpningsmetoder som beteende- och konsekvensanalys.Studiens resultat visade att utlösande faktorer för stressymtom var för höga krav i arbetet och bristande resurser, brist pÄ anpassad feedback frÄn ledning, omorganisationer och stressande situationer i privatlivet. Respondenterna var genomgÄende nöjda med Previas stresshanteringskurs och upplevde generellt sett att de fÄtt ökad medvetenhet om eget stressbeteende och hur stressen kan minskas utifrÄn alternativa tankar och beteende. De flesta av respondenterna hade inte fortsatt arbeta pÄ egen hand med de stresshanteringsmetoder som ingick i Previas stresshanteringskurs efter kursavslut och efterfrÄgade uppföljning av kursen (som i dag inte erbjuds).

Under 1990-talet utspelade sig en bitter kamp om marknadsandelar mellan de tvÄ ledande webblÀsare Internet Explorer och Netscape Navigator, det sÄ kallade webblÀsar-kriget. Kriget hade till följd att webblÀsarna blev nÀstan helt inkompatibla. Sedan dess pÄgÄr en stÀndig utveckling av gemensamma standarder för webben. Idag Àr förutsÀttningarna för kompatibilitet mycket bÀttre Àn för tio Är sidan, men problemet Àr inte fullstÀndigt avhjÀlpt. De moderna webblÀsare Internet Explorer 6, Firefox 1.5, Opera 8.5 och Safari kan Äterge en och samma webbsida visas pÄ olika sÀtt trots att det finns gemensamma standarder.

I dagens industrisamhÀlle anses projektarbete som den sjÀlvklara modellen för utvecklingsarbete. Första steget i projekt dÀr information spelar en vÀsentlig roll Àr vid kalkylering . Det Àr hÀr projektets framtid avgörs. HÀr gÀller det att vara tydlig med den information som sammanstÀlls samt lagra den för effektiv Ätkomst för projektmedlemmarna. Utan ett vÀl fungerande informationsflöde fÄr organisationen svÄrt att anpassa sig till förÀndringar samt problem som uppstÄr.

ForskningsfrÄgor: Vilken Àr den teoretiska potentialen för sinnesmarknadsföring? Vilken Àr den subjektivt varsebliva potentialen bland butikschefer? Vilka Àr skillnaderna mellan den praktiska och teoretiska potentialen?Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att beskriva butikschefers subjektiva perception av potential för sinnesmarknadsföring och analysera det med hjÀlp utav teoretisk potential för sinnesmarknadsföring för att se skillnaderna emellan, samt tillhandahÄlla rekommendationer för hur företag kan skapa sinnesupplevelser.Metod: Studien Àr gjord utav kvalitativmetod. Författarna har utfört intervjuer med fyra olika butikschefer inom livsmedelssektorn. DÀrefter har författarna analyserat datamaterialet med hjÀlp utav de utvalda teorierna.Slutsatser: De verktyg som anvÀnds för att skapa upplevelse i den interiöra butiksmiljön Àr begrÀnsad. I vissa fall blir den begrÀnsad utav ekonomiska skÀl och i andra fall utav andra aspekter.

Utvecklingssamtal mellan chefer och medarbetare har en central roll pÄ svenska arbetsplatser (Lindgren, 2001). Idag ses medarbetaren frÄn Human Resources Managements perspektiv mer som en tillgÄng att vÀrna om Àn en kostnad. För att företaget ska kvarstÄ som en framgÄngsrik aktör pÄ marknaden krÀvs det att medarbetarna stÀndigt utvecklas och försörjs med rÀtt kompetens för uppdraget. Zainab Marrakchi, student frÄn KTH och Stockholms Universitet har skrivit ett examensarbete om utvecklingssamtal hos Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar och har förslag pÄ hur deras utvecklingssamtal kan nÄ högre kvalité.Syftet Àr att undersöka hur utvecklingssamtal uppfattas av chefer och medarbetare pÄ ett teknikföretag. Studien har en metodtriangulering som bestÄr av medlevande observation, enkÀtstudier samt fokusgruppssamtal.

Syftet med denna uppsats Àr att titta nÀrmare pÄ hur svenska företag angriper och bearbetar kulturella skillnader mellan Sverige och Indien. FrÄgor som hur dessa skillnader pÄverkar en företagsrelation och hur ett företag anpassar sig till dessa kommer att tas upp. I det teoretiska kapitlet sÄ tas grunder om kultur upp samtidigt som skillnader mellan Sverige och Indien behandlas grundligt. Modeller kring anpassningskurvan, anskaffning av kulturell kompetens och Hofstedes model om de fem dimensionerna kring ett lands kultur. Hela uppsatsen genomsyras utav en stark fokus pÄ kulturella inslag vid en etablering. Det empiriska kapitlet innehÄller de svar som vi samlat in frÄn de fyra intervjuer som vi haft, kapitlet Àr uppbyggt person för person och svaren kommer i den ordning de besvarats. Analyskapitlet jÀmför den teoretiska basen med den insamlade empirin frÄn vÄra intervjuer.

Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ om studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare, i och med att den nya skollagen och lÀroplanen (Lgr 11) har införts, arbetar utifrÄn att studie- och yrkesorienteringen Àr hela skolans ansvar. Vi vill undersöka detta, eftersom det gemensamma ansvaret Àr nÄgot som i formuleringsarenan lÀnge har framförts som viktigt, men som inte har haft det genomslag pÄ realiseringsarenan som det var tÀnkt frÄn början. De frÄgor vi vill besvara Àr hur kvaliteten i studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan ser ut utifrÄn studie- och yrkesvÀgledares och lÀrares perspektiv, hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare pÄ grundskolan anser att kommunikationen och samarbetet mellan dem fungerar vad gÀller studie- och yrkesorienteringen samt hur studie- och yrkesvÀgledare och lÀrare anser att de nya styrdokumenten pÄverkar studie- och yrkesorienteringen pÄ skolan. Detta undersöker vi utifrÄn en hermeneutisk inriktning med kvalitativ metod, vilket innebÀr strukturerade intervjuer med intervjuformulÀr. Resultaten knyter vi till de styrdokument och rekommendationer som gÀller för studie- och yrkesorienteringen i grundskolan samt forskning och teori om framtidens vÀgledning, kommunikation och samarbete inom organisationen, konstruktivism och organisationsteori. Genom vÄr undersökning kan vi konstatera att studie- och yrkesvÀgledningen och -orienteringen inte Àr skolans gemensamma mÄl, att studie- och yrkesvÀgledarna inte kommer naturligt in i skolarbetet och att studie- och yrkesvÀgledarna tycker att det Àr för lite samarbete med lÀrarna.