Patienter med schizofreni har betydligt större andel överviktiga jämfört med övriga befolkningen och har en ökad förekomst av livsstilsrelaterade sjukdomar och förtidig död, vilket kan sättas i relation till dålig kosthållning. Syftet med studien var därför att undersöka schizofrenipatienters intag av frukt, grönsaker och fett och jämföra det med Livsmedelsverkets rekommendationer. Syftet var också att beskriva vilka interventioner som utförts för att förändra schizofrenipatienters kostvanor. Livsmedelsverket och riktlinjer för hälsofrämjandeintervention användes som referensramar. Metodvalet var en systematisk litteraturstudie där sökning efter artiklar skedde både systematiskt via databaser och manuellt.

Då någon drabbas av allvarlig sjukdom eller skada som hotar livet påverkas inte bara den sjuke utan också alla i den sjukes närhet. Att som närstående vara barn i denna situation kan vara oerhört traumatiskt. För att vi som vårdpersonal ska kunna hjälpa och stötta barnen och familjen behövs kunskap om hur barn upplever denna situation och vilka behov som finns hos dem. Syftet med studien är att beskriva barns upplevelse av att vara närstående till en svårt sjuk person. Med svår sjukdom/skada valdes i denna uppsats någon som vårdas på en intensivvårdsavdelning eller drabbats av cancersjukdom.

Mastcellens roll vid allergiska reaktioner är välkänd, men det är kanske inte lika känt att den har en påverkan vid till exempel cancer. Vid tumörtillväxt är det debatterat om mastcellens roll är hjälpande eller stjälpande. Troligtvis främjar mastcellerna angiogenesen, modulerar omgivande vävnad och är immunosuppressiva, men de kan även vara cytotoxiska. Kutana mastcellstumörer är en av hundens vanligaste hudtumörer och de kan variera mycket i utseende och lokalisation, och vara antingen solitära eller multipla. Det är inte känt varför mastcellstumörer bildas men det misstänks att de har en multifaktoriell bakgrund och forskning pågår om till exempel mutationer i tillväxtreceptorer på mastcellerna.Att klassificera mastcellstumörerna rätt innan behandling sätts in är mycket viktigt, men inte alltid helt okomplicerat.

Vid livmoderhalscancer och cancer i livmoderkroppen sker behandling genom kirurgi ochstrålbehandling. Vanligt förekommande symtom vid strålbehandling mot dessa cancerformer ärdiarré. I litteraturen är det svårt att finna stöd för att en viss nutritionsintervention är bättre änen annan och användbar i symtomlindrande syfte. Syftet var att undersöka vilka kostråd engrupp patienter med cervixcancer eller corpuscancer uppgett att de fått av läkare ochsjuksköterskor i samband med strålbehandlingsstart samt hur patienterna själva respektivepersonalen uppfattade nutritionsbehandlingens effekter. Metoden som har använts är enkät tillpersonal, läkare och sjuksköterskor, samt till patienter som besöker dietist under pågåendestrålbehandling.

New technology and urban sprawl have resulted in almost half of the population in Sweden being insufficiently physically active. The sedentary lifestyle causes heart- and vascular diseases, diabetes, high blood pressure, cancer, stress etc. in the population. One of the biggest priorities in the society is to promote more physical activity. Through literature studies and a questionnaire this paper will examine how we can design the built environment in order to promote physical exercise and if we can change the sedentary lifestyle with a outdoor environment that invite physical exercise. There are both internal and external factors that have importance for people?s physical activity.

Forskning har visat att fysisk aktivitet ger en bättre prognos för kvinnor som drabbats av bröstcancer. Den beskrivs också ha betydelse för symtomlindring vid cytostatikarelaterade biverkningar, vilket i sin tur leder till ökad livskvalité hos dessa kvinnor. Det har även framkommit i studier att det råder brister inom sjukvården vad gäller att förmedla sådan information. Som ett första steg behövs en kartläggning av den fysiska aktiviteten hos kvinnor med bröstcancer, deras aktivitetsvanor och vilken betydelse fysisk aktivitet har för dem under pågående cytostatikabehandling. Denna studie genomfördes som en tvärsnittstudie med syftet att beskriva fysisk aktivitet hos kvinnor med bröstcancer som genomgår adjuvant cytostatikabehandling.

Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att belysa vilken påverkan parenteral nutrition har på livskvaliteten hos palliativa patienter. Metod: Denna studie har genomförts som en litteraturöversikt. Vetenskapliga artiklar har insamlats från databaserna Cinahl, Medline och Pubmed. Totalt fann författarna 12 vetenskapliga artiklar som svarade mot litteraturstudiens syfte. De utvalda artiklarna var både kvantitativa och kvalitativa.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor. Behandlingen av bröstcancerpatienter var mer likartad förr men idag är den mer varierande. Vid bröstcancerdiagnos utlöses en livskris och patienten hamnar i chocktillstånd. Enligt Cullberg (2003) påbörjar detta en process bestående av fyra olika faser: chockfasen, reaktionsfasen, bearbetningsfasen och nyorienteringsfasen. Att få diagnosen innebär en stor omställning i kvinnornas liv och de har alla olika behov av information och emotionellt stöd under hela sjukdomsförloppet.

