Med utgÄngspunkt i min egen kunskapslucka kring elevgruppen svagbegÄvade, trots flera Är pÄ LÀrarhögskolan i form av lÀrarutbildning och ett flertal fristÄende kurser, sÄ ville jag undersöka hur forskningen sÄg ut pÄ omrÄdet. Bilden som vÀxte fram visade pÄ ett osynliggörande av denna elevgrupps problematik. Ett osynliggörande som dels visar sig i lÀrarkÄrens kunskapslucka kring dessa elevers behov och förutsÀttningar, och dels i de styrdokument som skolan följer. Varje elevs rÀtt till undervisning efter behov och förutsÀttningar, en sÄ kallad individualiserad undervisning, har stÄtt i fokus sedan 1994 med dÄvarande lÀroplan, Lpo94. DessvÀrre tolkades detta med att eleverna fick mindre lÀrarledd undervisning och sjÀlva fick ta ett större ansvar för sitt eget lÀrande.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka vÀgen ut ur missbruk. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför bryter man upp frÄn missbruk? Vad Àr viktigt för att kunna bryta upp frÄn missbruk? Vad Àr viktigt för att kunna upprÀtthÄlla drogfrihet? Vi har i vÄr uppsats haft en fenomenologisk ansats som genomsyrat uppsatsen pÄ sÄ vis att informanternas berÀttelser har fÄtt stort utrymme. DÀrför har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer med fem personer som har brutit upp frÄn missbruk och lever drogfria idag. De teoretiska perspektiven, som vi valt efter undersökningens genomförande, bestÄr av teorier om olika vÀgar ut ur missbruk, samt teorier om sociala band.

I denna uppsats jÀmförs tretton av H.C. Andersens sagor med deras översÀttningar till svenska och engelska. Det som undersöks Àr hur icke-verbal kommunikation, framför allt paralingvistisk kommunikation, har översatts, och vilka konsekvenser översÀttarnas val fÄr..

För att överleva pÄ en konkurrensutsatt marknad vÀljer allt fler företag att fokusera pÄ kÀrnkompetensen i verksamheten och lÄta utkontraktera de delar som inte hör till företagets huvudsyssla. Denna företeelse kallas outsourcing och motiven bakom detta Àr bland annat tids- och kostnadsreducering. Studiens syfte Àr att öka kunskapen om outsourcing av ekonomifunktionen i mindre företag, identifiera och analysera motiven, samt utreda eventuella negativa konsekvenser som följer av outsourcingen.För att kunna svara pÄ studiens syfte samt uppnÄ djupare kunskap för Àmnet studerades inledningsvis befintlig teori och dÀrefter genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Dessa utfördes dels med tre företag som outsourcar hela eller delar av sin ekonomifunktion samt dels med en outsourcingleverantör. Efter den genomförda undersökningen framkom i enlighet med den teoretiska referensramen att motiven för outsourcing av ekonomfunktionen utgörs av bland annat kunskaps- och tidsbrist.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Rökning Àr den dominerande orsaken till KOL, och det finns dÀrför stora hÀlsovinster med lyckad rökavvÀnjning. Distriktssköterskans uppgifter Àr bland annat att vÀgleda och motivera till livsstilsförÀndringar och egenvÄrd. Att motivera patienter med KOL till rökstopp Àr en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta Àr det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL.Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL.

Denna fallstudie tar upp enskilda kvinnors upplevelser i samband med mediala diskurser och identitet utifrÄn deras position som tidigare utsatta för direkt patriarkalt vÄld. Vissa diskursiva begrepp diskuteras, exempelvis ?offer?. Centralt för respondenterna Àr att inte identifiera sig med dessa termer. VÄldserfarenheterna har pÄverkat samtliga respondenter och det prÀglar hur de förhÄller sig till diskursiva termer.

I uppsatsen undersöks omfattningen av revisorns ansvar för vÄrdslös revision av ett aktiemarknadsbolags Ärsredovisning, och dÀrefter analyseras ansvarets omfattning i förhÄllande till lagstiftningens ÀndamÄl och sammanhang. Revisorns roll Àr att via revision granska att redovisningen hÄller den kvalité som krÀvs, vilket i sin tur Àr viktigt för investerarnas förtroende och skydd. Detta bidrar till marknadernas effektivitet och funktion samt till samhÀllsekonomisk vinst. Att revisorns granskning omfattas av en skadestÄndssanktion har som frÀmsta syfte att motivera en aktsamhetsnivÄ som bidrar till uppfyllandet av dessa mÄl.Revisorn kan alltsÄ bli skadestÄndsskyldig om denne inte genomfört revisionen i enlighet med god revisionssed. För ansvar krÀvs bland annat att skada uppstÄtt, och att det föreligger adekvat kausalitet mellan den vÄrdslösa revisionen och skadan.

Obesity is the most common nutritional disorder, and is defined as an accumulation of excessive amounts of adipose tissue in the body. Obesity is a condition where an animal exceeds its optimum body weight by more than 10-25%. Risk factors associated with obesity may include breed, age, castration or high energy intake relative to energy consumption. The consequences of obesity are believed to be metabolic and hormonal changes, as well as cardiovascular and respiratory diseases, orthopedic problems, tumors and premature death. Prevention and early detection of obesity leads to better health care.

