Bakgrund: I sjuksköterskans arbete ingÄr varierande arbetsuppgifter. OmvÄrdnad Àr ett omsorgsyrke dÀr patientens olika behov ska tillgodoses samtidigt som de administrativa uppgifterna och den medicinska disciplinen ska skötas. Sjuksköterskan konfronteras med stressade situationer dagligen i sitt omvÄrdnadsarbete. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av stressrelaterade konsekvenser i omvÄrdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie gjordes som grundats pÄ tolv vetenskapliga artiklar.

Den p?g?ende geopolitiska krisen i Ukraina har lett till omfattande konsekvenser f?r samh?llet i stort, men i synnerhet bidragit till komplikationer f?r f?retag inom olika branscher att bedriva sin verksamhet. Krisen har medf?rt globalt ekonomiska, sociala och milj?m?ssiga konsekvenser d?r vi i denna studie kommer fokusera p? hur svenska f?retag med handelskopplingar till Ukraina och Ryssland. Vi har valt att unders?ka hur f?retagens leveranskedjor har p?verkats.

En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.

En av journalistikens viktigaste uppgifter Àr att förenkla, förklara och konkretisera det komplexa och svÄrförstÄeliga. Detta gÀller Àven ett av de största globala hoten i vÄr tid: klimatförÀndringarna. KlimatförÀndringarna har mÄnga, mer eller mindre abstrakta, konsekvenser. Och vilka av dessa konsekvenser som tas upp i medierna, pÄverkar hur mediekonsumenterna ser pÄ just klimatförÀndringarna och hur de drabbar oss och vÄr omvÀrld.I denna uppsats undersöks vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser som svenska journalister vÀljer att skriva om samt hur man vÀljer att beskriva dessa konsekvenser och varför. FrÄgestÀllningarna Àr: Vilka av klimatförÀndringarnas konsekvenser beskrivs av svenska journalister? Vilka konsekvenser beskrivs som de yttersta? Vilka konsekvenser kvantifieras, alltsÄ siffersÀtts? Varför vÀljer man att beskriva de konsekvenser som man gör, pÄ det sÀtt som man gör? FrÄgestÀllningarna har besvarats genom en kvantitativ innehÄllsanalys, i vilken redaktionellt material pÄ tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen har analyserats, samt genom en intervjustudie, i vilken journalister pÄ tre av de fyra tidningarna har intervjuats.Studiens resultat visar att konsekvenser som pÄverkar djur, natur, vÀder och temperatur Àr de vanligast förekommande.

Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta vetenskapligt dokumenterade resultat kring vilka psykologiska, sociala och psykosociala konsekvenser somtinnitus kan orsaka. Elva artiklar, tre kvalitativa och Ätta kvantitativa, valdes ut vid litteratursökningen och analyserades. Analysen resulterade i tre resultatdelar, primÀra konsekvenser dÀr psykologiska konsekvenser sorterades in, sekundÀra konsekvenser dÀr sociala konsekvenser sorterades in och en för psykosociala konsekvenser. Den primÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus ofta led av koncentrationsproblem,sömnproblem och psykologiska problem som exempelvis depressioner. Den sekundÀra resultatdelen visade att personer med svÄr tinnitus fungerade sÀmre i det sociala livet och undvek aktiviteter, jÀmfört med en population som inte har tinnitus.

VÄrdenheter i dagens sjukvÄrd arbetar ofta och Äterkommande i överbelÀggningssituationer. Detta kan innebÀra konsekvenser för patientsÀkerheten. En litteraturstudie gjordes med granskning av 9 artiklar med syftet att belysa konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar inom somatisk slutenvÄrd. Som största konsekvenser för patienter vid överbelÀggningar identifierades brister i överrapporteringssituationer av patienternas fortsatta vÄrd och konsekvenser av utlokalisering av patienter. För vÄrdpersonalen innebÀr utlokaliserade patienter ökade belastningar pÄ flera nivÄer, framförallt pÄ grund av skillnader i kompetens och otillrÀckliga erfarenheter för att kunna tillgodose patienters omvÄrdnadsbehov.

Rankningar Àr ett prestationsmÄtt som fÄtt ökad spridning i samhÀllet. Studier har visat att rankningslistor kan leda till att organisationer blir lika varandra genom att det sker en anpassning till mÀtningarna. Det finns ett ökat intresse bland akademiska forskare och praktiker kring vilka konsekvenser rankningar fÄr för organisationer, och det krÀvs vidare studier för att klargöra detta. I denna studie utforskades vilka konsekvenser rankningslistan Patienttoppen har haft för landstingsÀgda respektive privata vÄrdcentraler i Uppsala. Fyra verksamhetschefer och landstingets primÀrvÄrdsdirektör har intervjuats.

Denna systematiska litteraturstudie undersöker hur barn som utsatts för vÄld i nÀra relationer kan identifieras, hur de fÄr hjÀlp i form av bl.a. behandling av symptom samt presenterar riktlinjer för hur dessa behandlingsmetoder kan utvecklas. Denna uppsats identifierar Àven riskfaktorer för att barn ska utsÀttas för vÄld i nÀra relationer. Möjliga konsekvenser, i form av t.ex. depression, beskrivs som resultat av barnens utsatthet.

