Sökresultat:
2090 Uppsatser om Redovisning ekonomistyrning - Sida 42 av 140
Internhyressystemet i Lunds kommun - en studie av hur olika styrverktyg samverkar för att öka kommunnyttan
Syftet är att utreda hur internhyressystemets enskilda styrverktyg samverkar och om de tillsammans uppnår målsättningen att öka affärsmässigheten och kostnadseffektiviteten ur ett kommunperspektiv. Uppsatsen är genomförd som en kvalitativ fallstudie av Lunds kommun. Detta tillvägagångssätt har vi valt för att kunna göra en djupgående analys av den specifika situationen vi studerar. Utgångspunkten är deduktiv då vi utifrån tidigare teoretiska kunskaper har valt att studera den aktuella problematiken, men inslag av induktiva angreppssätt finns i uppsatsen. För att uppnå affärsmässighet och kostnadseffektivitet är det viktigt att de enskilda styrverktygen utformas så att de samverkar med varandra på ett sätt som stödjer de övergripande syftena med internhyressystemet..
Det formella styrsystemets förändring när ett affärsverk
bolagiseras: en fallstudie av Posten försäljning i Boden
Syftet med vår undersökning var att beskriva det formella styrsystemets förändringar i en organisation som går från affärsverk till bolag. Utgångspunkten för vår undersökning var litteratur som handlade om styrning i statliga verk, moderna styrformer samt det formella styrsystemet. Undersökningen genomfördes på postkontoret i Boden och Luleå. Vi intervjuade totalt sex personer på tre olika nivåer i organisationen för att få olika perspektiv på förändringen. För att minska risken för missförstånd mellan oss och respondenten spelades intervjuerna in på bandspelare.
Värdering av kundavtal, varumärke och andra immateriella tillgångar i samband med förvärv enligt IFRS 3 och IAS 38 - Hur tillämpas dessa regler i praktiken?
Bakgrund: Immateriella tillgångar såsom kundrelationer, varumärke och teknologier utgör ofta den drivande faktorn för att ett företag beslutar att förvärva ett annat företag. Sådana tillgångar representerar ofta en väsentlig del av förvärvade värde. År 2005 infördes en ny reglering gällande upprättande av koncernredovisningar. Den nye standarden IFRS 3 medförde att i samband med företagsförvärv ska man identifiera och separera immateriella tillgångar från goodwill. Standarden skulle bidra till att redovisning av förvärv blir tydligare och mer jämförbar och därigenom redovisningens användbarhet kommer att ökaProblem: Författaren till denna uppsats ville undersöka om redovisning av immateriella tillgångar i samband med rörelseförvärv har förbättrats jämfört med likadana studier genomförda strax efter införande av IFRS.Syfte: Syftet med denna studie är att granska om regler i IFRS 3 efterlevs genom att undersöka om det har blivit några förbättringar när det gäller identifiering av immateriella tillgångar och om företagen lyckades placera tillräckliga upplysningar i sina årsredovisningar.Avgränsningar: Rapporten avgränsar sig till de immateriella tillgångar som uppkommer som en del av företagsförvärv.
Incitament ur ett ekonomistyrningsperspektiv ? En fallstudie av E.ON Sverige
För att besvara frågan "Hur är E.ON Sveriges nya incitamentsprogram utformat, i förhållande till ekonomistyrningen?", och i syfte att beskriva och analysera hur E.ON Sveriges incitamentsprogram är konstruerat och fungerar i praktiken utifrån ett ekonomistyrningsperspektiv, utförs en induktiv, intervjubaserad fallstudie av E.ON Sverige på koncern- och dotterbolagsnivå. Slutsatsen är att E.ON Sveriges incitamentsprogram är väl utformat och stöder sitt syfte, men har vissa begränsningar i praktiken. Det finns en tydlig men indirekt koppling mellan incitamentsprogram och ekonomistyrningssystem, som uppkommer inte av att systemen avsiktligt är konstruerade för samverkan utan eftersom båda systemen har liknande syfte och opererar i samma omgivning..
