Inom byggbranschen Àr pÄgÄende arbeten en vanlig företeelse och företag brottas ofta med problemen att göra en korrekt redovisning av dessa. I och med att det finns olika sÀtt att redovisa intÀkter pÄ, som ger olika utfall pÄ resultatet, mÄste företag se till att redovisa sÄ att de följer de lagar, regler och rekommendationer som finns. Detta för att kunna uppnÄ rÀttvisande bild och följa god redovisningssed. Begreppet rÀttvisande bild Àr svÄrt och kan tolkas pÄ olika sÀtt av företag. Det finns tvÄ sÀtt att utföra bygg-nadsuppdrag pÄ, antingen till löpande rÀkning eller fast pris.

Svolder AB har gjort helt rĂ€tt dĂ„ de har valt att utöver den vanliga Ă„rsredovisningen ocksĂ„ presentera en redovisning enligt IAS 39, dĂ„ detta har gett en mer rĂ€ttvisande bild av företagets resultat och stĂ€llning. Svolders resultat har blivit mer volatilt med IAS 39, Ă€n med ÅRL som grund. Ett företag som vill praktisera IAS 39, men vill ha kvar visst mĂ„tt av försiktighet skall vĂ€lja att redovisa de orealiserade vĂ€rdeförĂ€ndringarna över balansrĂ€kningen. DĂ„ kommer företagets resultat att bli mindre volatilt Ă€n med samma redovisning över resultatrĂ€kningen. PĂ„ grund av den osĂ€kerhet som rĂ„der om hur fonden för verkligt vĂ€rde skall redovisas vilvill vi rĂ„da företag att avvakta tydliga rekommendationer för detta redovisningsalternativ..

Den 1 januari 2002 trÀder en ny rekommendation i kraft. Syftet med RedovisningsrÄdets rekommendation 17 ? nedskrivningar, Àr att beskriva vÀrderingsmetoder som företag kan anvÀnda sig av för att sÀkerstÀlla att tillgÄngarna inte Àr redovisade till ett för högt vÀrde. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att beskriva den nya rekommendationen, frÀmst vad gÀller nyttjandevÀrdet samt vilka de olika indikationerna pÄ vÀrdenedgÄng Àr. Samt att undersöka vad rekommendationen fÄr för effekt pÄ stora kapitalintensiva företag.

Detta examensarbete utfördes pÄ Megadoor AB i SkellefteÄ som tillverkar industriportar i alla tÀnkbara storlekar. Portarna har en unik teknisk utformning vilket gör att det endast finns ett fÄtal konkurrenter. I dagslÀget tillverkar Megadoor AB sina större portar mestadels i mindre delar innan de skickar dem till kunden, vilket gör att de har en lÄng installationstid. Om portarna istÀllet skulle tillverkas i sin helhet i produktionslokalen, skulle de kunna minska tiden för installationen vilket skulle öka servicegraden mot kunden. Detta har lÀnge diskuterats pÄ företaget, men eftersom kunskapen kring vilka transportregler som finns för transport av extrema produkter och hur prisbilden ser ut för dessa transporter, har de inte vÄgat Àndra sitt tillvÀgagÄngssÀtt.

Denna studie inriktar sig pÄ lÀromedelsanvÀndandet inom samhÀllskunskapsÀmnet i den svenska grundskolan. SÀrskilt granskar den anvÀndandet av Internet som lÀromedel, motiveringar kring detta och konsekvenser nÀr det gÀller den pedagogiska vardagen pÄ skolorna. För att fÄ en bild av de statliga, formuleringsarenan, rekommendationerna kring Internet som lÀromedel analyseras den nya lÀroplanen Lgr11 i relation till tidigare gÀllande lÀroplaner. För att se hur dessa rekommendationer tillÀmpas i skolan, realiseringsarenan, analyseras intervjuer med sex olika verksamma samhÀllskunskapslÀrare i grundskolan. Studien visar att de statliga direktiven ger lÀrare flexibilitet i urvalet av lÀromedel.

