SammanfattningFör att vända den globala uppvärmningen grundlades i Kyotoprotokollet tre marknadsmekanismer som syftar till att på olika sätt åstadkomma minskade utsläpp av vissa växthusga-ser. Den enda av dessa mekanismer som i nuläget är aktiv, är handeln med utsläppsrätter som hänför sig till utsläppen av koldioxid.Eftersom EU är part i Kyotoavtalet antog Europaparlamentet och Europeiska Unionens råd ett direktiv (2003/87/EG)(handelsdirektivet) för att uppnå de åtaganden som antagits i protokollet. Handelsdirektivet implementerades i svensk rätt genom lag (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Innehavet av en utsläppsrätt medför en rätt att släppa ut ett ton koldioxid. Enligt handelsdirektivet skall 95 % av utsläppsrätterna delas ut gratis till utvalda företag med höga nivåer av utsläpp.

BFN har framställt ett enhetligt, samlat och förenklat K2-regelverk för mindre aktiebolag, för att förenkla de tidigare komplexa Redovisningsreglerna och därmed minska den administrativa bördan. Förenklingsreglerna har bidragit till ett minskat informationsvärde, som har skapat syftet med studien. Syftet var att skapa insikt hur den enskilde specialisten inom Redovisnings- och beskattningsområdet upplevde informationsvärdet och den administrativa bördan i K2-regelverket. Syftet var även att skapa insikt huruvida K2-regelverket stämmer överens med god Redovisningssed, rättvisande bild samt om informationsvärdet är tillförlitligt och relevant vid beslutsfattande. För att uppnå syftet med studien genomfördes djupgående intervjuer med tre specialister inom beskattningsområdet och tre specialister inom Redovisningsområdet.

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig.

Frågeställning:        ? Hur kommer kvalitetssäkringen av Redovisningskonsultens arbete att utföras när frivillig revision råder? ? Kommer den frivilliga revisionen att påvisa en ökning av den ekonomiska brottsligheten och hur kommer detta i sådana fall att hanteras av branschen och dess kontrollerande organ?Syfte:                       Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur den faktiska kvalitetssäkringen sker för Redovisningskonsulters arbete i de fall ingen revision längre utförs, samt att utreda hur den ekonomiska brottsligheten påverkas av den frivilliga revisionen.                  Metod:                     Uppsatsen utgår från en kvalitativ studie där verkligheten har studerats för olika respondenter och deras organisationer. Totalt genomfördes sex intervjuer med åtta respondenter verksamma på Redovisnings- och revisionsbyråer, Skatteverket samt Sveriges Redovisningskonsulters Förbund. En teorigenomgång görs också för ämnesrelevanta områden.Slutsats:                   Införandet av den nya lagen har resulterat i att kvalitetssäkring har blivit allt viktigare då auktorisation för Redovisningskonsulter är i fokus när det gäller valmöjligheten om frivillig revision råder.

Finansiella rapporter står till grund för olika användare för att underlätta beslutsfattandet kring företaget och aktieköp/-sälj beslut. IASB som är internationella standardsättare, är de som upprättar standarder kring hur redovisningen ska ske världen över för att redovisningen ska vara homogen. Även om Redovisningsreglerna är utförda på samma sätt så tolkas de olika av olika användare, det vill säga olika Redovisningsmått ger olika värderelevans beroende på Redovisnings intressenter.Syftet med denna studie är att ta reda på vilket Redovisningsmått som är mest värderelevant i den  svenska aktiemarknaden. Redovisningsmåtten som undersöks i denna studie är bokfört värde på eget kapital samt årets resultat i jämförelse med marknadsvärde på eget kapital. Studien avgränsas till att undersöka börsnoterade företag på Large Cap.

Syftet med denna uppsats är att skapa förståelse för, varför företag väljer att outsourca sin ekonomifunktion utomlands, samt identifiera eventuella oförutsedda kostnader. För att illustrera detta genomförs en fallstudie på företaget Dell. Våra data har vi inhämtat genom en kvalitativ undersökning i form av en fallstudie på företaget Dell. Vi har valt att genomföra en längre intervju med två nyckelpersoner på det svenska kontoret i Solna. I teoriavsnittet presenteras litteratur och artiklar om vad outsourcing är och innebär samt forskningsartiklar gjorda om varför företag outsourcar sin ekonomifunktion och vad de önskar uppnå.

Bakgrund: Efter införandet av IFRS har det förekommit en del förändringar gentemot tidigare Redovisnings regler i Sverige. Från och med 1 januari år 2005 skall alla börsbolag gå över till IFRS 3 Business Combinations. Detta innebär att goodwill inte får skrivas av så som det gjorts tidigare. Nu mer måste det årligen ske ett Impairment test av goodwill för att undersöka om det föreligger ett nedskrivningsbehov.Diskonteringsräntan används vid impairment test av goodwill och är en viktig faktor vid nuvärdesberäkningar av kassaflöden.Problem: Noterade börsbolag utför ett impairment test av goodwill, vilket görs för att undersöka om nedskrivning av goodwill är aktuellt eller inte. Diskonteringsräntan är en viktig faktor vid Impairment test.

Bakgrund och problem: Antagandet om fortlevnad ses i Redovisningspraxis som ensjälvklarhet. Problemet är att tillämpningen av fortlevnadsprincipen inte alltid ger enrättvisande bild av bolagets ställning. Dessutom sker stora förändringar i reglering ochnormgivning utan att principen tas upp till diskussion.Syfte: Uppsatsens syfte är att utvärdera Redovisningsprincipen going concern. Syftetär dessutom att beskriva hur principen skildras i Redovisningsteorin, i de svenskaregelverken samt försöka ge en bild av begreppets status i nutida svenskRedovisningspraxis. Vi kommer även att utvärdera going concern som bedömningsamt dess relevans ur ett Redovisnings- samt revisionsperspektiv.

