Sök:

Sökresultat:

69 Uppsatser om Recession - Sida 5 av 5

Värdeskapande konstellationer i kreativa näringar : En studie av två samarbetsinitiativ i Glasriket

Det blir alltmer viktigt för företag att arbeta tillsammans. Genom att samarbeta blir verksamheterna mer flexibla.  Verksamheter behöver utnyttja sina resurser mer effektivt för att kunna generera värde för de företag som samarbetar. Mer innovativa idéer behövs i dagens Recession. I Målerås Glasbruk och Pukeberg fastigheters har nya kreativa strategier skapats. Det de infört är olika typer av samarbeten när de involverade aktörerna är på en och samma plats. Problemet ligger i att det inte är helt klart vilka intäkter, kostnader och värden det är som uppkommer i samarbete.

Beräkning av koldioxidutsläppet från bostadssektorn i Stockholms län

During the last decades the housing sector has increased continuously, and housings and services accounted for 40 % of the energy usage in Sweden during 2011. The expansion in number of buildings in society has resulted in an increase in both energy usage and emissions of greenhouse gases. It is crucial to enable a sustainable development of society and as a result, the demand to reduce the emissions of carbon dioxide is a current question. In this study, the carbon dioxide emitted from the housing sector in Stockholm is estimated. The housing sector can be divided into different types of houses such as apartment blocks, single-family houses and holiday houses. By collecting information of the energy purchased in respective households, a computational model is generated that calculates the total emission of carbon dioxide.

Att investera i toppen av en högkonjunktur : Ett fenomen i svensk börshistoria

Bakgrund: Åren 86-97 kännetecknas som en period med flera stora reformer och en svensk konjunktur som nådde sin botten med tre år i följd av negativ BNP-tillväxt. Påtagligt var även reaktionen från Stockholmsbörsen som i samband med lågkonjunkturen upplevde en kraftig nedgång. Vad drev då denna avkastningsutveckling, vinsterna eller värderingarna av dessa? Hur såg sambandet ut mellan konjunktur, bolagsvinster, vinstvärderingar och börsutveckling för perioden?Syfte: Syftet med denna uppsats, på uppdrag av Melker Schörling AB, är att studera avkastningsutveckling, bolagsvinster och P/E-multiplar över en konjunkturcykel för att analysera till vilken grad multipelexpansion/kontraktion kontra vinsttillväxt drivit avkastningen för olika branscher på Stockholmsbörsen.I ett andra skede utreds huruvida prognoser för P/E-tal och branschvinster på Stockholmsbörsen korrelerat med konjunkturen samt även hur EBITDA- och vinstmarginaler inverkat på aktievärderingar under tidsperioden. Utifrån studiens resultat kommer eventuella lärdomar kopplas till dagens konjunkturella situation.Genomförande: Insamlat datamaterial i form av siffror och nyckeltal utgår från Affärsvärldens tidsskrifter och årsböcker med början 1986 och slut 1997.

Röjningsbenägenheten bland privata skogsägare : en enkätundersökning bland medlemmar i SÖDRA

The intensity of cleaning declined dramatically in the early 1990?s in the Swedish forests. Recession, an economic depressed forestry and the new law of silviculture from 1993, where the duty of cleaning was removed have been considered as sources to the decline. This has led to a situation where huge areas of forests are untouched, which can lead to negative effects for those stands in the future. The purpose of this thesis was to find out how the individual landowner acts and feel when it concerns cleaning activities. Has the landowner noticed Södra?s campaigns about cleaning and what sort of measure should Södra implement to increase the members? cleaning activity? The thesis is based on a opinion poll made through a random draw among all Södra?s members.

Shareadox : -The paradox of service quality assurance in Sharing Economy businesses

The purpose of the Sharing Economy is to exploit unused resources between people, as an alternative to buying new and owning themselves (Gansky, 2010). Gansky (2010) argues that a major reason why the Sharing Economy has grown in recent times is, besides from the Recession and people?s increased environmental awareness, the urbanization which has made people move closer to each other and in to the big cities. This in addition to an increased use of GPS technology in smartphones enables people to be constantly connected to an ever-changing network. People now share and exchange services and products from each other.

Lågkonjunktur, En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Lågkonjunktur, En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen

Sammanfattning Titel: Lågkonjunktur ? En studie i vilka skillnader som finns för variationen i antal anställda inom IT- respektive industribranschen Författare: Emilio Nilsson, Oscar Kacprzak Handledare: Emil Numminen Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera för hur företagets ekonomiska data för den relativt unga IT-sektorn förklarar antal anställda gentemot hur företagets ekonomiska data förklarar nyckeltalet för en äldre mer erfaren bransch som industrisektorn. Metod: Vi har samlat ihop kvartalsrapporter från 1999 års första kvartal till 2009 års första kvartal för totalt 10 stycken företag som vi bedömt lämpliga för studien, 5 företag från IT-branschen samt 5 företag från industribranschen. Vi har därefter fört regressionsanalyser med antal anställda som Y-variabel och totala intäkter, aktienivå, rörelsekostnader samt rörelseresultat som X-variabler för att finna korrelationen däremellan. Slutsats: De framkomna resultaten från regressionsanalyserna pekar på att det finns skillnader branscherna emellan.

Förändringar i skogsbranschens organisation på 1990-talet : antalet tjänster, kompetens och utbildningsinsatser

In 1993 Sweden introduced a new Forest policy, with a larger freedom of action for the forest owners, but in the same time the forest owners are expected to take greater consideration of the forests and the environment, that is required by the law. This is necessary to be able to obtain the goals of the new policy. Therefore the demand for competence and guidance is larger than before. At the same period of time organisations where slimmed and trimmed during a economic Recession and the question is how this has affected the number of employees on different levels in the organisations, the competence of the employees and their internal education and if these changes affects the possibility of implementing the forest policy. This study contains three points in time where measures were made, 1990, 1995 and 2000.

Börsnoterade fastighetsbolags finansiella situation och kapitalstruktur före och efter finanskrisen

Bakgrund och problem: Finanskrisen 2008-2009 hade sitt ursprung i överoptimistisk långivning med anknytning till fastigheter. Bostadsbubblan som hade uppstått mellan 2001-2006 i USA fick störst betydelse och kom att beskrivas som den främsta utlösande faktorn till finanskrisen. Bostadsbubblan sprack och huspriserna började falla under 2007. Krisen intensifierades och utvecklades till en global finanskris under 2008 då den amerikanska investmentbanken Lehman Brothers tilläts gå i konkurrs. Botten nåddes sannolikt under 2009 som präglades av en global Recession.

<- Föregående sida