Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att hitta orsaker till vad som har förändrat deltagandet på lektionerna i idrott och hälsa mellan högstadiet och gymnasiet.Frågeställningarna är:Är det så att eleverna i åk 1 på en gymnasieskola byter om och deltar i idrott och hälsaundervisningen i mindre omfattning än vad de gjorde i åk 9?Vilka orsaker finns till att elever inte deltar i idrott och hälsa?MetodUndersökningen har gjorts på åk 1 elever på en gymnasieskola utanför Stockholm. Elva olikaklasser på nio program deltog i undersökningen. Enkäten delades ut i samband med idrott och hälsa lektioner under en veckas tid. Totalt har 209 elever svarat på enkäten.ResultatUndersökningen visar på en liten skillnad mellan högstadiet respektive gymnasiet i hur ofta elever deltar på lektionerna i idrott och hälsa.

Personer ställer upp i kliniska prövningar av olika anledningar och förväntningar. Svårigheter att rekrytera och hålla kvar deltagare till studieslut är ett problem inom forskningen. Syftet var att undersöka motiv för deltagande i kliniska studier. Studien gjordes som en litteraturstudie med systematisk granskning av vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att individer väljer att delta i kliniska forskningsstudier främst av hälsorelaterade skäl.

"Ekskolan" is a monumental school placed in the middle of the new town area "Mariehäll" in Stockholm, Sweden. 600 pupils between preeschool until year 5 will use the school and its big schoolyard between the townsquare and the public park.The school will be built in massiv wood, both for human reasons with a environment of good, healthy and suitable material for the people and the school activity.The school is seperated in 3 volymes that organises different years; house B and C, and the common facilities: house A. The scool has a cultural profile with rooms for creative activites, documentation and exhibition.To mark the border to the public places that surround the scool and to meet the inclined topography, the schoolhouses will stand on a terrace. The terrace creates rooms between the houses that can be used to utdoor teaching. Likewise, the terrace creates a opened sightline between the public rooms and all the way down to the river..

Studien undersöker hur studenter på fristående kurser formar sin akademiska identitet. För att kunna komma fram till det kommer jag att studera vilka deltagarroller dessa studenter tar i den akademiska gemenskapen, och vad det är som motiverar dem att delta eller att inte delta i densamma. Jag kommer också att undersöka hur de anser sig bli bemötta av andra människor som är involverade i den akademiska världen samt av personer utanför den akademiska världen, för att undersöka hur detta skiljer sig beroende på vilken omgivning som kursstudenten befinner sig i. Studien genomfördes med hjälp av sju stycken ostrukturerade intervjuer med kursstudenter på två lärosäten i Sverige. Det empiriska materialet analyserades sedan enligt fyra stycken vetenskapliga begrepp: Rationalitet, identitetskonstruktion, föreställningsvärld och deltagande i sociala praktiker..

Studien syftar till att undersöka vilka erfarenheter personalen på Gärdin & Persson AB har av företagets anordnade friskvårdsaktiviteter. Aktiviteterna innefattar främst tider i en sporthall, interna motionstävlingar samt ett friskvårdsbidrag på 2000 kronor om året per anställd. Genom intervjuer med 10 anställda på företagets varuhus i Östersund och Strömsund sammanställdes ett material rörande informanternas uppfattningar av motionsaktiviteter. Detta material har sedan bearbetats och tre områden har framträtt som vi anser ringar in kärnan av de framkomna åsikterna. Dessa områden är deltagande, motivation och gemenskap.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

En förutsättning för att få folk att delta i en friskvårdssatsning är att de är motiverade. En kvalitativ studie genomfördes med syfte att beskriva och förstå den yttre och inre motivationen hos kommunanställda som deltar i en friskvårdssatsning på vattengymnastik. Femton respondenter intervjuades utifrån en intervjuguide baserad på Deci och Ryans (1985) fyra faktorer (självbestämmande, kompetens, samhörighet och glädje) som ses som en förutsättning för att motivation skall uppstå. Resultatet visade att begreppen vanemöster, kompetens, samhörighet/social kontakt samt glädje/välbefinnande var centrala för att uppnå motivation att delta i vattengymnastik. Studien antyder att en arbetsplats kan skapa yttre förutsättningar för att de anställda ska ha möjligheten att hitta en passande motionsform.

Syftet med studien var att lyfta fram några problem med simundervisningen eftersom vissa elever vägrar att delta i undervisningen. Observationer gjorda under tidigare VFU-perioder samt erfarenheter under den egna skolgången har gjort författarna medvetna om problemet. Författarnas hypotes när de startade studien var att särundervisning skulle får fler elever att vilja delta i simundervisningen. Intervjuer genomfördes på en högstadieskola i Skåne med elva elever med ca 50 % frånvaro från simundervisningen och en lärare. Huvudresultatet av studien visar att eleverna på skolan som undersökts uppger de verkliga skälen för att inte delta på simlektionerna till läraren och deras frånvaro verkar inte ha påverkat deras betyg.

