Ångest är ett relativt vanligt förekommande psykiatriskt problem hos skolbarn, framförallt flickor. Obehandlad kan den fungera som brygga till annan psykopatologi. I barndomen fungerar föräldrar som viktig bas för inlärning. Förälderns grad av omsorg och överbeskydd anses kunna bidra till utvecklande och vidmakthållande av ångest. Genom Reciprocitet påverkar även barnet föräldrarna.

Alla drömmer om att komma bort från vardagen även om det bara är för några timmar. När en person betalar för en upplevelse vill denne ha tid att njuta av flera minnesvärda händelser som erbjuds av ett företag, och som berör personen på ett personligt sätt. Karlstad CCC är en tillflyktsplats där gäster kan få energi och drömma sig bort för en kväll, genom bland annat en minnesvärd föreställning. Syftet med denna studie är att beskriva gästens upplevelse under en föreställning på Karlstad CCC. Denna upplevelse ska analyseras genom observationer, intervjuer, enkätundersökningar och experiment.

Den aktuella studien syftade till att öka förståelsen för den betydande roll känslor har i servicemöten. En experimentell design användes där deltagare randomiserades till en av två scenariobeskrivningar, där en variabel var manipulerad. Två olika ansiktsuttryck, ett leende eller ett neutralt, användes som stimuli för att undersöka dess inverkan på kunderna. Resultaten visade att en leende servicearbetare påverkade kundernas känslor positivt, samt ökade både nöjdheten och Reciprociteten jämfört med en servicearbetare med neutralt ansiktsuttryck. Dessutom utvärderade kunderna den leende servicearbetarens personliga egenskaper mer positivt jämfört med servicearbetaren med neutralt ansiktsuttryck.

I uppsatsen har det under arbetets gång framkommit att ämnet är av en väldigt komplex natur och i allt väsentligt inte har varit föremål för diskussion i doktrin och praxis, varvid ett utförligt klarläggande av rättsläget har varit nödvändigt. Utredningen i uppsatsen har givit att förekomsten av samordnade bedömningar är av betydande vikt för att åstadkomma en likformig taxering och för att uppnå en enhetlig rättstillämpning. I dagsläget förekommer samordnade bedömningar i viss mån, men det förefaller inte vara i närheten av en tillfredsställande omfattning. Det finns vissa problem som behöver överbyggas för att ett arbete med utveckling av samordnade bedömningar inom taxeringen skall lyckas. Ett av problemen är bristen på resurser.

Inom Linköpings kommun finns en decentraliserad organisation för publicering av material på Linköpings kommuns webbplats www.linkoping.se. Inom den ledande gruppen i organisationen har man insett att en wiki skulle kunna underlätta arbetet för medlemmarna i organisationen att dela kunskap med varandra.Studien syftar till att identifiera och verifiera faktorer som ger en framgångsrik wiki. Dessa kan sedan användas som bakgrund vid skapandet av en eventuell wiki för organisationen eller andra organisationer inom Linköpings kommun. Studien består av en litteraturstudie och en fallstudie av fallstudie av LKDATAs (affärsområdet för IT och kommunikation inom Linköpings kommun) dagligen använda och väl fungerande wiki. Litteraturstudien resulterade i sex utvalda framgångsfaktorer: Social kultur, Ledningens inflytande, Renommé, Nytta, Reciprocitet samt Användarvänlighet.Fallstudien genomfördes med hjälp av en enkätundersökning på LKDATA angående de fyra olika delarna inom användning: spenderad tid, frekvens av användning, frekvens av sökning samt frekvens av delning av information på wikin.

Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. Studien jämför kvantitativa studier kring utbredningen av aktieägandet och attityder till välfärdsstatens institutioner och premisser mellan åren 1984-2008. Med aktieägande avses en inkluderande definition av både direkt ägande av enskilda aktieposter samt innehav av fondandelar, såsom pensionsfonder. Studiens primära hypotes är att ökat aktieägande leder till mer negativa attityder till välfärdsstaten.