Redovisning av effektiv skatt : En kvantitativ studie av koncernerna på Stockholmsbörsens Large Cap-lista
Sedan ?de? internationella ?redovisningsstandarderna ?info?rdes ?2005 ?har ?redovisningen ?av ?inkomstskatt ?blivit ?mer ?transparent. ?Fo?retagens ?omgivning ?sta?ller ?allt ?ho?gre ?krav ?pa? ?att ?intressenterna ?skall ?fo?rses ?med ?upplysningar ?ga?llande ?vad ?som ?pa?verkar ?deras ?inkomstskatt. ?Thomas ?Andersson, ?partner ?pa? ?Deloitte ?och ?verksam ?pa? ?avdelningen ?Corporate? and ?International ?Tax ?Services, ?ma?rker ?i ?sitt ?arbete ?att ?klienterna ?har ?ett ?sto?rre ?intresse ?fo?r ?effektiv ?skatt.? Betydelsen ?av ?att ?fra?mst ?a?gare ?och ?investerare ?skall ?fa? ?fullsta?ndig ?och ?anva?ndbar ?information? om ?fo?retagens ?effektiva ?skatt? har? gjort ?att? fo?rfattarna ?fa?tt ?i ?uppdrag ?av ?Thomas ?Andersson ?att ?underso?ka? hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt.Fo?rfattarna har ?formulerat ?fo?ljande ?forskningsfra?gor ?fo?r ?denna ?studie: ?Hur ?redovisar ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?sin ?effektiva ?skatt? ?Finns ?det ?na?gra? samband? mellan? den? effektiva ?skattens ?storlek ?och ?antalet ?uppfyllda ?underso?kningspunkter? Syftet? med ?denna ?studie ?a?r ?att ?identifiera ?hur ?Sveriges ?sto?rsta ?koncerner ?redovisar ?sin ?effektiva ?skatt ?samt ?att ?urskilja ?vilka? skillnader ?som ?finns ?mellan ?koncernernas ?redovisning.
Värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde
Syftet är att beskriva och analysera värdering och redovisning av förvaltningsfastigheter enligt reglerna om redovisning till verkligt värde och hur svenska fastighetsbolag förhåller sig till referensramens kvalitativa egenskaper. För att uppnå uppsatsens syfte har vi använt oss av en kvalitativ djupstudie. Detta kommer till uttryck genom att vi granskar tre olika börsnoterade fastighetsbolag och gör en jämförelse mellan nuvarande redovisningsregler, gällande värdering av förvaltningsfastigheter, och kommande regler och dess påverkan på de svenska fastighetsbolagen. I uppsatsen görs en fallstudie av de tre fastighetsbolagen samt en revisor som intervjuats. Dessutom har fastighetsbolagens årsredovisningar för 2002 räknats om och försetts med fastighetsbeståndens verkliga värde.
Förändringar i Göteborgs stadsdelar inom ekonomistyrning
Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur studenter på Makerere universitet i Kampala, Uganda upplever deras möjligheter att nå och genomföra högre studier. Vi presenterar en kortfattad bild av landets historia och dagsläge för att ge en djupare bild utav studenternas egna berättelser angående deras dagliga upplevelser och hinder i livet som student i Makerere Universitet i Kampala, Uganda. Vi berör ämnen såsom familj, finansiering och de olika sponsringssystemen som existerar i landet. Vi hade ett induktivt tillvägagångssätt, där vi valde att bestämma teorier utefter det insamlade materialet. Undersökningen bestod av tre semistrukturerade intervjuer där vi intervjuat en grupp studenter, en enskild student men även en akademiker och arbetande lärare på Makerere University i Kampala, Uganda.
Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin : -En Fallstudie hos HordaGruppen AB
Examensarbete i Ekonomistyrning, 30hp, Ekonomihögskolan vid LinnéuniversitetetTitel: Kalkylutveckling i tillverkningsindustrin ? en fallstudie hos HordaGruppen ABUnder 1980-talet uppmärksammades kalkylmodellens roll som ekonomiskt styrverktyg. Denna uppmärksamhet ledde till omfattande studier av hur kalkylmodeller kunde utvecklas för att lättare klara av förändringar i företags inre och yttre förutsättningar. Kalkylmodellers utformning påverkas av ett stort antal faktorer som t.ex. strategi, kontext och användning.
