Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

Syftet med studien var att beskriva och förstå policydokument som ett organisatoriskt verktyg för styrning genom att studera hur policydokument utformas och kommuniceras i olika typer av organisationer och vad som var avgörande för deras policyarbete. Fyra frågeställningar; policyns arbetsprocess, medarbetarnas delaktighet, vad en policy ska innehålla samt slutligen kommunikation besvarades genom en kvalitativ intervjustudie med fem respondenter från offentlig och privat sektor. Studiens resultat visade att respondenterna hade en likartad syn på vad en policy är och dess roll som styrningsredskap i organisationen. Detta bekräftade att policyn är ett normativt dokument som används som mall. Resultatet visade även att en policy är ett levande dokument som kräver delaktighet och diskussion med medarbetare innan det kan anammas och accepteras för att bli det styrdokument som det är..

Syftet med denna studie är att vinna kunskap om samverkan mellan förskola och hem ur ett föräldraperspektiv. För det första undersöks vad förskolan ger föräldrarna för möjlighet till samverkan, genom att analysera dokument. För det andra undersöks genom intervjuer hur föräldrar uppfattar sin möjlighet till samverkan genom olika samverkanskanaler t ex föräldramöte och månadsbrev. Resultatet visar att förskolans dokument i allmänhet inbjuder föräldrarna till samverkan, främst rörande det enskilda barnet. Föräldrarnas uppfattningar uppvisar sinsemellan stora variationer, liksom mellan de olika samverkanskanalerna.

Genom en kritisk diskursanalys söker jag svaret på vilka diskurser som finns i mitt urval av dokument. Med sociokulturellt perspektiv som teoretisk grund väljer jag att titta på kunskap och lärande. Utgångspunkt för analysen är Europarådets rekommendationer inom programmet Utbildning 2010, där ett underlag gavs i form av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande (EU 2006a). Jag tittar på digital kompetens, som är en av nyckelkompetenserna som varje europeisk medborgare ska utveckla. Jag analyserar också dokument som finns med i processen för den reformerade svenska gymnasieskolan Gy 2011.

IT-utvecklingen i skolan har gått framåt mycket under det sena 90-talet. Detta har medfört att man på senare tid fört upp till diskussion att vi nu behöver föra in ytterligare en kompetens bland lärare och elever, nämligen IT-kompetens. Vi såg det därmed som intressant att undersöka vad rektorer på olika skolor anser att IT-kompetens är för något, för att jämföra detta med vad de nationella måldo-kument, övriga politiska dokument och olika IT-projekt menar att IT-kompetens är.Uppsatsen är av en kvalitativ karaktär och består dels av en litteraturstudie och dels en undersökning i form av åtta stycken intervjuer.Vår referensram bygger på politiska dokument och nationella måldokument som skriver något kring IT-kompetens i skolan. Vi har även tittat på två stora IT-projekt inom skolan, nämligen ITiS (IT i Skolan) och KK (Kunskaps- och Kompetensutveckling), för att se vad dessa skriver om IT-kompetens i skolan.IT-kompetens är ett begrepp som har diskuterats mycket på sistone. I intervjuerna framkom det att rektorerna, sinsemellan, inte alltid hade samma tolkningar gällandes vad begreppet innebar.

Totalförsvarstes forskningsinstitut, FOI, och Riksrevisionen har i flera rapporter beskrivit Försvarsmaktens roll i det svenska krishanteringssystemet som otydlig. Uppsatsen syfte är att undersöka vilka dokument som styr Försvarsmakten då CBRN-händelser inträffar i det svenska samhället samt hur dessa dokument påverkar den civil-militära samverkan. Dokumenten har analyserats utifrån en teori om organisationers gränser och anknutits till en verklig CBRN-händelse (branden i Halmstads hamn hösten 2012). Genom analysen har slutsats dragits att teorin om organisationers gränser kan användas för analys av civil-militär samverkan vid krishantering i allmänhet. Specifika händelser som inkluderar CBRN bör ses som del av en helhet och inte som ett enskilt fall.

Detta examensarbete är ett detaljplaneprogram för Kanis och har tagits fram åt Älvsbynskommun. Kanis är ett friluftsområde med olika aktiviteter, framförallt utförsåkning ochlängdskidåkning. I området finns även restaurang, servicehus och ett antal husvagnsplater.Ett detaljplaneprogram upprättas för att underlätta detaljplanearbetet. I programmet skaplanens utgångspunkter och mål framgå samt att de förutsättningar och möjligheter tillaktiviteter i området ska redovisas. Programmet är ett skriftligt dokument som innehåller bådebilder och illustrationer för att förtydliga olika förhållanden och förslag.I examensarbetet har ett dokument för ett planprogram arbetats fram.

Studien inbegriper en litteraturstudie av dokument från Åland, i detta fall den åländska läroplanen och några jämförelser ifrån finska fastlandets läroplan. Därtill har detta kompletterats med intervjuer från fem olika speciallärare från några av Ålands högstadieskolor.Syftet var att i relation till den svenska forskningsdiskursen undersöka den åländska skolans syn på differentiering och inkludering. Det som framkommit är att den medicinska och individuella diskursen är stark inom den åländska skolan och att det relationella perspektivet lyser med sin frånvaro till största delen. Man satsar mycket på individuella och differentierade lösningar inom det specialpedagogiska fältet där elever slussas till speciallärare för att få hjälp att antingen komma ikapp eller att få sin studiegång anpassad till det skolan uppfattar som elevens förmåga. .

