Sök:

Sökresultat:

208 Uppsatser om Realistiska mćl - Sida 12 av 14

"Hennes mun Àr inte sur. Men ögonen Àr lite sura". En studie av gester och bilder som uttryck för kÀnslor i tvÄ Äldersgrupper av svenska barn

Vi har gjort en studie dÀr tvÄ Äldersgrupper av svenska barn vid 4, respektive 8 Ärs Älder som först deltog i en höglÀsning av en bilderbok om vissa grundlÀggande kÀnslor (bl. a. glÀdje, ilska och rÀdsla) och sedan ombads att ÄskÄdliggöra dessa genom gester och bildskapande. Barnens gester fotograferades och bilderna bevarades och tolkades av barnen. Barnens produktioner och tolkningar filmades och analyserades med avseende pÄ likheter och skillnader mellan de tre semiotiska resurserna - gester, bilder och sprÄk - i de tvÄ Äl-dersgrupperna.

"Interna logistiklösningar för Äppelriket"

Problemen som föranlett detta examensarbete Ă€r en önskan hos Äppelriket att ge förslag pĂ„ interna logistiklösningar med hĂ€nsyn till de krav som stĂ€lls av omgivningen. ICA och COOP stĂ€ller krav pĂ„ deras leverantörer att de ska genomgĂ„ en BRC-certifiering och fĂ„ den godkĂ€nd. FörĂ€ndringar av befintliga processer mĂ„ste dĂ€rför ske inom Äppelriket. De problemomrĂ„den som behandlas i uppsatsen Ă€r att truckverksamheten mĂ„ste elimineras i sorteringshallen samt paketerarnas ergonomiska arbetsvillkor mĂ„ste förbĂ€ttras. Dessa problem rör sig i sorteringshallen, vilket Ă€r vĂ„r avgrĂ€nsning i denna uppsats.

SvÄrigheter med Infosocdirektivet

UpphovsrÀtten stÄr inför kraftigt förÀndrade villkor till följd av den tekniska utveckling vilken möjliggjort enkel duplicering av mÄnga upphovsrÀttsligt skyddade verk. Fildelning via Internet ökar kraftigt och rÀttighetsinnehavare ser hur deras ensamrÀtter missbrukas. Dessa Àr problem som förutses bli allt mer pÄtagliga eftersom piratkopieringen och fildelning ökar i takt med att allt fler fÄr snabba uppkopplingar mot Internet. Lagstiftningen har inte hÀngt med i denna utveckling utan har snarare reagerat i efterhand pÄ de situationer som uppstÄtt. Samtidigt har allmÀnheten hunnit vÀnja sig vid en tillgÄng till musik, film och bilder via Internet.

Simulering av produktionskapacitet, ledtider och PIA vid kiselkretstillverkningen pÄ Ericsson Components AB

Ericsson Components AB i Kista tillverkar kiselkretsar i ett antal fabriker. Den fabrik som studien berör Àr "Plan 3". I framtiden ska produktionskapaciteten ökas och processmixen (mix av tillverkningsflöden) förÀndras för fabriken. För att undersöka hur produktionskapaciteten pÄverkas av en förÀndrad processmix och hur produktionskapaciteten kan ökas har simulering valts som verktyg. Syftet med studien Àr att med hjÀlp av produktionssimuleringsprogrammet Automod simulera kiselkretstillverkningen i fabriken "Plan 3".

Skönhetens pris : En litteraturstudie

SammanfattningBakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande problem i Sverige och i stora delar av vĂ€rlden. Överviktskirurgin har ökat kraftigt de senaste Ă„ren och Ă€r idag en utbredd metod för att behandla övervikt och dess följdsjukdomar. Trots att syftet med operationen Ă€r att minska risken för ohĂ€lsa sĂ„ visar studier att personer som genomgĂ„tt denna typ av behandling, konsumerar mer sjukvĂ„rd Ă€n personer som behandlats med andra metoder mot sin fetma. DĂ€rav Ă€r det viktigt att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur personer som genomgĂ„r överviktskirurgi upplever sin situation i samband med ingreppet.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser och behov i samband med överviktskirurgi ur ett vĂ„rdvetenskapligt perspektiv.Teoretisk utgĂ„ngspunkt: Transitionsteorin utifrĂ„n Meleis et.

