Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar Àr ett vÀxande problem med stora konsekvenser pÄ sÄvÀl individ- som samhÀllsnivÄ. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgÄngsrika behandlingen bygger pÄ förÀldramedverkan. Detta innebÀr att barn som saknar förÀldrastöd riskerar att fÄ mindre effektiv hjÀlp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan förÀldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillÀgg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tillÀggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien.

Denna kvalitativa undersökning har som syfte att undersöka ledarskap och organisationskultur inom en specifik ICA butik. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ledarskap och organisationskultur pÄverkar medarbetarnas arbetsmotivation. Undersökningens frÄgestÀllning Àr följande; Hur utövas ledarskapet i en bestÀmd Maxi Ica butik i Södra Sverige och hur pÄverkar ledarskapet och organisationskulturen medarbetarnas arbetsmotivation? Den vetenskapsteoretiska ansats som undersökningen utgÄr ifrÄn Àr hermeneutiken och det empiriska materialet Àr insamlat genom tematiskt organiserade intervjuer med tio chefer och medarbetare. Resultatet visar att det inom organisationen utövas ett demokratiskt ledarskap vilket bidrar indirekt via organisationskulturen till en arbetsmotivation hos medarbetarna genom att man via ledarskapet uppfyller dels de sociala behoven samt upprÀtthÄller en balans mellan abstrakt och konkret socialitet..

Att under uppvÀxten ha en svÄrt fysiskt eller psykiskt sjuk mamma innebÀr en stor pÄfrestning för barnet och den övriga familjen. Den aktuella studiens syfte var att retrospektivt belysa upplevelsen och följderna av att under barndomen ha haft en svÄrt sjuk mamma. Sju vuxna informanters tankar och kÀnslor kring sig sjÀlv, mamman och uppvÀxten undersöktes genom halvstrukturerade intervjuer. En tematisk analys av intervjumaterialet gjordes. Resultatet av studien gÄr i linje med tidigare forskning och pekar pÄ att de relationsmÀssiga och emotionella svÄrigheter, som ibland uppstÄr i anslutning till mammans sjukdom, Àr djupgÄende och lÄngvariga.

Reformen om det fria skolvalet i svensk utbildningspolitik frĂ„n 1992, har idag börjat visa sina tydliga spĂ„r. Skillnaderna mellan skolorna kan vara betydande, men om man inte tar vara pĂ„ möjligheten att vĂ€lja skola sĂ„ faller poĂ€ngen med det. DĂ„ blir det bara de elever som har förĂ€ldrar som har en akademisk utbildning och som har en bĂ€ttre social bakgrund som utnyttjar möjligheten att vĂ€lja skola. Undersökningen Ă€r baserad pĂ„ fem intervjuer varav fyra med rektorer och en med skolpolitikern i Örebro kommun. Vad undersökningen Ă€mnar att besvara Ă€r vilka konsekvenser det fria skolvalet gett i Örebro kommuns grundskolor utifrĂ„n de fyra rektorerna och skolpolitikerns perspektiv.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa lÀrares didaktiska val utifrÄn ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionistiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivlÀrande. Vi valde kvalitativ intervju med förutbestÀmda frÄgor och utrymme för följdfrÄgor. Intervjupersonerna Àr tre lÀrare frÄn olika skolor i olika stora stÀder i Mellansverige. Alla arbetar med den inledande lÀs- och skrivundervisningen. Genom att ta del av intervjupersonernas beskrivningar ville vi fÄ en insikt i hur de vÀljer arbetsformer och innehÄll och varför.

Cerebral pares Àr den vanligaste orsaken till rörelsehinder hos barn och ungdomar. Litet Àr kÀnt om livssituationen för unga vuxna med cerebral pares, sÀrskilt dem med en lindrig funktionsnedsÀttning. Den aktuella studiens syfte var att kvalitativt undersöka upplevelsen av funktions­hinder, sjÀlvkÀnsla och livskvalitet, liksom önskad hjÀlp och stöd hos unga vuxna med lindrig cerebral pares. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra personer. Materialet granskades utifrÄn tematisk analys.