Hur lär man känna en plats? I mitt examensarbete har jag undersökt hur man genom en konstnärlig process kan närma sig en plats. Hur man kan studera sin egen närmiljö för att upptäcka något nytt i sin vardag. Hur man kan ta plats, ockupera och interagera med hus, inredning, människor och material. Flera platser har legat under observation, där HDK - Högskolan för Design och Konsthantverk har varit en av dem.

Inom EU finns ett regelverk som strävar efter interoperabilitet att det ska vara lätt att kunna resa och göra affärer mellan alla nationer inom EU utan att behöva vare sig byta tåg eller förare. Denna rapport specificerar de olika lagar och regler som utfärdats och specificerats av EU kommissionen och UNISIG samt det svenska nationella regelverket som gäller för ERTMS-signalprojekteringen för markutrustning. Idag finns ett behov av att effektivisera signalprojekteringen eftersom det finns flera pågående och kommande projekt. För att nå detta kommer en checklista för signalprojektering tas fram som tydligt ska visa exempelvis var en balis i förhållande till en signalpunktstavla ska placeras genom att hänvisa till korrekt delkapitel i respektive dokument.Uppdraget med examensarbetet är att det ska bli enklare att verifiera ERTMS-signalprojekteringen på helt nya sträckor i Sverige och internationellt. Detta är något som ännu inte är standardiserat.

Tidigare utförda servicebulletiner och luftvärdighetsdirektiv på flygplanet SE-KOL finns nedförda och redovisade i handskrivna dokument. För att på ett enkelt och smidigt sätt kunna ta fram status avseende SB och AD har innehållet i handskrivna originalhandlingar överförts till ett digitalt system i vilket utförda åtgärder blivit överskådliga och sökbara. Rapporten beskriver det överföringsarbete som legat till grund för den digitala listan samt det granskningsarbete som gjorts mellan utförda åtgärder och originaldokument från luftfartsmyndigheter och tillverkare, för att fastställa SB/AD-status för flygplan SE-KOL.Utifrån tidigare utrustningslistor, datalistor och tekniska dokument har en uppdaterad utrustningslista sammanställts med ökad överskådlighet samt sökbarhet, ur vilken information om flygplanets fortlöpande utrustningsstatus kan tas fram. Utrustningslistan som skapats är det underlag som senare tänkt användas vid överföring av flygplanets utrustning till ett bättre uppföljningssystem..

Utvecklingen av informationssystem utförs vanligen med hjälp av en systemutvecklingsmodell där kravhanteringsaktivitetens (Requirements Engineering ? RE-processen) syfte är att samla in och bearbeta kundens alla krav på systemet. Den slutliga produkten av RE-processen är en kravspecifikation där alla kraven gällande exempelvis systemets funktionalitet, syfte etc skall specificeras.Det är inte alltid självklart vilken information som en kravspecifikation bör innehålla då detta dokument kan för både kunden och leverantören ses som ett kvitto på vad som skall utvecklas och hur det skall gå till. Dokumentet skall nämligen fungera som ett underlag för de så kallade implementations- och designaktiviteterna i systemutvecklingsarbetet samt fungera som ett underlag för diskussion och kontrakt mellan leverantör och kund gällande utvecklingen av informationssystemet. Kravspecifikationen bör därför innehålla komplett och förståelig information så att detta dokument uppfyller sina syften.

Linda Gustafsson: Att skriva om musik. En analys av folkmusikrecensioner. Uppsala: Musikvetenskap, 1998. C-uppsats (60 p).Uppsatsens syfte är att se hur aktuella folkmusikkonserter med nordiska artister verbaliseras i dag i landets två största dagstidningarnas recensionstexter samt att ge en bakgrund till hur man skriver om musik. Uppsatsen består av två delar som binds samman av en diskussion: dels en musikestetisk teoridel som behandlar sambandet mellan musik, språk, kultur och kommunikation, dels en analys av konsertrecensioner.

Squatting innebär att människor illegalt bosätter sig på mark eller ockuperar tomma hus för att ha någonstans att bo. I samband med att världens storstäder växer, växer även squattingområden. För att förbättra situationen för bland annat squatters, hölls 1996 en FN-konferens, Habitat II.Syftet med uppsatsen är att belysa problemet med squatting och undersöker om Habitat II:s beslut haft någon inverkan på det deltagande landet Sydafrika. Den teoretiska ansatsen är realism och managerialism, där man menar att bostadssegregation beror på sociala och rumsliga hinder, samt att det är de med makt som ansvarar för bostadsituationen. De dokument från Habitat II har studerats som berör squatters samt sydafrikanska bostadspolitiska dokument.

Syftet med studien var att undersöka grundskolans tobakspolicy i Hallands län, detta med utgångspunkt från två frågeställningar: om grundskolorna i Hallands län hade en dokumenterad skriven tobakspolicy samt om tobakspolicydokumenten var utformade utifrån statens folkhälsoinstituts rekommendationer kring vad som bör ingå i ett policydokument gällande tobak. Resultatet av studien visade att 33 av 49 tillfrågade skolor angav att de hade ett policydokument innehållande tobak. 3 av 49 skolor svarade att dem inte hade någon policy på området och 13 av 49 svarade inte på förfrågan. Utav de 33 skolor som utgav sig för att ha ett dokument gällande tobak, svarade 90 procent av skolorna att de utgick från ett samlat policydokument för kommunens grundskolor. Ett av dessa dokument hade i vaga ordalag nämnt tobak som drog i sin drogpolicy medan fokus i ett annat dokument endast låg på alkohol och narkotika.