SjukfrÄnvaron, och de kostnader den medför, har under senare Är ökat kraftigt i Sverige. OmrÄdet blir Àn mer angelÀget med tanke pÄ att lagstiftningen kring arbetsgivarens betalningsansvar nyligen förÀndrats. LagÀndringen avser att motivera arbetsgivaren att ta ett större ansvar för att minska sjukfrÄnvaron.I tjÀnsteföretag bygger verksamheten ofta pÄ personliga relationer mellan anstÀlld och kund och konsekvenserna av sjukfrÄnvaro blir dÀrför oftast mer kÀnnbara Àn i ett traditionellt produktionsinriktat företag. Med dessa faktorer som bakgrund har uppsatsen valt följande problemformulering: Hur ser sjukfrÄnvarons konsekvenser ut i tjÀnsteproducerande företag? Konsekvenserna beskrivs ur ett företagsperspektiv.

Syftet med denna intervjustudie har varit att analysera hur förskolechefer ser pÄ sin roll som chef och pedagogisk ledare. Intentionen Àr att belysa vilka konsekvenser upplevda ramar och förutsÀttningar fÄr för deras möjligheter att utföra sitt uppdrag. Studien visar att förskolechefer upplever sitt uppdrag komplext och mÄngfacetterat. De strÀvar efter att hitta en balans och struktur i mÄngfalden av uppgifter för att kunna agera som pedagogisk ledare och chef..

Med den hÀr studien har jag velat fördjupa mig i unga kvinnors livssituation och vad som upplevs som de största stressfaktorerna. Syftet var att se hur unga kvinnors psykiska hÀlsa och sjÀlvbild pÄverkas av förvÀntningar och krav, samhÀlleliga strukturer och förhÄllanden samt eventuella konsekvenser av detta. Jag ville Àven titta nÀrmare pÄ hur kvinnors livsvillkor ser ut, och vad det Àr i just deras situation som gör att deras psykiska hÀlsa blir drabbad. Det empiriska material jag anvÀnt mig av bestÄr av resultatet av skriftliga undersökningar som gjorts av fem stycken kvinnor i Älder 25-30 Är, dÀr de bland annat ombads reflektera över vad som gör dem stressade, vilka krav de upplever i samband med stress och vilka eventuella skillnader det finns mellan manlig och kvinnlig stress. De slutsatser jag kunnat dra utifrÄn min undersökning Àr att kvinnor blir stressade pÄ grund av alla de olika förvÀntningar och krav som stÀlls pÄ dem, vilket gör att de olika bilderna (som Àr konstruktioner) av hur en kvinna bör vara kolliderar.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur poliser inom den ingripande verksamheten hanterar de emotioner som uppstÄr i arbetet. Vidare avser studien Àven att undersöka vilken pÄverkan de emotionella aspekterna av arbetet fÄr för poliserna.  Detta görs med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av sex semistrukturerade intervjuer med poliser inom ett polisdistrikt. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av begrepp inom emotionssociologin och socialpsykologin.Följande frÄgestÀllningar behandlas:Hur hanterar poliserna de kÀnslor som uppstÄr i arbetet och hur kan detta karaktÀriseras?Hur pÄverkar de emotionella aspekterna av arbetet poliserna, har det konsekvenser? Sammantaget visar resultatet att poliserna följer informella kÀnsloregler som finns inom yrkesrollen och att dessa regler skiljer sig beroende pÄ den situation poliserna befinner sig i. De hanterar Àven kÀnslor i arbetet pÄ ett sÀtt som kan beskrivas med Hochschilds begrepp surface acting och deep acting.

Avskrivning av goodwill Àr en kontroversiell redovisningsfrÄga som har utmanat normgivarna under en lÀngre tid. I och med redovisningens utveckling har synen pÄ goodwill förÀndrats. Spridningen av det anglosaxiska synsÀttet och den internationella harmoniseringen har medfört att redovisning av goodwill numera redovisas pÄ ett enhetligt sÀtt i alla europeiska börsbolag. Ett stort steg i redovisningsharmoniseringen togs nÀr de tvÄ normgivande organen FASB och IASB kom överens om ett samarbete 2002, vilket har lett till att IASB har publicerat nya standarder som skall tillÀmpas av europeiska börsnoterade bolag. En av dessa standarder Àr IFRS 3 som behandlar redovisning av goodwill.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.

I styrdokumenten som gÀller för de frivilliga skolformerna Àr det fastslaget att sÀrskild uppmÀrksamhet mÄste Àgnas Ät elever som av olika anledningar har svÄrigheter att uppnÄ mÄlen för utbildningen, och ett ÄtgÀrdsprogram ska utarbetas om det genom utredning visar sig att en elev behöver sÀrskilt stöd. Skol- och elevproblem kan ses ur olika perspektiv, vilket synsÀtt man vÀljer ger olika konsekvenser för eleven, lÀraren, skolan, organisationen, undervisningen och lÀrandet. Skolan har en viktig uppgift vad gÀller elevernas sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan: inom skolan ska varje elev möta respekt för sin person och fÄ möjlighet att utvecklas efter sina förutsÀttningar, skolan ska ocksÄ stÀrka elevernas tro pÄ sig sjÀlva och ge dem framtidstro. Arbetets syfte har varit att undersöka och utveckla en förstÄelse för hur gymnasieelever, med upprÀttat ÄtgÀrdsprogram, upplever sin skolsituation och hur dessa elever upplever skolans syn pÄ problematik, detta för att initiera en insikt i hur elevens sjÀlvuppfattning och uppfattning om skolan kan pÄverkas. Vi har genomfört en kvalitativ undersökning genom att göra djupintervjuer med fyra gymnasieelever med upprÀttade ÄtgÀrdsprogram för att fÄ ta del av deras subjektiva upplevelse av skolan och dess syn pÄ problematik, hur de upplever sitt ÄtgÀrdsprogram samt hur eleven ser pÄ och tÀnker om sig sjÀlv som elev.