Syftet med detta examensarbete Àr tvÄfaldigt: Dels att ta reda pÄ mer om internationella kunskapsmÀtningar som TIMSS och PISA och debatten kring dem, dels att undersöka lÀrares syn pÄ testen. I bakgrunden till arbetet framkommer att lÀrare ofta saknar röst i den skolpolitiska debatten. Genom en dokumentstudie granskas debatten kring internationella kunskapsmÀtningar. Sammanfattningsvis kan sÀgas att testen kan ses som problematiska av flera anledningar: Testen i sig ifrÄgasÀtts som relevanta mÀtinstrument. Dessutom leder testen till konsekvenser i form av likriktning och svartmÄlning av skolan och de styrs av ett nyliberalt tÀnkande.

SÄ kallad organisatorisk rÀttvisa kan pÄverka anstÀlldas arbetstillfredstÀllelse och arbetsprestationer. Syftet med denna deskriptiva studie var att fÄ en större förstÄelse för hur organisatorisk rÀttvisa upplevs av individer pÄ arbetsmarknaden idag. Totalt deltog 14 personer, Ätta kvinnor och sex mÀn, i denna kvalitativa studie som bestod av semi-strukturerade intervjuer. Intervjumaterialet transkriberades för att sedan struktureras genom en tematisk analys. Resultatet visade att organisatorisk rÀttvisa kan upplevas som svÄrt att uppnÄ dÄ det Àr kontext- och personberoende men att rÀttvisa bland annat kan skapas genom att alla anstÀllda behandlas lika samt att alla fÄr vara delaktiga i beslutsfattande och i sociala sammanhang.

Denna kandidatuppsats undersöker hur ett anvÀndande av sprÄk och bilder i massmedial nyhetsrapportering kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet. Som exempel undersöker uppsatsen hur svensk dagsmedia presenterade och representerade oroligheterna i Husby sommaren 2013. Undersökningen bygger pÄ kritisk diskursanalys dÀr Norman Fairclough och John B. Thompsons ansatser utgör de teoretiska utgÄngspunkterna. Uppsatsen kommer fram till, att pÄ det sÀtt som bilder och sprÄk anvÀndes, utifrÄn Fairclough och Thompsons teoretiska ansatser kan pÄverka sociala dominansrelationer och ojÀmna maktrelationer i samhÀllet.

Atlas Copco Construction Tools AB i Kalmar tillverkar demolerande spett som drivs pneumatiskt, hydrauliskt och med förbrÀnningsmotorer. De tre grupperna slutmonteras i enskilda avdelningar med olika förfaranden men i samma lokal, V2. I dagslÀget lÀggs mycket tid och energi pÄ förflyttning av produkter och operatörer dÄ verkstadens layout inte Àr optimalt planerad. Dessutom tillverkas produkterna i batcher vilket försvÄrar möjlighet att följa varianter i orderingÄng och skapar mycket slöserier i form av vÀntan. Det finns Àven stora problem med saknade komponenter pÄ grund av förseningar frÄn underleverantörer.Uppdraget var att undersöka vilka konsekvenser ett enstycksflöde med berÀknad produktmix skulle fÄ för monteringen och vilka balanseringsförluster som skulle uppkomma av en sÄdan layoutförÀndring.

DĂ„ Moderaterna, tillsammans med de övriga Allianspartierna, vann riksdagsvalet 2006 blev det ocksĂ„ klart att en ny arbetsmarknadspolitik skulle komma att drivas i Sverige. Ändringar i bland annat arbetslöshetsförsĂ€kringen har genomförts för att öka incitamenten för arbetssökande att acceptera ett jobberbjudande. ArbetslöshetsersĂ€ttningen ska inte lĂ€ngre vara ett sĂ€tt att försörja sig pĂ„ utan det ska löna sig att arbeta. Men vad betyder Ă€ndringarna i arbetslöshetsförsĂ€kringen för de individer som drabbas av dem? Och hur konstrueras bilden av dessa individer i det empiriska materialet? Syftet med studien Ă€r sĂ„ledes att undersöka hur Moderaterna konstruerar bilder av grupper som befinner sig utanför arbetsmarknaden, till exempel arbetslösa och förtidspensionĂ€rer.

