Köttbullen har utvecklats genom tiderna, största förändringen skedde vid industrialismen då stekspisen och köttkvarnen introducerades i vårt samhälle. Tillsammans med den nya eran förändrades människors vanor. Stekspis och köttkvarn resulterade i att nu kunde var mans hem mala sitt eget kött med hjälp av kvarnen för att sedan kunna steka köttbullarna i panna på stekspisen. I samhället vi lever i idag skall allt gå snabbt och i många fall bortprioriteras hemlagad mat. Konsumtionen av halvfabrikat ökar, allt fler köper delvis färdiglagad mat.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Förstudie av Fysisk aktivitet på Recept- ett projekt mellan vårdcentralen Ankaret och Friskis&Svettis i Örnsköldsvik. - ur ett hälsoperspektiv (Pilot study of exercise on prescription, a project between the health center Ankaret and Friskis&Svettis in Örnsköldsvik - from a healthperspective) Bachelor Essay in Swedish. Umeå: Umeå university, Department of Education.Physical activity is a growing problem in Sweden. To improve the situation a working method called FaR was developed. FaR is physical activity on recipe that primary health care providers can prescribe their patients.The aim of this study was to investigate how a project in which, FaR patients are prescribed by the health center to a wellness facility may succeed.

Introduktion: I det hälsofrämjande arbetet, som är en del av distriktssköterskansspecialistkompetens, är rådgivning en grundläggande arbetsuppgift. Socialstyrelsen menar att hälso- och sjukvårdspersonal i sitt hälsofrämjande arbete behöver ställa frågor om levnadsvanor i större utsträckning än vad som görs idag. Ibland kan det dock finnas skäl till att inte ta upp dessa frågor med en patient. Om frågorna inte känns relevanta finns det en risk att de upplevs som kränkande, vilket i förlängningen skulle kunna leda till skuldbeläggning och obehag och därigenom skapa ytterligare ohälsa. Fysisk aktivitet på Recept (FaR) är enmetod som innebär att patienten får ett recept förskrivet på individuellt anpassad fysisk aktivitet.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

SammanfattningBakgrund Det bedöms att 10 - 60 % av alla patienter på norska sjukhus och sjukhem är undernärda. Mer än hälften av dessa patienter går ned ytterligare i vikt under tiden de är inlagda på sjukhus. Norska riktlinjer (Kosthåndboken) för måltidsplanering på vårdinstanser rekommenderar systematisk måltidsplanering för att förebygga och behandla undernäring på sjukhus.Syfte Att ta fram information om aktuell situation gällande måltiderna som serverades vid ett regionalt sjukhus i Nordnorge och jämföra med nationella rekommendationer, samt att ta fram underlag för ett åtgärdsförslag. Metod Studien är en tvärsnittsstudie som genomfördes vid Nordlandssykehuset, Bodø, Nordnorge. Samtliga huvudmåltider i de två huvudkosterna (Nøkkelrådskost och Energi- og næringstett kost) näringsberäknades och jämfördes med rekommendationen. Recept, produktinformation och portionskalkyler inhämtades med intervju av kökspersonal.

Demensrelaterad agitation a?r ett pa?frestande tillsta?nd som inneba?r en fo?rsa?mrad livskvalitet fo?r den demenssjuke personen. Eftersom la?kemedel har liten effekt, rekommenderas icke- farmakologiska interventioner som fo?rshandval vid behandling. Syfte: Att studera omva?rdnadsinterventioner och dess effekt vid demensrelaterad agitation.

Metoden fysisk aktivitet på recept började användas 2001 inom primärvården, med avsikten att öka fysisk aktivitet bland befolkningen. Syftet med denna studie var att beskriva förskrivarnas upplevelser av hinder och problem, med att använda metoden FaR inom primärvården. Kvalitativ metod valdes och 12 intervjuer genomfördes. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet som framkom bildade tre huvudkategorier; metoden, förskrivarna och samverkan.

Bakgrund: I kontakt med v?rden kan barn uppleva ?ngest i samband med kirurgiska ingrepp. ?ngest kan bland annat leda till ett f?rh?jt omsorgsbehov samt en ?kad anv?ndning av l?kemedel, som kan resultera i en f?rl?ngd v?rdprocess. Sjuksk?terskan har en avg?rande roll i bem?tandet av dessa barn, och har m?jligheter att lindra denna ?ngest med hj?lp av olika effektiva omv?rdnads?tg?rder. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ?r att identifiera omv?rdnads?tg?rder som minskar preoperativ ?ngest hos barn 5?12 ?r. Metod: Denna studie ?r en litteratur?versikt som sammanst?llt och analyserat kvalitetsgranskade originalartiklar fr?n databaserna PubMed och Cinahl, enligt Fribergs modell f?r litteratur?versikt. Resultat: Resultatet i denna litteratur?versikt visade p? tv? ?vergripande teman, 1) Distraktion samt 2) Information. Genom fem olika underteman s? s?gs en djupare f?rst?else f?r hur olika omv?rdnads?tg?rderna kan minska preoperativ ?ngest hos barn. Slutsats: Genom denna litteraturstudie har det framkommit att barn som f?r ta del av ?ldersanpassad information inf?r kirurgiska ingrepp, i form av visuell information och information genom lek skattar sin ?ngest l?gre ?n de barn som enbart f?r traditionell v?rd..

