Papillomvirus är ett cirkulärt naket dubbelsträngat DNA-virus som kan orsaka benigna eller maligna transformationer i epitel på de allra flesta djur. Olika djurslag har olika artspecifika papillomvirus. Viruset sprids via direkt- eller indirekt kontakt. Hos människa finns över 100 olika typer av humant papillomvirus (HPV) som har olika predilektionsställen på kroppen. Cirka 40 av dem angriper anogenitala områden där vissa kan ge upphov till könsvårtor medan andra ger cellförändringar som senare kan utvecklas till cancer. Hos kvinnor är slemhinnan i cervix känslig för onkogena HPV och cellförändringar där kan leda till cervixcancer (CC).

Röntgenläkarna väljer ofta att byta undersökningsteknik för att fastställa misstänkt patologi som inte går att diagnostisera med en metod. Vid röntgenundersökningar av sinus (bihålor) så kan läkaren välja mellan konventionell röntgen eller en datortomografiundersökning. Skälet är att diagnoser som tumör, benpåverkan eller ansiktstrauma inte avbildas lika bra med den konventionella metoden. Syftet med den här studien är att jämföra datotomografi och konventionell röntgen vid sinusundersökningar, vilka för och nackdelar som de olika metoderna har, hur bildinformationen och diagnostiken skiljer sig, vilka risker som finns med joniserad strålning samt vilka biologiska effekter strålningen har på människan. Intervju har gjorts med odontologi läkare som berättat om för och nackdelar med de olika metoderna, och litteratur och artiklar har gett kunskap för att komma fram till resultatet.

Många av de sjukdomar och hälsoförändringar som ökat i västvärlden de senaste decennierna kan kopplas till kemikalieexponering. Sådana åkommor är exempelvis cancer; leukemi och hjärncancer hos barn samt cancer i bröst, prostata, testiklar och sköldkörtel hos vuxna, metabola sjukdomar; fetma och diabetes, neurologiska störningar hos barn; beteendestörningar, ADHD och autism, immunsystemsstörningar; allergier, astma och ökad infektionskänslighet, reproduktionssystemsstörningar; försämrad spermiekvalitet, minskad reproduktionsförmåga och infertilitet, missbildningar på pojkars könsorgan såsom hypospadi och kryptorkism samt tidigarelagd pubertet hos flickor. Dessa effekter kan vara kopplade till exponering för hälsoskadliga ämnen under fostertid och barndom, äv en om de visar sig först i vuxen ålder. I dagsläget skyddar inte kemikalielagstiftningen foster och barn från kemikalieexponering. Hälsoskadliga ämnen och kemikalier kan således finnas i de material och produkter som människor omges av i vardagen. Kemikalierna kan läcka ut ur materialen och kontaminera inomhusmiljön.

I arbetet undersöker jag de diskurser som asexualitet - utifrån en kontext som menas påtala och kritisera heteronormativa antaganden - inträder i. Genom en ständigt närvarande disciplinering görs asexualitet till ett föremål för tal, och därmed föremål för diskurser. Utifrån villkor och antaganden om var och hur ?rätt? tal formuleras görs asexualitet till ett motsägelsefullt element att ordna in i framförandet av identitet. Asexualitet förhandlas i materialet gentemot exempelvis medicinska, psykologiska och sociala effekter. Genom fortlöpande diskursiva erkännanden och misskännanden konstrueras ?de asexuella? som autentiska individer med en konstant och stabil livshistoria.

Background: The women who were called in for further examinations after a breast screening had all their examinations and test during one day. This organization has been conducted since 1993 in this clinic, but has not previously been evaluated. Aim: The aim of this study was to investigate the patients? experiences of the organization, in a radiologic breastcancer clinic, where all the examinations and the test-results were given at the same day. Method: An empirical quantitative study was performed.

Cancerpatienternas upplevelse av möten med vårdpersonal under sjukdom påverkar patienterna på olika sätt. Syftet med denna studie var att beskriva cancerpatienters upplevelser av mötet med vårdpersonal. Två självbiografier har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Narrativerna lästes i två omgångar och sedan extraherades textenheter som kategoriserades i flera steg. Kategoriseringen resulterade i fyra slutkategorier.

Cancer och tumörsjukdomar är ett allvarligt folkhälsoproblem i Sverige. Bröstcancer utgör den näst vanligaste cancerformen hos kvinnor. Av alla nya cancerfall hos kvinnor är 22% bröstcancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva kvinnors upplevelser av lidande vid bröstcancer. Nitton kvalitativa publicerade artiklar analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundPsykisk ohälsa är vanligt förekommande och kan uppvisas genom symtom som exempelvis ångest, oro, sömnproblem, stress och självmordstankar. Psykisk ohälsa kan tillsammans med ärftliga faktorer och livshändelser leda till att psykisk sjukdom utvecklas. Det finns fortfarande mycket fördomar och negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom i samhället vilket bidrar till att många inte vågar tala om sin sjukdom. En förklaring till varför det finns negativa attityder gentemot personer med psykisk sjukdom är att människor ofta har en dålig kunskap om fenomenet och därför blir rädda för det som är främmande. Sjuksköterskestudenter delar ofta denna allmänna uppfattning gentemot personer med psykisk sjukdom.SyfteSyftet var att beskriva attityder till psykisk sjukdom samt psykiatrisk vård före, under och efter den kliniska utbildningen inom psykiatrin hos sjuksköterskestudenter i Sverige.MetodFör att kunna besvara syftet valdes metoden kvalitativ forskningsintervju med deskriptiv design.