Enligt Plan- och bygglagen Àr samrÄdet en obligatorisk del i en planprocess. Efter att ett samrÄd har hÄllits ska de inkomna synpunkterna sammanstÀllas i en samrÄdsredogörelse. SamrÄdsredogörelsen blir dÄ en del av planhandlingarna för det aktuella planomrÄdet. I det hÀr kandidatabetet granskas och undersöks hur en samrÄdsredogörelse skrivs. Det tar sin utgÄngspunkt i Plan- och bygglagen, i bÄde den nuvarande och i regeringens proposition till en ny Plan- och bygglag.

Sulfidjord anses allmÀnt vara en problemjord ur geoteknisk synvinkel. I allmÀnhet Àr sulfidjord sÀttningsbenÀgen och krypsÀttningar kan bli stora. Sulfidjord betraktas Àven som problematisk ur ett miljöperspektiv dÄ den i kontakt med syre oxiderar och produkterna av det kan försura mark och vatten. Sulfidjordens sÀttnings- och krypegenskaper utgör svÄra problem vid vÀg- och jÀrnvÀgsbyggnad dÀr stora mÀktigheter pÄ lösa sediment ofta pÄtrÀffas. Efter vÀg 760 i Norrbotten pÄtrÀffas just ett sÄdant omrÄde pÄ 660 meter med ca 10 meters mÀktighet av lösa sulfidsediment i form av silt.

Syftet med denna uppsats var att utforska möjligheterna en hyresvÀrd har att höja hyran nÀr denne renoverar en lÀgenhet. En traditionell juridisk metod anvÀndes för att uppnÄ detta syfte. För att kunna höja hyran mÄste hyresvÀrden höja lÀgenhetens bruksvÀrde. Detta dÄ bruksvÀrdessystemet begrÀnsar hur mycket hyra hyresvÀrden kan debitera hyresgÀsterna. NÀr hyresvÀrden renoverar en lÀgenhet begrÀnsas hyresvÀrden i stor utstrÀckning av hyresgÀsternas samtycke till renoveringen.

PĂ„ grund av dĂ„lig lönsamhet har mĂ„nga lantbruk tvingats diversifiera sin verksamhet till att inkludera andra verksamhetsomrĂ„den Ă€n det traditionella lantbruket. Det absolut vanligaste omrĂ„det Ă€r agrikulturell turism eller Ă€ven kallad lantgĂ„rdsturism som innebĂ€r att lantgĂ„rdsfamiljen öppnar upp sitt hem för turister. Turism Ă€r som verksamhet vĂ€ldigt skilt frĂ„n att driva lantbruksverksamhet vilket leder till att mĂ„nga aktörer kan finna denna övergĂ„ng problematisk. VĂ„ra teoretiska och empiriska fynd talar för att marknadsstrategi och kommunikation Ă€r omrĂ„den dĂ€r dessa aktörer ofta saknar kunskap. DĂ€rför har vi i denna uppsats valt att fokusera pĂ„ hur aktörer inom denna bransch kan samordna och marknadsfora sin verksamhet.Wannborga pĂ„ Öland AB utgör fallstudieobjektet i denna uppsats vilka kompletteras med ytterligare referensobjekt.

Ett effektivt industriellt bostadsbyggande i trÀ bygger pÄ kontrollerade och standardiserade processflöden. För att visa pÄ vilket sÀtt de har ett samband, har grundlÀggande kunskaper om proceskartlÀggning och processbaserad verksamhetsutveckling anvÀnts. Processen kan sedan effektiviseras och utvecklas för att i framtiden göra det industriella bostadsbyggandet Ànnu mer framgÄngsrikt. Vilket kan gynna trÀbyggandet bÄde i Sverige och internationellt. Syftet med examensarbetet Àr att kartlÀgga företaget Plusshus arbetssÀtt frÄn ide till fÀrdigt hus och sedan upprÀtta ett förslag pÄ en hÄllbar standardiserad processmodell.