Koncept för semiautomatisk resning av cirkustÀlt

Stockholms varietéteater Àr en ideell teaterförening som har sina kontor och replokaler i Sorunda utanför NynÀshamn. Teaterföreningen hade en önskan om en mobil spelplats för sina evenemang, den skulle relativt befintliga konstruktioner snabbt kunna resas utan stor arbetsinsats, dessutom rymma minst 150 personer och klara sÀkerhetskraven som bl.a. rÀddningsverket stÀller pÄ tillfÀlliga byggnader. Ett annat krav var att konstruktionen skulle kunna resas, rivas och stÄ utan markankare. Med en sÄdan konstruktion skulle man nÄ ut till en ny publik och inte vara beroende av inhyrd arbetskraft och lokaler.

En studie av etiken bakom australiensisk missbrukarvÄrd enligt harm reductionmetoder

Syfte: Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa den etiska dimensionen av harm reductionanknuten missbrukarvÄrd. Till vÄr hjÀlp har vi haft etiska teorier och sociologen Zygmunt Baumans begrepp. FrÄgestÀllningar: Vi har anvÀnt oss av tvÄ huvudfrÄgor som vi dÀrunder bryter ner i konkreta frÄgor. 1 Hur ser de etiska resonemangen ut hos personal verksam inom harm reductionanknuten missbrukarvÄrd?Vilken typ av etik anvÀnder de sig av? Har de centrala etiska principer, vilka? Hur ser de pÄ etik och moral? Följer de etiskt formulerade regler? Hur ser de pÄ prohibition? Hur ser de pÄ drogbruk? Hur ser de pÄ mÀnniskan? Vad driver dem i deras arbete? Hur ser de pÄ harm reductions pÄverkan pÄ samhÀllet?2 Hur kan man förstÄ harm reductionmetoders framvÀxt ur Baumans sociologiska perspektiv?Hur kan harm reductionmetoder kopplas till det senmoderna samhÀllet? Hur kan harm reduction rÀttfÀrdigas etiskt utifrÄn ett sociologiskt perspektiv? Hur kan harm reductions förklarar sociologiskt? Vilka förutsÀttningar fanns för att harm reduction skulle kunna utvecklas? Hur kan Baumans begrepp förklara harm reductions stÀllning i det senmoderna samhÀllet? Metod: Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med intervjuer som redskap.

Mekanismer i ett ungdomsprojekt ? hur insats blir till resultat och varför

Arbetslösa ungdomar Àr ett problem i dagens samhÀlle och kunskaperna om de projekt som finns om ungdomsprojektens innehÄll, vilka deltagarna Àr, vilka resultat som uppnÄs och hur de uppnÄs Àr liten. Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en ökad förstÄelse för hur ett ungdomsprojekt kan pÄverkar en individ och se vad olika insatser kan ge för effekter och hur denna effekt uppstÄr hos individen. Syftet besvarades genom att finna svar pÄ följande frÄgestÀllningar:? Vad anser de intervjuade före detta deltagare i Green Team varit betydande insatser?? Vilka effekter har dessa insatser haft pÄ deltagarna?? Hur kan det förklaras att insatserna gett de effekter som uppstÄtt? Kvalitativa intervjuer valdes som metod för att svara pÄ frÄgestÀllningarna dÄ det krÀvdes för att fÄ informantens egen upplevelse av sin situation innan, under och efter Green Team. TvÄ före detta deltagare i projektet Green Team intervjuades.