Det här är en studie av mikro- och småföretag inom Uppsala län som syftar att bidra till bättre kunskap och ökad förståelse för hur dessa bolag hanterar sin löpande bokföring. Den kvantitativa enkätundersökning som ligger till grund för studien omfattar 163 bolag. De ombads svara på frågor angående hur de hanterar sin löpande bokföring, om de använder bokföringssystem samt vilken av parametrarna kotroll, kostnad och kunskap som var viktigast i beslutet om hanteringen av den löpande bokföringen. Samtliga bolag hade mellan 0-49 anställda och delades in i tre kategorier A, B och C, beroende på antalet anställda. Detta för att kunna se skillnader och göra jämförelser mellan bolag i olika storlek.

Bakgrund och problem: Det senaste decenniet har kännetecknats av en rad Redovisnings- och revisionsskandaler. Alla dessa händelser har gett upphov till förändringar i revisionsbranschen, men främst av revisorns roll och betydelse. UC presenterade nyligen en rapport över konkurser som avslutats i april 2013. Det mönster som går att tyda är att de största ökningarna är inom byggindustrin, privata tjänster samt information och kommunikation. Revisorns roll i säkerheten av den redovisade ekonomiska informationen gör att denne ses som en kvalitetsstämpel gentemot tredje part.

Under de senaste decennierna har ämnet företagsvärdering blivit alltmer populärt. En av anledningarna är den globaliserade företagsvärlden där företag byter ägare för varje dag som går. Mycket av forskning som handlar just om det ämnet har gjorts när det gäller värdering av noterade företag. Dock är det inte många som forskat kring hur en värdering går till i onoterade företag. På grund av det har vi bestämt oss att få reda på om det förekommer några skillnader vid värdering av noterade och onoterade företag i praktik jämfört med teorin och i så fall vilka.

Titel: Revisionens betydelse vid bankens kreditbedömning av små aktiebolag- med hänsyn till avskaffandet av revisionsplikten.Författare: Elmedina Bajramovic, Naida Bajramovic och Helena ErgulBakgrund: Regeringen beslöt år 2010 om att avskaffa revisionsplikten för små bolag. Bland dessa företag är aktiebolag den mest betydande då dessa är mer framträdande i Sverige. Bakgrunden till denna lagändring var att det Europeiska rådet ville reducera de administrativa kostnaderna för små bolag. Redovisnings- och revisionskostnader är framförallt besvärliga för små bolag och därför skulle denna typ av företag gynnas av lagändringen. Avskaffandet av revisionsplikten kommer inte endast att påverka det lilla aktiebolaget utan även dennes intressenter.

Uppsatsen behandlar ämnet personalutbildning, som sträcker sig sedan långt tillbaka i tiden och omtalas i form av lärande. Detta har satt sina spår i många organisationer i form av interna utbildningar och vidareutbildningar. Uppsatsen inriktar sig på yrket revision och redovisning som är en bransch som satsar stark på personalutbildningar.Huvudsyftet med denna studie är att ta reda på vad revisionsbolagen söker för kvalifikationer hos den nyexaminerade samt se ifall den nyexaminerades tidigare utbildningskompetens matchar deras krav på vilka kompetenser denne skall besitta. Ett delsyfte är att få insyn i studentens uppfattning om den egna utbildningen i organisationen.Författarna har valt att använda sig utav både kvalitativa och kvantitativa ansatser, där den kvalitativa utgörs av tre intervjuer med tre olika revisionsbolag KPMG, Öhrling Pricewaterhouse Coopers och Linderbergs Grant Thorton. Den kvantitativa ansatsen utgörs av en ?begränsad attitydstudie?, där tio ny examinerade studenter tillfrågades, i form av en likertskala, om deras uppfattning av den egna organisationen.Uppsatsen slutsatser visar att revisionsbolagen söker olika kvalifikationer hos den nyexaminerade och en matchning av dessa kvalifikationer ger bästa möjliga resultat vid anställning.

Problembakgrund: Finansiella rapporter är ett sätt för företagen att kommunicera med investerare och intressenter. Samtidigt som det finns lagar och förordningar som styr redovisning och rapporterns utseende finns det goda möjligheter för företagsledningen att påverka de siffror som presenteras i de publika rapporterna genom periodiseringar. Denna studie tar konceptet kring att investera baserat på graden av periodiseringar till den svenska aktiemarknaden.Problemformulering: Är det möjligt att generera riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden med periodiseringsbaserade investeringsstrategier?Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka investerares möjlighet till riskjusterad överavkastning på den svenska aktiemarknaden utifrån investeringsstrategier baserade på graden av periodiseringar. Ett delsyfte är att jämföra två delperioder för att undersöka om periodiseringsanomalins förekomst förändrats över den totala undersökningsperioden.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande god redovisngssed avseende finansiella instrument. Uppsatsen syftar även till att övergripande beskriva och analysera gällande skatteregler/-praxis avseende finansiella instrument. Avslutningsvis kommer även uppsatsen att kortfatttat beskriva och analysera kommande regler i IAS 39.Metod: Framställningen utgår från en bred litteraturstudie av ämnesrelevanta källor. Analysen baseras främst på denna litteratur.Slutsatser: Gällande svenska Redovisnings- och skatteregler för finansiella instrument är komplicerade då det saknas klara och enhetliga linjer i lagar, rekommendationer och doktrin. Svenska normgivare verkar för att utvecklingen inom redovisningen i Sverige skall ske i harmoni med IASB:s rekommendationer.