Denna studie undersökte vad 17 föräldrar som deltog i TUFF-utbildning (teckenspråks- utbildning för föräldrar) ansåg vara viktigt/motiverande för att delta i teckenspråksutbildning. Forskningsansatsen som ramar in undersökningen är aktionsforskning och undersökningens design är en mixad metodstudie där mätinstrumenten är enkät, intervju med hjälp av intervjuguide och utvärderingsblankett. Samtliga föräldrar som deltog hade en annan språklig och kulturell bakgrund än svensk och var anmälda till en alternativ utbildning som planerades och genomfördes som ett samarbete mellan SPSM (Specialpedagogiska Skolmyndigheten) i Västra Regionen, Nordiska Folkhögskola (anordnare av TUFF, teckenspråksutbildning för föräldrar) och Kulturföreningen "mitt i det interkulturella mötet", som förkortas m.i.m och har sitt säte i Göteborg.Resultatet visar att det finns sex olika områden som bedöms som viktiga av föräldrarna för att delta i teckenspråksutbildning och att dessa omfattar sociokulturella och allmänna aspekter. Viktigast är att få teckenspråkundervisning som är anpassad till barnet/ungdomens situation och utvecklingsnivå, att få ta del av samhällsinformation som gäller personer i behov av teckenspråk (TSP) eller TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation)och att få diskutera hur man bör göra med modersmålet med barn/ungdomar i behov av TSP/TAKK. I studien analyseras också om kursplanerna för den reguljära och den alternativa TUFF-utbildningen, i något avseende avspeglar de aspekter som föräldrarna anser är viktiga..

Självständigt arbete Omvårdnad, fördjupningsnivå II.

Sekretessbelagd.

I denna studie har vi intresserat oss för hjärnans hälsa och inlärning. Genom att ha bra strategier för lärande och goda vanor för att må bra kan vi påverka både våra kroppar och våra hjärnor. Vi kan använda oss av strategier som får vår hjärna att må bra och arbeta bra. För att lära sig om detta har elever på Kattegattgymnasiet fått delta i ett projekt som heter Hjärngym. Vårt syfte är att undersöka hur eleverna som fått delta i projektet upplevt att det har påverkat dem. Den empiriska undersökningen har utgjorts av intervjuer av åtta elever som deltagit i projektet Hjärngym.

Riskvärdering har under 90-talet blivit ett allt mer medvetet begrepp. Ett populärt instrument vid riskvärdering är Value at Risk då denna modell skapar ett gemensamt riskmått för olika typer av portföljer och derivat. VaR mäter den maximala värdeförändringen för en portfölj där sannolikheten och tidshorisonten är förutbestämd. I uppsatsen har en konfidensnivå på 95 procent antagits vilket medför att de verkliga förlusterna ska överstiga VaR en gång av tjugo.Icke-linjära instrument, såsom optioner, är svåra att riskvärdera då dess pris förändras oproportionerligt gentemot dess underliggande. För att beräkna VaR kan flertalet modeller appliceras och dessa har olika egenskaper.Det är därför av intresse att ta reda på om Delta-Normal metoden, Monte Carlo simulering och Historisk simulering ger samma svar vid riskvärdering av optioner.

I denna uppsats undersöks vilka möjligheter politiska organisationer har att delta på Eskilstunas kommunala gymnasieskolor. Särskild fokus ligger på hur skolorna hanterar eventuella önskemål om deltagande från främlingsfientliga organisationer. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med strategiskt utvalda personer på skolorna. Generellt kan konstateras att det finns en tendens att begränsa tillträdet till att endast gälla riksdagspartierna. Dessa har emellertid rika möjligheter att på olika sätt delta på skolorna och i skolornas undervisning.

Syfte: Syftet med studien var att, utifrån vetenskaplig litteratur, beskriva hur patienter med KOL upplever att livskvaliteten påverkas av sjukdomen och hur sjuksköterskor kan bidra till att bibehålla livskvaliteten hos dessa patienter samt att beskriva artiklarnas kvalitet gällande deltagare och bortfall i undersökningsgruppen.Metod: Deskriptiv litteraturstudie. Artiklarna har sökts i databasen Medline och via manuella sökningar vilket resulterade i 13 artiklar.Resultat: Patienter med KOL beskriver att oro och ångest över de fysiska begränsningarna som kommer med sjukdomen kan ha en negativ inverkan på livskvaliteten. Genom att delta i fritidsaktiviteter samt att umgås med familj och vänner höjdes välmående och livskvaliteten. Trots att de flesta patienterna var påverkade av symtom, sjukdom och oförmåga att delta i aktiviteter ansåg sig de flesta ha en god livskvalitet. För sjuksköterskan är det viktigt att inge hopp, ge stöd och stärka patienternas hanteringsförmåga.