Sök:

Sökresultat:

738 Uppsatser om Redovisa - Sida 2 av 50

Obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro- upplevd nytta och merkostnader.

Vår studie behandlar obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro. Syftet med studien är att undersöka vilken inställning privata företag och offentliga organisationer har gentemot den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro samt att utreda om organisationer upplever någon nytta med att Redovisa sjukfrånvaro enligt lagen om obligatorisk redovisning av sjukfrånvaro, och om denna i så fall kan anses överstiga de merkostnader som kan tänkas uppstå för organisationer vid anpassningen till lagen. Vår studie är av kvalitativ art där vi har utfört semistrukturerade intervjuer hos sex utvalda organisationer. Vår slutsats är att i de offentliga organisationerna överstiger den upplevda nyttan av redovisning av sjukfrånvaro de merkostnader som uppstår. Majoriteten av de privata företagen upplever ingen särskild nytta av att Redovisa sjukfrånvaro, men har heller inga särskilda merkostnader..

Intellektuellt kapital hos svenska noterade bolag : en studie inom läkemedelsbranschen

Utifrån företagens förändrade förutsättningar att Redovisa sina tillgångar, då flera företag idag består av stora resurser i form av kunskap, ansåg författarna för denna studie det tänkvärt att undersöka hur företagen bemöter detta. Eftersom det dessutom inte krävs av företagen att Redovisa sina kunskapstillgångar, intellektuellt kapital, och det heller inte finns någon utarbetad standard för att göra detta, kan det antas att det finns flera olika idéer om hur företagen går tillväga och varför företagen väljer att Redovisa detta frivilligt. Syftet med denna studie var att ta reda på huruvida noterade läkemedelsbolag Redovisar frivillig information om immateriella tillgångar i form av intellektuellt kapital i sina årsredovisningar. Eftersom uppsatsens forskningsfråga och syfte avser att granska textmaterial från börsnoterade bolag, och i detta material undersöka hur ofta immateriella tillgångar i form av intellektuell kapital omnämns, valde författarna till denna uppsats att utföra en innehållsanalys genom att studera sex börsnoterade bolag inom läkemedelbranschen och deras årsredovisningar för perioden 2006-2011. Den kategori som Redovisats mest var internkapital vilket inte stämmer överens med tidigare studier, en förklaring till detta kan vara att läkemedelsbranschen har ett stort behov av ägande gällande sina stora kunskapstillgångar.

Den frivilliga redovisningen av humankapital: en undersökning av kunskapsföretag vid börsintroduktion

Problematiken med att Redovisa humankapitalet existerar då det inte finns någon enhetlig modell för hur detta skall gå till. När företag träder in på börsen skall de värderas och sälja ut sina ägarandelar på marknaden för första gången. Ett sådant företag borde ha högre incitament att Redovisa mer frivillig information. Studien syftar till att undersöka den redovisning av frivillig information om humankapital som sker hos kunskapsföretag vid en börsintroduktion. Nyckeltal från olika teoretiska modeller lokaliserades.

Redovisning av humankapital : - Är det möjligt?

Syftet med externredovisning är att ge en sammanfattande bild av en organisations finansiella ställning och resultat. Den behövs för att öka tilliten hos ett företags intressenter samt som underlag vid beslut om företaget. Under de senaste årtiondena har en typ av företag vuxit fram vars viktigaste tillgång är personalen. Problem uppstår när dessa företag ska värderas då personalen inte kan tas upp som en tillgång i den traditionella redovisningen.Dagens lagstiftning för redovisning av humankapital är ytterst liten. Utöver de fyra paragrafer som nämns i Årsredovisningslagen är det upp till det enskilda företaget hur de vill Redovisa sitt humankapital vilket leder till stora skillnader mellan företagens redovisningar samt åtskillnader över åren av rapporteringen.

Redovisning av finansiella instrument -en praxisundersökning av svenska företag mot bakgrund av övergången till IAS 39

En harmonisering av redovisningsregler håller just nu på att ske i Europa. International Accounting Standards Board, IASB, har utvecklat en standard som ska medför att redovisningen av finansiella instrument ska vara lika och Europaparlamentet har godkänt den för användning inom unionen. Standarden är IAS 39 och från och med den första januari 2005 är koncerner som är noterade på en börs tvungna att Redovisa och värdera sina finansiella instrument efter denna. IAS 39 behandlar redovisning och värdering för alla finansiella tillgångar och skulder och är således mycket omfattande. Mot bakgrund av detta blev syftet i denna studie att undersöka vad svenska företag tycker är positivt respektive negativt med det nya sättet att Redovisa finansiella instrumenten, samt varför de tycker som de gör.