Prostatacancer är numera den vanligaste cancerformen hos män. Män med prostatacancer har tidigare ofta varit glömda, men eftersom nya diagnoser och behandlingsmetoder har blivit bättre, vilket innebär att sjukdomen kan upptäckas tidigare och behandlas mer effektivt, därmed lever män längre med sin sjukdom. Män har svårt att prata om känslor och eftersom prostatacancer drabbar könsorganen, känner de flesta män skam över sin sjukdom och dess konsekvenser Därför är det viktigt för sjuksköterska att få bättre förståelse för männens situation för att kunna ge det stödet som männen själva anser är viktigaste. Syftet med studien var att belysa mäns behov av stöd året efter diagnosen prostatacancer. Metoden som användes var en litteratur studie med kvalitativ analysmetod.

It is not uncommon for math difficulties and reading difficulties to occur simultaneously. Despite this, math and reading difficulties are thought to have different cognitive profiles where math difficulties are linked to number sense; an innate ability to understand, approximate and manipulate both quantities and numerical information, whereas reading difficulties are linked to phonological ability; an innate ability to understand, create representations of and manipulate phonological information. A possible link between the difficulties is that phonological abilities also could affect mathematical ability. Support for this comes from studies where comorbid math and reading difficulties are associated with more severe difficulties in arithmetic ability compared to those with isolated math difficulties. The purpose of this study is to examine whether isolated math difficulties, isolated reading difficulties and comorbid math and reading difficulties can be linked to deficits in number sense, phonological ability or both of these, and whether comorbid math and reading difficulties differ in performance in mathematical tasks compared to isolated math difficulties for children in second grade.

Det finns många orsaker till att en individ behöver genomgå en stomioperation och sedan leva med denna. De vanligaste anledningarna är bland annat de inflammatoriska tarmsjukdomarna, ulcerös kolit och Crohns sjukdom, samt cancer i tjock- och ändtarm respektive urinblåsan. Att leva med en stomi kan påverka en människas livsstil och livskvalitet. För att varje individ skall få sina omvårdnadsbehov tillgodosedda av sjuksköterskan måste upplevelsen av att leva med en stomi synliggöras. Om denna kunskap inte belyses finns en risk att ett lidande uppstår samt att individens integritet och identitet kan skadas.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Varje år upptäcks cirka 7000 nya fall av bröstcancer i Sverige. Syftet med denna studie var att beskriva hur kvinnor med bröstcancer upplever ett vårdande stöd från sjuksköterskan under sin sjukdomstid. Studien har knutit an till Joyce Travelbee, Katie Eriksson, Johan Cullbergs kristeori samt de vårdvetenskapliga begreppen lidande, vårdlidande, sjukdomslidande och vårdrelation. En litteraturstudie med kvalitativ ansats har gjorts och litteratursökningen följde Polit, Beck och Hunglers flödesschema.

Inledning: Att vara tonåring och leva med en svårt sjuk och döende förälder är påfrestade och det finns en ökad risk att detta på lång sikt påverkar det psykologiska välbefinnandet. För att kunna stödja dessa tonåringar och förebygga risk för framtida psykisk ohälsa behöver vi ta reda på mer om deras upplevelser.Frågeställningar: Hur upplever tonåringar att ha en svårt sjuk och döende förälder?- Upplevelse av den egna livssituationen- Upplevelse av familjens livssituation- Upplevelse av delaktighet- Upplevelse av förberedelseMetod: Tematisk analys (Hayes 2000). Upprepade retrospektiva intervjuer med tonåringar som förlorat en förälder, som erhållit palliativ vård, inom ett år efter förlusten. Kvalitativ analys användes för att analysera resultatet.Resultat: Samtliga tonåringar upplever ett ökat ansvar.

Bakgrund: Populationen av äldre kommer att öka kraftigt i Sverige. Samtidigt indikerar populationsökningen att antalet sjuka äldre och behovet av vård och behandling kommer öka. Det är därför av vikt att utöka den geriatriska kompetensen i Sverige. Studier avseende sjuksköterskestudenters attityd gentemot geriatrik och äldre har utförts i Sverige men studier som studerat sjuksköterskestudenters uppfattning av geriatrisk omvårdnad är få.Syfte: Syftet var att undersöka uppfattningen av geriatrisk omvårdnad hos sjuksköterskestudenter i termin 6.Metod: Webbaserad enkätstudie med sjuksköterskestudenter i termin 6 vid Blekinge tekniska högskola våren 2015. Totalt distribuerades 64 enkäter ut vilket resulterade i en svarsfrekvens á 59 % (n =38).Resultat: En majoritet 81,6 % (n = 31) av studenterna ansåg att de erhållit god baskunskap i geriatrisk omvårdnad under grundutbildningen till sjuksköterska.

Suicid/självmord är idag enligt världshälsoorganisationen WHO en av de 20 vanligaste dödsorsakerna och det är välkänt att risken för suicid ökar vid depression. Psykiatrisjuksköterskor möter dagligen patienter där de är skyldiga att bedöma hur stor risken är att patienten tar sitt liv. Det har hittills funnits lite forskning angående hur psykiatrisjuksköterskorna erfar det är att göra dessa bedömningar och syftet med studien var därför att beskriva psykiatrisjuksköterskors erfarenheter av suicidriskbedömning hos patienter med depressiv ohälsa. Studiens design var av kvalitativ art där intervjuer genomfördes med 10 psykiatrisjuksköterskor inom allmänpsykiatrisk öppenvård. Data analyserades med stöd av kvalitativ innehållsanalys och mynnade ut i ett resultat om fyra huvudkategorier med tillhörande subkategorier.