Sedan bytet av växelkurssystem och introducerandet av inflationsmålsstyrning i slutet av 1992 respektive början av 1993 har Sveriges Riksbank bedrivit penningpolitik förankrad i ett räntestyrningssystem där låg och stabil inflation eftersträvas. Enligt makroekonomisk teori skapar ett sådant system med nödvändighet krav på kompromiss mellan å ena sidan liten variation i inflation och å andra sidan liten variation i BNP-gapet (konjunkturen). Som följd av en ökad trovärdighet för den nya penningpolitiken meddelade Riksbanken i början av 1999 officiellt att mer hänsyn ska tas till den reala ekonomin på bekostnad av något större variation i inflationen. I den här uppsatsen undersöks genom skattning av modifierade Taylorregler baserade på Realtidsdata över Riksbankens prognoser på inflation och BNP-gap i vilken utsträckning penningpolitiken har blivit mer flexibel över tiden. Resultaten visar att BNP-gapets påverkan på reporäntan har varit i princip oförändrad mellan 1993 och 2005..

Denna uppsats behandlar problem med regelstyrd penningpolitik då hänsyn tas till osäkerhet kring kapacitetsutnyttjandet i ekonomin. Uppsatsen baseras på Taylors teorier kring ränteregler som säger att centralbanker bör sätta räntan utifrån förändringarna i BNP-gapet och inflationen. Sådana ränteregler har visat sig avspegla den historiska utvecklingen i räntan tämligen väl och har också använts som en referens vid utvärderingar för hur effektiv den förda penningpolitiken har varit genom kontrafaktiska simuleringar. Ett problem med dessa simuleringar och utvärderingar är att de oftast har använt slutgiltiga data för BNP-gap och inflation. Detta är dock inte helt rättvisande eftersom detta inte speglar den information som finns tillgänglig för beslutsfattare.

Bakgrund: Information har länge varit en viktig resurs för företagen och Business Intelligence har gjort det möjligt för dem att analysera stora mängder data. En annan resurs som företagen värdesätter är tid och på senare år har tekniken möjliggjort att BI-systemen inte bara kan hantera stor mängder data utan även göra det på kort tid, eller i realtid.Frågeställning: Vad räknas in i begreppet realtids BI?Kan realtids BI användas för att skapa tidsbaserade konkurrensfördelar?Syfte: Kartlägga begreppet Realtids BI samt identifiera möjliga användningsområden för denna inom den tidsbaserade konkurrensteorin.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat konsulter och leverantörer inom Business Intelligence.Resultat och slutsatser: Studien visar att det inte finns någon klar definition av realtids BI, men två huvudspår har identifierats. (1) Realtidsanalys med innebörden att data finns tillgänglig för analys när användaren så kräver, samt (2) att Realtidsdata uppdateras i nära realtid, vilket kan variera från några sekunder upp till ett par timmar.Dessa två spår inom realtids BI finner användningsområde inom olika områden av den tidsbaserade konkurrensteorin. Realtidsanalys kan användas för att uppnå den externa tidsprestationen i det att företaget snabbare kan identifiera rådande marknadstrender och har då möjligheten att snabbare uppdatera sitt produktutbud.