Syftet med undersökningen var att visa kÀnslors inverkan pÄ fördelningsbeslut. 51 försökspersoner, som i vardagslag arbetar som chefer pÄ olika nivÄer, deltog i denna enkÀtstudie. Första delen av enkÀten gick ut pÄ att testa om och hur mÀnniskor reagerade kÀnslomÀssigt pÄ beslut som hade orÀttvisa konsekvenser. Försökspersonerna skattade 26 olika kÀnsloadjektiv pÄ en 9-gradig skala. Resultatet visade en positiv effekt av orÀttvisa, operationaliserat som skillnad i tilldelning mellan tvÄ individer, pÄ skattningar av negativa kÀnslor samt en negativ effekt av orÀttvisa pÄ skattningar av positiva kÀnslor.

Uppsatsen syftar till att undersöka regelverket kring och riskerna med momsfördelningstal och den frivilliga skattskyldigheten för mervÀrdesskatt i allmÀnhet. Utöver undersökningen har Àven tillÀmpningen av momsfördelningstal och de faktiska konsekvenserna pÄvisats genom exemplifiering, intervjuer och studerande av litteratur pÄ omrÄdet. Uppsatsen följer den rÀttsdogmatiska metoden, ett inifrÄn- och utperspektiv. Vad sÀger lagen och vilka pÄföljder och konsekvenser innebÀr den? LÀsaren kommer fÄ en inblick i de risker som fastighetsbranschen stÄr inför med den gÀllande lagstiftningen. MervÀrdesskatten Àr en indirekt konsumtionsskatt.

FörÀndringar pÄ arbetsmarknaden har medfört att anstÀllda i allt större utstrÀckning upplever anstÀllningsotrygghet. Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka huruvida autonomi, deltagande i beslutsfattande och arbetsrelaterat socialt stöd kan moderera sambandet mellan anstÀllningsotrygghet och framtida psykisk ohÀlsa samt bristande arbetstrivsel. En enkÀt besvarades av 181 anstÀllda pÄ en revisionsfirma vid tvÄ tillfÀllen. Resultatet av hierarkiska regressionsanalyser indikerar att kvantitativ och kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerar bristande arbetstrivsel och att kvalitativ anstÀllningsotrygghet Àven predicerar psykisk ohÀlsa. Varken autonomi över arbetsuppgifterna, deltagande i beslutsfattande, socialt stöd frÄn kollegor eller frÄn chefer dÀmpande dessa samband.

Efter mÄnga diskussioner kring Àmnet mobbning i skolan och dess konsekvenser trÀdde den första april 2006 en ny lag i kraft. I lagen SFS nr: 2006:67 betonas att varje skola ska utarbeta en likabehandlingsplan för att förebygga bland annat mobbning. Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att förebygga mobbning och pÄ sÄ sÀtt fÄ en medvetenhet om vilka strategier man som pedagog kan anvÀnda sig av i det förebyggande arbetet.I vÄr litteraturdel redogör vi för hur olika forskare definierar mobbning, gruppens ochsocialisationens betydelse, kÀnnetecken hos mobbare, medlöpare och offer för mobbning samtpedagogens roll i det förebyggande arbetet mot mobbning. Det ges Àven förslag pÄ förebyggande ÄtgÀrder.För att undersöka vÄr frÄga valde vi att göra personliga intervjuer med pedagoger i Ärskurs F-5. Resultatet av dessa visade att samtliga respondenter arbetade förebyggande mot mobbning men i olika utstrÀckning och pÄ varierande sÀtt..