Frivillig hållbarhetsinformation i årsredovisningar : En undersökning av informationens kvalitet

Bakgrund: Under senare tid har människor blivit mer uppmärksamma om hur företag hanterar sociala- och miljömässiga frågor. Detta fokus från omvärlden kan påverka företagen att Redovisa just denna frivilliga information i årsredovisningen. De senaste årens många företagsskandaler i kombination med en intensiv klimatdebatt, har lett till ett ökat fokus på företagens sociala ansvar. En kategori som även är i fokus när företagen beslutar om att avslöja frivillig information. Negativ uppmärksamhet i media kan påverka företagens beslutsfattande angående frivilligt utlämnande av information.

Pensionsredovisningen dilemma : -aktuariella vinster/förluster-

Problembakgrund: Pensioner är en stor utgift för företagen och redovisningen av pensionerna är invecklad. Under 2005 fick företag som följer IFRS/IAS standarder en möjlighet att Redovisa aktuariella vinster/förluster på ett nytt sätt än tidigare. Då företagen tidigare kunde välja mellan att Redovisa direkt mot resultaträkningen eller genom att tillämpa korridorregeln kom nu även möjligheten att Redovisa direkt mot det egna kapitalet. Det har nu gått en tid sedan det nya redovisningssättet introducerades och vi intresserades av att veta:Hur Redovisar de stora börsnoterade företagen i Sverige sina aktuariella vinster/förluster. Dessutom blev vi intresserade av att veta vad som kännetecknar företag som Redovisar enligt de olika redovisningsmetoderna.Syfte: Eftersom tre år har gått sedan införandet av den nya redovisningsprincipen infördes anser vi det intressant att undersöka hur de börsnoterade företagen i Sverige Redovisar sina aktuariella vinster/förluster.

Verkligt Värde, på Gott & Ont : En studie kring effekterna av IAS 40

Bakgrund:År 2005 infördes en ny rekommendation att förvaltningsfastighetsföretag ska Redovisa sina fastigheter till verkligt värde istället för anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar som tidigare. Detta nya sätt att Redovisa förändrade mycket i den finansiella rapporten men troligtvis även det ekonomiska arbetet.Syfte:Syftet med denna uppsats är att med hjälp av representanter från några stora förvaltningsfastighetsföretag studera hur företagen ser på att värdera till verkligt värde.Metod:Studien är utförd genom kvalitativa intervjuer med några stora svenska förvaltningsfastighetsföretag som värderar till verkligt värde. Information är även hämtad från deras årsredovisningar och hemsidor.Teori:Presentation av de olika lagar och regler som gäller för fastighetsförvaltningsföretagen samt hur man bör utföra värderingen. Även beskrivning på komplikationer med att värdera till verkligt värde och vad som kan tänkas ha förändrats.Empiri:De intervjuade förvaltningsfastighetsföretagen i en kortare beskrivning samt en presentation av de intervjuer som genomförts.Analys:Diskussion kring den empiri som framkommit. Koppling till teoridelen samt syftet med studien.Slutsats:Företagen är väldigt positiva till att värdera till verkligt värde även om det krävt kunskap både för de interna och externa intressenterna.

Att redovisa eller Att inte redovisa, det är frågan! : en undersökning av hur intressentanalyser redovisas inom hållbarhetsredovisning

Den traditionella miljöredovisningens tid är förbi och hållbarhetsredovisning är något som blir allt vanligare i samhället. Olika ramverk och riktlinjer byggs upp och börjar användas av svenska företag samt organisationer.Intressentanalysen är en stor del av hållbarhetsredovisningen och olika ramverk förespråkar vad den bör innehålla och inte hur den ska presenteras.Syftet med vår uppsats är att beskriva och förklara hur företag, med omfattande hållbarhetsredovisningar som finns representerade i Price waterhouse Coopers rapport (2009), Redovisar intressentanalyserna i sina hållbarhetsredovisningar.Uppsatsen bygger på granskningar, med hjälp av vår analysmodell, av samtliga företags hållbarhetsredovisning för att kunna fastställa hur företagen Redovisar sin intressentanalys. För att sedan komplettera vår granskning görs det sju stycken intervjuer med företag som vår granskning visat vara intressanta.Resultatet av dokumentstudien visar att de företag vi granskar följer samtliga ramverket Global Reporting Initiatives (GRI) riktlinjer när det gäller vad intressentanalysen innehåller. Trots detta visar vår studie att företagen Redovisar GRI:s riktlinjer på olika sätt. Företagen Redovisar riktlinjerna i allt från matriser till löpande text i hållbarhetsredovisningarna.