Detta examensarbetes syfte Àr att identifiera och analyserar konsekvenserna vid ett fastighetsförvÀrv med sÄ kallad paketering. Metoden som har anvÀnts för att genomföra denna uppsats har varit ett induktivt angreppssÀtt samt en kvalitativ ostrukturerad intervjumetod. Resultatet jag kom fram till var att valet av metod för att genomföra en s.k paketering fÄr stora konsekvenser pÄ rÀkenskaperna, dÀremot pÄverkas inte transparensen för den som förstÄr att lÀsa och tolka redovisningen rÀtt. DÀremot stÀller paketeringen och dess redovisningsmÀssiga konsekvenser betydligt större krav pÄ lÀsaren..

Bakgrund: Tidspress Àr ett arbetsmiljöproblem som för sjuksköterskan kan leda till yrkesrelaterad stress med negativa konsekvenser för omvÄrdnadsarbetet och patientsÀkerheten.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans uppfattningar av orsaker till tidspress och dess konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.Metod: Vi har gjort en systematisk litteraturöversikt baserad pÄ fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar som svarade an pÄ syftet. De databaser som anvÀnts för att finna artiklarna var Cinahl och PubMed.Resultat: Resultatet presenteras i fyra kategorier; ?orsaker till tidspress?, ?tidspressens konsekvenser för sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete?, ?tidspressens konsekvenser för vÄrdkvalitet? och ?tidspressens konsekvenser för arbetsmiljön?. Resultatet visar att tidspress huvudsakligen orsakas av för fÄ yrkesverksamma sjuksköterskor vilket bidrar till en hög arbetsbelastning. De negativa konsekvenser som uppstod vid tidspress ansÄgs vara ett hinder i sjuksköterskans omvÄrdnadsarbete.

Att psykiskt eller fysiskt skada en annan kollega pÄ arbetsplatsen kallas för arbetsplatsmobbing, vilket Àr ett stort problem som Äterfinns pÄ vÄrdavdelningar runt om i hela vÀrlden. Syftet med denna studie var att sammanstÀlla kunskap om arbetsplatsmobbingens konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning i slutenvÄrd. I följande arbete har en metod för integrerad litteraturöversikt anvÀnts, dÀr 20 olika studiers innehÄll har sammanstÀllts och analyserats. Resultatet visade att arbetsplatsmobbing leder till negativa konsekvenser för sjuksköterskans yrkesutövning och dÀrigenom Àven för omvÄrdnaden. Studiens resultat visade ocksÄ att arbetsmiljön har en central roll i hur arbetsplatsmobbing orsakas, vilka konsekvenser den skapar samt vilka ÄtgÀrder som finns.

Denna uppsats unders?ker begreppet h?llbar naturturism i kontexten utav Sveriges k?ndaste vandringsled, Kungsleden. Genom en f?ltstudie utmed den norra signaturleden syftar studien att unders?ka allemansr?tten, den milj?m?ssiga- och den sociala h?llbarheten i omr?det. Utmaningarna med att balansera naturv?rd med turismutveckling studeras utifr?n milj?p?verkan och intressekonflikter.

Denna uppsats undersöker de operativa och finansiella konsekvenserna hos skadeförsÀkringsbolag efter förvÀrv genom en fallstudie av Codan A/S:s förvÀrv av Trygg-Hansa FörsÀkringsaktiebolag (publ) och Sampo Oyj:s förvÀrv av If SkadeförsÀkring Holding AB (publ). Genom att utreda mÄlbolagens operativa och finansiella stÀllning före och efter transaktionerna och jÀmföra deras utveckling med ett jÀmförelsebolag och branschen i övrigt företas sedan en analys avseende de konsekvenser transaktionerna haft..

 Med utgÄngspunkt i den nya regeringens förslag om att införa ordningsbetyg pÄ nytt framhÀvs i denna studie vilka konsekvenser det kan innebÀra. Syftet Àr alltsÄ att klargöra vilka konsekvenser lÀrare anser att ett införande av ordningsbetyg kan innebÀra vilket sedan jÀmförs med politikers uttalanden och tidigare forskning. Som teoretisk grund anvÀnds stÀmplingsteori vilken beskriver hur förvÀntningar pÄ elever medför konsekvenser vilka likstÀlls med förvÀntningarna. Resultatet visar att de lÀrare som var med i undersökningen ansÄg att lÀrares subjektivitet skulle innebÀra det största problemet med att sÀtta ordningsbetyg. LÀrarna var osÀkra till ett nyinförande av ordningsbetyg dÀr fÀrre Àn var fjÀrde lÀrare var positiv.  .

Syftet med denna uppsats Àr att belysa konsekvenserna av att ha diagnosen ADHD, hos elever i skolÄr 7-9. Vidare Àr syftet att fÄ inblick i diagnosens pedagogiska konsekvenser.Genom intervjuer har av oss valda lÀrare fÄtt ge sin syn pÄ diagnostisering och dess konsekvenser. Vi valde att anvÀnda en kvalitativ intervjumetod, dÄ vÄr mening var att ha en mer öppen intervju med vÄra informanter.Efter genomförda intervjuer och genom den litteratur vi lÀst framkommer det tydligt att informanterna och forskarna belyser kunskapen om diagnosen som en viktig del, för att frÀmja de positiva konsekvenserna av en ADHD diagnos. Vidare framkommer det att diagnosens konsekvenser Àr till stor del beroende av olika faktorer som till exempel; skolans utformning, lÀrarnas kompetens i Àmnet, skolans resurser samt undervisningsgruppernas storlek..