Vid användning av audio-perceptuell röstanalys för framtagning av referensröster är begreppet reliabilitet av central betydelse. Syftet med denna uppsats var att undersöka reliabiliteten mellan erfarna röstlogopeders perceptuella röstanalys av ett antal utvalda röstexempel. Förhoppningen var att utifrån detta kunna sammanställa en början till ett referensröstmaterial bestående av manliga och kvinnliga referensröster representativa för olika parametrar i SVEA-protokollet. De specifika frågeställningarna var: Hur samstämmiga i perceptuell röstanalys är bedömarna kring de valda röstexemplens olika parametrar? Är någon eller några av de parametrar som bedömarna är överens om extra framträdande i någon röst så att denna röst kan användas som referensröst? Utifrån en databas med 65 röstinspelningar valdes 15 röstexempel ut av författarna att skattas av sju erfarna logopeder med SVEA-protokollet.

Abstract. Rosengren, Sandra och Wiveus, Åsa (2013). ?Kommer du att gråta när jag dör? En studie om hur personer som varit allvarligt sjuka som barn förhåller sig till utbildning i relation till döden och framtiden. Malmö: Malmö högskola. När ett barn drabbas av en allvarlig sjukdom kan det innebära att det under en längre tid inte kan deltaga i undervisningen på sin hemskola. I Skollagen (2010) finns det förklarat att barn som vårdas på sjukhus ska erbjudas undervisning på sjukhuset.

Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva hur standardvårdplaner, kan vara ett instrument som förbättrar omvårdnadskvalitén för patienter och närstående i sen palliativ fas.Artiklarna söktes via Högskolan Dalarnas bibliotek och Falu lasaretts bibliotek. Artiklar från andra referenser ingår också i studien. Totalt har 17 artiklar använts i resultatredovisningen. Resultatet visar att efter införandet av standardvårdplan förbättrades följande områden; symtomkontrollen, anhörigstöd efter dödsfallet, kommunikation, omvårdnadens standard och evidens. Fokus lades på att prioritera viktiga omvårdnadsåtgärder och det visar sig att standardvårdplanen Integrated Care Pathway (ICP) är ett användbart pedagogiskt instrument vid kvalitetsförbättringar i palliativvård.

Bakgrund Cirka 75-80 procent av alla barn som drabbas av cancer i Norden överlever. Som en följd av den alltmer intensiva behandlingen har dock biverkningarna ökat, vilket gör att barn ibland även får spendera tiden mellan två behandlingar på sjukhuset. Under den långa sjukdomsperioden har sjuksköterskorna en viktig roll för både föräldrar och barn. Det är av stor vikt att samtala med barnen om det de går igenom, då det minskar deras oro och ökar deras möjlighet till delaktighet i behandlingen. Informationen som ges ska vara enkel och ärlig och anpassad efter barnens utvecklingsnivå.

I ett alltmer välinformerat samhälle, ökar individens kunskap om hälso- och sjukvård samt om patientens rättigheter och skyldigheter. Detta ställer krav på sjuksköterskor att arbeta aktivt för ökad patientdelaktighet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka patientens upplevelse av patientdelaktighet på en cytostatikamottagning på ett sjukhus i södra Sverige. Datainsamling skedde med hjälp av enkät, utdelad på mottagningen. Materialet bearbetades med kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i två huvudkategorier: Kommunikation mellan patient och sjuksköterska och hantering av sjukdomsupplevelsen.

Att möta och stödja närstående till svårt sjuka patienter är en av sjuksköterskans många uppgifter. Författarparet har genomfört en empirisk kvalitativ intervjustudie om hur närstående uppfattar att de blivit bemötta inom kirurgisk verksamhet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem stycken deltagare vars anhöriga vårdas eller vårdats för malign sjukdom i övre mag- tarm kanalen inom kirurgisk verksamhet. Syftet med studien var att få ökad kunskap i hur närstående uppfattar bemötandet. Vidare var syftet att ta reda på hur anhöriga önskar bli bemötta.

Möten med palliativa cancerpatienter utgör en del av allmänsjuksköterskans yrkesområde. Osäkerhet som leder till svårigheter att bemöta dessa patienter finns hos sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter. Syftet var att undersöka vilka tankar, känslor och prioriteringar som var viktiga för den palliativa cancerpatienten samt vad som utmärkte en god relation till sjuksköterskan. En systematisk litteraturstudie enligt Goodmans sju steg genomfördes modifierat. I resultatet framkommer att patienter känner rädsla för att bli en börda och upplever osäkerhet samt ett kroppsligt förfall.