Extern redovisning: Skillnader mellan de befintliga regelverken och K3
BFN har sedan början av 2000-talet arbetat med att ta fram ett nytt allmänt råd med tillhörande vägledning för större onoterade företag, K3. K3 är tänkt att vara huvudregelverk i K-projektet som består av K1, K2 och K4, där K1 är till för de minsta företagen, K2 är för mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar och K4 för de större noterade företagen. Syftet med att ta fram ett nytt regelverk har varit eftersträvan att nå en ekonomisk jämförbarhet mellan internationella företag i samma storlek. K3 ska vara en översättning av det internationella regelverket IFRS for SME.Syftet med vår uppsats har varit att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande svenska rekommendationerna och lagtext samt den internationella motsvarigheten av K3, IFRS for SME. De områden vi valt att undersöka är immateriella tillgångar, rörelseförvärv och goodwill samt leasing då dessa anses vara redovisningstekniskt komplicerade.Vi har genom ett juridiskt och analytiskt synsätt arbetat för att ta fram de skillnader som finns mellan de gällande reglerna och rekommendationerna.
Den outforskade parten i ett leasingavtal : En studie om hur leasegivare påverkas ifall en ny redovisningsstandard förleasing införs
Titel Den outforskade parten i ett leasingavtal ? En studie om hur leasegivande företag kommer att påverkas ifall en ny redovisningsstandard för leasing införsFörfattare Fredrik Hellblom-Björn och Daniel HåkanssonHandledare Rolf RundfeltIntroduktion IASB har under lång tid diskuterat behovet av en ny redovisningsstandard för leasing. Förslagen har mottagit mycket kritik, då många anser att de inte förbättrar redovisningen. Trots den stora kritiken på förslagen till leasegivares redovisning, har väldigt få studier genomförts på leasegivare.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur leasegivande företag kommer att påverkas om en ny redovisningsstandard för leasing införs.Metod Studiens induktiva ansats innebär att insamlad empiri har bildat grund för de slutsatser som dras. Undersökningens design har följt en Små-N-studie, vilket innebär att ett mindre antal kvalitativa intervjuer har utförts.
Marknadsundersökning Adecco
År 2004 inledde Bokföringsnämnden K-projektet, som innebär förändringar inom normgivning gällande redovisning för svenska företag och syftet med projektet är att åstadkomma förenklingar vid upprättande av årsredovisning. BFNAR 2008:1 Årsredovisning i mindre aktiebolag, även benämnt K2-reglerna, är andra steget i K?projektet. I samband med införandet av ett nytt regelverk kan det uppstå både positiva och negativa konsekvenser för redovisningen och dens tolkning, vilka kan vara av stor vikt att granska.Syftet med denna studie är därför att undersöka om de nya K2-reglerna avviker från allmänna redovisningsprinciper samt om personer som är insatta inom redovisning tror att de regler som eventuellt avviker kan komma att påverka tolkningen av ett företags årsredovisning.Vi valde att göra en kvalitativ studie där vi utgick från ett urval av de punkter där K2 eventuellt avviker från allmänna redovisningsprinciper. För att uppnå vårt syfte genomförde vi sedan djupintervjuer med kreditgivare samt en företagskonsult.Resultatet av vår studie visar att det nya regelverket faktiskt kan anses avvika från allmänna redovisningsprinciper på ett flertal punkter.
Elektrokoppar - en fallstudie av ekonomistyrningen i ett tillverkningsföretag
En kvalitativ fallstudie där vi med hjälp av öppna personliga intervjuer talat med folk i ledande befattningar på vår fallkoncern Elektrokoppargruppen för att forma oss en bild av hur budgeten fungerar på företaget. Utifrån valda teorier om budget och dess process har vi sedan analyserat företaget och dess situation. Utav budgetprocessens tre delar har vi kommit fram till att budget är ett effektivt styrverktyg under planeringsstadiet i fallföretaget. I den löpande styrningen och uppföljningen är den däremot dysfunktionell där vi anser att budgeten spelar en kompletterande roll till nyckeltalen som är det överordnade styrinstrumentet. Detta beror främst på de oberäkneliga råvarupriserna.