Detta examensarbete har utförts pÄ högskoleingenjörsprogrammet för Byggteknik och Design vid Kungliga Tekniska Högskolan i samarbete med Svensk Bygglogistik AB. Arbetet diskuterar betydelsen av byggnadslogistik i ett infrastrukturprojekt för att uppnÄ en högre utnyttjandegrad för grÀvmaskiner med stöd av logistiksamordningsverktyg.Sammanlagt har 2150 mÀtningar utförts under tvÄ veckors tid för att kartlÀgga utnyttjandegraden för en bandgrÀvare (EC250CL) och en hjulgrÀvare (Atlas 1505M) pÄ ett referensprojekt i Stockholmsregionen. Resultatet har sammanstÀllts separat för de olika resurserna genom att redovisa och analysera andelen outnyttjad tid och de bakomliggande orsakerna till den outnyttjade tiden.Resultatet visar att utnyttjandegraden för bandgrÀvaren Àr 53 % och 59 % för hjulgrÀvaren vilket tyder pÄ att ett förbÀttringsutrymme finns.Avslutningsvis diskuteras rekommendationer för hur anvÀndning av logistiksamordningsverktyg kan utökas inom anlÀggningssidan..

Rapporten beskriver ett projekt utfört pÄ Electrolux Laundry Systems AB i Ljungby. Projektets syfte Àr att identifiera de grundorsaker till varför den frÄn början planerade monteringsplanen inte kan följas pÄ företaget. UtifrÄn det resultat som inhÀmtats genom olika metoder Àr sedan mÄlet att ta fram rekommendationer som företaget ska kunna anvÀnda, för att bÀttre kunna följa monteringsplanen.I arbetets inledande fas genomfördes intervjuer för att fÄ en holistisk syn pÄ varför monteringsplanen inte kan följas. Som komplettering till första fasen genomfördes ytterligare datainsamlingar i form av enkÀtundersökning, observationer och dokumentgenomgÄng. Med detta upplÀgg har objektiviteten kunnat höjas avsevÀrt eftersom problemet kunde studeras pÄ avstÄnd i andra fasen.

Klustring innebÀr att flera servrar arbetar tillsammans och pÄ sÄ sÀtt klarar av en uppgift som en ensam server inte skulle klara. Klustring kan ocksÄ anvÀndas för att sÀkra drift med hjÀlp av en eller ett flertal servrar som vÀntar i startgropen om den aktiva servern som tillhandahÄller tjÀnsten gÄr ner. Detta examensarbete utfördes genom att först undersöka vilka kluster­lösningar som fanns tillgÀngliga. DÀrefter utfördes intervjuer med företag som anvÀnde sig av olika typer av klustring. Laborationer gjordes för vidare undersökning av nÄgra av de mjukvaror som de intervjuade företagen anvÀnde. Det upptÀcktes att variationen av lösningar hos de intervjuade företagen inte var sÄ stor som förvÀntat innan arbetet pÄbörjades. Efter genomförd litteraturstudien och intervjumaterialet, för att sedan ge rekommendationer pÄ vilka lösningar som bör vÀljas av exempelföretag utifrÄn vilka krav och kriterier som finns hos dessa..

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, rÄd, rekommendationer och praxis att ta hÀnsyn till. BokföringsnÀmnden (BFN) Àr ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vÀgledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. DÄ BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ÀndamÄlsenliga, beslutade de sig, Àven pÄ grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 Àr framtaget för större företag och koncerner och Àr det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anlÀggningstillgÄngar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men Àven vÀrderingsmetoder sÄsom anskaffningsvÀrde.

Kostnaden för sĂ€rskilt boende per plats var 277 238 i Hörby och 773 110 i Östra Göinge Ă„r 2004. Östra Göinge var alltsĂ„ hela tre gĂ„nger dyrare Ă€n Hörby. Varför denna ofantliga kostnadsskillnad? Syftet med uppsatsen Ă€r att studera vilka faktorer som kan bidra till redovisade kostnadsskillnader mellan kommunerna. Syftet Ă€r Ă€ven att studera om kommunernas redovisade kostnader ger en jĂ€mförbar bild.För att svara pĂ„ syftet anvĂ€nde vi en fallstudie som metod.