Syftet med studien var att genomföra och undersöka effekten av ett Fysiskt, Mentalt och Socialt friskvårdskoncept på patienter i primärvården i Botkyrka kommun. Konceptet bestod av hälsoundersökning med enkäter, motiverande samtal och fysiologiska tester, före och efter en sju veckors period, med ledarledd fysisk aktivitet förskrivet på recept (FaR) och teoretiska pass om hälsa.Metod: Sammanlagt 12 patienter från två vårdcentraler i Botkyrka kommun erhöll varsitt FaR-recept. Alla recept var identiskt formulerade. Undersöknings- och kontrollgrupp utgjordes av sex personer vardera. För undersökningsgruppen användes ?FMS Personalprofil? innefattandes enkätundersökningar om livsstilsvanor och KASAM (känsla av sammanhang), fysiologiska tester och motiverande samtal.

Background: Overweight and obesity has become an increasing health issue around the world, which leads to an increase of cardiovascular diseases. The reason for this is a lack of physical activity in combination with an overconsumption of unhealthy food. In the primary healthcare is the ordination of physical activity on prescription offered as a treatment, which is an important health preventive action. When clients get physical activity on prescription they are given the opportunity to receive health counseling as a way to motivate a change in an unhealthy way of living.Objectives: This study aim to examine the experience of the health counseling of individuals with overweight related problems, in combination with the prescription of physical activity.Method: Qualitative interviews were chosen as method. Nine individuals participated in the study, seven females and two males, who had been to health counseling at Friskvården in Värmland.

När man blir äldre och har levt ett friskt liv minskar energibehovet med ungefär en tredjedel, medan näringsbehovet är detsamma som innan (Svenska kommunförbundet, 1994). Därför är det viktigt att man ser till att maten är tillräckligt näringstät och valet av livsmedel blir då väldigt viktigt. Enligt en studie av Carlsson, & Gustafsson, (2003) är näringen dock ingen faktor som prioriteras vid val av recept inom den offentliga sektorn. I en studie av Mattsson Sydner (2002) kom man fram till att det saknades ansvarstagare för måltiderna inom äldreomsorgen och både politiker och personal kände att de hade svårt att påverka måltiden, vilket ledde till att ingen kände sig ansvarig inom det området.Syftet med vår studie är att studera hur en måltidsplanering för ett äldreboende går till. Fokus ligger på näring, receptanvändning och organisation.

Laryngospasm a?r ett livshotande tillsta?nd hos barn som kan uppkomma i samband med generell anestesi. Hantering av luftva?gen a?r den mest riskfyllda momentet inom barnanestesi. Syftet med studien var att underso?ka vilka riskfaktorer fo?r laryngospasm som finns hos barn vid generell anestesi.

  Aim. The aim of the study was to describe how nurses in home care experience to pursue palliative care in ordinary housing. Methods. The study had a descriptive design with qualitative approach and was carried out through semi-structured interviews with 14 nurses in home health care from two medium-sized Swedish municipalities. The material was analyzed with manifest and latent content analysis. Findings. The underlying theme that emerged in the study was: Working with palliative care in the patient´s own homes is positive but challenging. Informants describe among other things that they perceived palliative home care as meaningful and that relatives have a central role in the palliative home care since they are close to the patient around the clock. The stress that emerges from the heavy work load and the long geographic distances are described as strenuous and to affect the care in a negative way. Informants describe the home environment as challenging as it is often not adapted for care and the collaboration with the palliative team is described to be experienced as both positive and negative.

SammanfattningSyfte: Syftet med denna studie var att undersöka samband mellan några utvalda faktorer av betydelse vid förskrivning av fysisk aktivitet på recept (FaR) på hälso- och vårdcentraler i Sverige.Metod: En enkätundersökning genomfördes på 37 icke-privata hälso- och vårdcentraler i Malmö, Stockholm och Umeå. Totalt 241 enkäter besvarades av legitimerad personal med förskrivningsrätt av FaR. Studerade faktorer, uttryckta som enkätfrågor, var: förskrivarens kön, ålder, befattning, landstingstillhörighet, användning av FaR/FYSS, egen motion, FaR-utbildning, tidsbrist, riktlinjer, uppföljning, samarbete med friskvårdsaktör, FaR-ansvarig, hänvisning av FaR-patienter, kunskap i att motivera till fysisk aktivitet samt kunskap om vilka sjukdomstillstånd som kan behandlas med fysisk aktivitet. En webb-baserad enkät distri-buerades och samlades in via e-post och en pappersenkät användes på ett par hälso- och vårdcentraler. Resultatet från enkätundersökningen analyserades med chitvåtest och binär logistisk regression. Resultat: Sannolikheten att förskriva FaR var signifikant sju gånger högre hos personal som visste vart de kunde hänvisa patienter med FaR-ordination i jämförelse med dem som inte visste vart hänvisning kunde ske.