Hur väljer allsvenska och premier league-klubbar att redovisa fotbollspelare?
Bakgrund och problemdiskussion: Den fotboll vi ser idag har spelats i över ett sekel. Nu är det minst lika viktigt att uppvisa ett bra ekonomiskt resultat som att nå stora framgångar, vinna prestigefyllda titlar, bucklor samt spela en fin fotboll som tillfredställer tittarna. Fotbollsklubbar driver klubben med ett stort vinstintresse och de krav som företag har på sin redovisning gäller numera också fotbollsklubbarna som omsätter stora belopp. Spelare kan jämföras med vanlig personal i tjänste- och serviceföretag eftersom de utfyller samma funktion i organisationen. Den senare får dock inte tas som en tillgång medan spelare har den möjligheten. Det finns två tillvägagångssätt att redovisa spelare: antingen att ta upp dessa i balansräkningen eller att kostnadsföra spelarna direkt i en resultaträkning. Syfte: Syftet med uppsatsen är att få en helhetsbild över de möjligheter fotbollsklubbar både i Allsvenskan och i Premier League har för att redovisa fotbollsspelare i årsredovisningen.
Operationssjuksköterskans följsamhet till skyddsutrustning och skyddsteknik
Problembakgrund: Porter (1996) skriver att ett företags strategi handlar om att välja en unik position på sin marknad. Ekonomistyrning är sedan processen som tillämpas för att uppnå organisationens mål och vald strategi (Anthony, 1965). Simons (2000) delar upp ekonomistyrningen i fyra delar där det system som används för strategiimplementering benämns diagnostiska kontrollsystem. Med grund i detta fann författarna det intressant att genomföra en fallstudie av ett företag på den svenska klädhandelsmarknaden, där hård konkurrens och låg tillväxt råder (Sandow), för att se hur denna aktör löpande implementerar sin strategi via sina diagnostiska kontrollsystem.Syfte: Syftet med denna uppsats var att genom en fallstudie på företag X undersöka vilken strategisk positionering de har på den svenska klädhandelsmarknaden samt hur de arbetar med sitt diagnostiska kontrollsystem för att dess valda strategiska positionering implementeras och följs upp.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes för att uppnå uppsatsens syfte där en fallstudie på företag X med en abduktiv ansats genomfördes för att genom främst intervjuer tillgodogöra sig kvalitativ information om företagets strategiska position och tillämpad diagnostisk styrning. Dessförinnan gjordes en litteraturstudie för att bygga upp en lämplig teoretisk referensram som användes för att analysera resultatet från den empiriska studien.Reslutat och slutsatser: Genomförd studie visar att en position där en känslig kombination av vissa motsättande strategiska variabler som i litteraturen framställs som varken en passande eller opassande kombination går att förena.
Redovisning och beskattning: en studie av dess samband
Sedan slutet av 1920-talet har Sverige haft ett starkt samband mellan företags redovisning och deras beskattning. Sambandet innebär att beskattningen bygger på det som framkommer i företagets räkenskaper. På 1980- talet uppstod en debatt huruvida denna koppling skulle finnas kvar i det svenska systemet eller om det vore bättre att frikoppla beskattningsreglerna från reglerna för redovisningen. Sambandet berörde ursprungligen många olika redovisningsområden men debatten har medfört att enskilda områden successivt har getts åtskilda regleringar. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur den pågående harmoniseringsprocessen internationellt påverkar den Svenska redovisningen och dess koppling till beskattningen samt att undersöka vilka för- respektive nackdelar som finns med en frikoppling mellan områdena Vår studie är utformad som en attitydstudie där tre stycken intervjuer genomförts för att erhålla information om hur sambandet uppfattas i praktiken.