Nu är det dags att göra läxan! : Föräldrars tankar om läxor på mellanstadiet

Problem & bakgrund: Den grundläggande problematiken med etisk redovisning är att den inte är lagstadgad, därför kan företagen själva styra hur de väljer att Redovisa den samt hur de värderar informationen.  Etisk redovisning är ett viktigt och aktuellt ämne som succesivt bör utvecklas i näringslivet. Detta eftersom intressenter har börjat ställa högre krav på företagen att ta sitt miljömässiga, moraliska och etiska ansvar och inte bara fokusera på den ekonomiska aspekten av företaget. Syfte: Syftet med uppsatsen är förklara vad etisk redovisning är samt att undersöka vilka faktorer som kan påverka hur företag använder sig av etisk redovisning. Metod: Undersökningen är en litteraturstudie som bygger på en abduktiv forskningsmetod med en kvalitativ ansats. Resultat & slutsatser: Efter att ha granskat lagar och rekommendationer, den insamlade teoretiska grunden, tidigare forskning och tre olika branscher inom Sverige, textilindustrin, gruvindustrin och konsultbranschen som alla har sina egna risker och krav. Slutsatsen är att de faktorer som påverkar hur företagen Redovisar etisk redovisning och varför de gör detta är storleken på företaget, trovärdighet hos intressenterna samt att de andra företagen inom samma bransch väljer att Redovisa etisk redovisning likvärdigt det största företaget inom branschen.Det sista målet med uppsatsen var att ta reda på vad etisk redovisning är. Etisk redovisning är en icke-finansiell redovisning som företag väljer att Redovisa frivilligt för att skapa förtroende hos intressenter.

Redovisning av spelarförvärv i allsvenskan : Vilka motiv ligger bakom valet av redovisningsmetod?

Bakgrund och problemdiskussion: De allsvenska klubbarna har i dagsläget möjlighet att Redovisa sina externa spelarförvärv på två olika sätt. Antingen genom att kostnadsföra dem direkt i resultaträkningen eller genom att aktivera dem som en immateriell tillgång i balansräkningen. Valet av metod kan ge ekonomiska konsekvenser och jämförbarheten mellan klubbarnas årsredovisningar kan påverkas.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka motiv som spelar in när klubbarna väljer metod för redovisning av sina spelarförvärv.Metod: Uppsatsen bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt. Vi har använt oss av primärdata i form av intervjuer med allsvenska klubbar samt Svenska Fotbollsförbundet och sekundärdata i form av klubbarnas årsredovisningar. Resultat: Klubbarna har olika motiv till sina val.

Hållbarhetsredovisningens existens i onoterade bolag ? vad krävs för att börja redovisa hållbarhet

Överallt står att läsa om vår miljö, om hunger och svält. Diskussionerna är många kring hur vi ska ?rädda världen?. Olika miljöorganisationer har genom åren drivit på de globala bolagen att ta sitt ansvar för en hållbar utveckling. Detta har varit en drivande faktor till att företagen sakta började minska sin miljöbelastning.

Ett annorlunda matematikprov : ? med fokus på textförklaring, stilpoäng samt grupparbete

Matematikundervisning kan se ut på en mängd olika sätt. Strävandemålen i Läroplanerna beskriver att läraren skall sträva efter att eleverna både skriftligt och muntligt bör Redovisa och argumentera för sina lösningar samt lära sig hantera olika matematiska hjälpmedel. Tanken är att läraren skall planera för en undervisningsform som innehåller dessa strävandemål.Utifrån ovanstående har jag gjort en kvalitativ studie med hjälp av ett laborativt grupprov. Studien bygger på att undersöka om man med hjälp av prov kan stärka elevernas motivation där de tränar sig i att få en bra lösningsstrategi genom att ge dem poäng för detta. Provet bygger på att eleverna arbetar två och två där de i text ska Redovisa och argumentera för sina uträkningar.Min samlade bild av elevernas förmåga att strukturera uppgifterna på ett bra och tydligt sätt samt i text förklara hur de löst uppgifterna blev inte riktigt vad jag väntat mig.

Cinematic animation in a production pipeline

Detta arbete kommer att visa hur det är att jobba som animatör på Framestores reklamavdelning i London. Jag går igenom den del av pipelinen som är relevant för mig som animatör och jag kommer även att Redovisa arbetsmetoder för att snabbast leverera korrekta animationer..

Humankapitalet - den gömda skatten på kunskapsföretaget, faktiskt!

I dag diskuteras det mycket kring personalens värde och betydelse förföretagen, speciellt inom kunskapsföretag där personalen ofta beskrivs somden viktigaste tillgången. Redovisningen av det så kallade humankapitaletskiljer sig mycket åt mellan olika företag.Syftet med uppsatsen är att analysera hur vanligt det är att börsnoterade ITkonsultföretagRedovisar sitt humankapital i årsredovisningen, utöver detsom måste Redovisas enligt lag. Vidare är syftet att ta reda på vilka nyckeltaleller annan information, som mest används vid humankapitalredovisningensamt vad som inspirerar företaget till att Redovisa sitt humankapital på dethär sättet i årsredovisningen.För att skaffa oss kunskaper om börsnoterade IT-konsultföretagshumankapitalredovisning, har vi studerat relevant litteratur och genomfört enkvantitativ undersökning i form av en webbaserad enkät. Ienkätundersökningen medverkade 19 börsnoterade IT-konsultföretag iGöteborg och Stockholm. Vi har även kompletterat enkätundersökningenmed att granska kunskapsföretagens årsredovisningar.Studien visar att det är vanligt att börsnoterade IT-konsultföretag Redovisarsitt humankapital.

<- Föregående sida 2 Nästa sida ->