En analysmetod för att optimera skotning mot minimerad körstrÀcka och minimerad pÄverkan pÄ mark och vatten

Teknikutvecklingen i skogsbruket har under senare Är avstannat och det finns en stor förvÀntan pÄ nÀsta ?tekniksprÄng?. Samtidigt Àr debatten om skador pÄ mark och vatten i skogsbruket högaktuell. Denna rapport behandlar möjligheten att kunna öka effektiviteten i skogsbruket samtidigt som hÀnsyn tas till mark och vatten. Genom att anvÀnda flygburen laserskanning (LiDAR) och digitala terrÀngmodeller (DTM) har analyser över vattenflöden kombinerats med optimeringar av skotarens körvÀgar. Kombinationen ger möjlighet att planera ett optimalt skotningsarbete för en slutavverkning utefter vart pÄ trakten vatten potentiellt kan finnas och Àven vart pÄ trakten virkesvolymen finns.

FastighetsmÀklarens roll som opartisk mellanman : en studie om tjÀnstekvalitet

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda hur tjÀnstekvaliteten pÄverkas av fastighetsmÀklarens roll som opartisk mellanman. Studien har genomförts med syfte att ge ett bidrag till debatten om huruvida fastighetsmÀklarens opartiska roll pÄverkar den enskilde konsumenten.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod. Samtliga intervjuer var personliga och alla utom en genomfördes med inspelningsutrustning. Urvalet föll pÄ en rad sakkunniga inom fastighetsmÀklarbranschen samt ett antal verksamma fastighetsmÀklare. Intervjusvaren sammanfattades sedan och blev det empiriska underlaget.

En snabb ÄtgÀrd, ett livsförÀndrande ingrepp : En litteraturstudie om personers upplevelser av att genomgÄ överviktskirurgi

SammanfattningBakgrund: Övervikt och fetma Ă€r ett vĂ€xande problem i Sverige och i stora delar av vĂ€rlden. Överviktskirurgin har ökat kraftigt de senaste Ă„ren och Ă€r idag en utbredd metod för att behandla övervikt och dess följdsjukdomar. Trots att syftet med operationen Ă€r att minska risken för ohĂ€lsa sĂ„ visar studier att personer som genomgĂ„tt denna typ av behandling, konsumerar mer sjukvĂ„rd Ă€n personer som behandlats med andra metoder mot sin fetma. DĂ€rav Ă€r det viktigt att fĂ„ en djupare förstĂ„else för hur personer som genomgĂ„r överviktskirurgi upplever sin situation i samband med ingreppet.  Syfte: Att beskriva personers upplevelser och behov i samband med överviktskirurgi ur ett vĂ„rdvetenskapligt perspektiv.Teoretisk utgĂ„ngspunkt: Transitionsteorin utifrĂ„n Meleis et.

Kan tortyr rÀttfÀrdigas? En studie om rÀttfÀrdigande av brott mot mÀnskliga rÀttigheter i namn av kriget mot terrorismen

Efter den 11 september 2001 förÀndrades vÄrt sÀtt att se pÄ vÀrlden.Terrorattackerna mot USA:s symboler för ekonomi och försvar och efterföljande krig mot terrorismen gav upphov till allvarliga brott mot GenÚvekonventionen.Avslöjandena om tortyr i fÄnglÀgren Abu Ghraib och Guantanamo Bay drev debatten om mÀnskliga rÀttigheter kontra nationell sÀkerhet i en tid av osÀkerhet till sin spets. FramstÄende akademiker i USA menar trots de internationella fördömandena att tortyr Àr ett legitimt medel i kriget mot terrorismen om det kan leda till information som förhindrar framtida terrorattacker.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns grund för ett rÀttfÀrdigande av tortyr och andra typer av brott mot mÀnskliga rÀttigheter. För att uppnÄ mittsyfte anvÀndes följande frÄgor:1.) Kan man rÀttfÀrdiga krÀnkningar av mÀnskliga rÀttigheter som ett instrument i kriget mot terrorismen? Kan tortyr i detta fall rÀttfÀrdigas?2.) Hur resonerar man i USA kring tortyr som instrument i kriget mot terrorismen? Bör det tillÄtas i syfte att bevara den nationella sÀkerheten?Valet av teori föll pÄ realismen dÄ den behandlar de internationella relationerna och staternas stÀndiga kamp om överlevnad och makt. Ur det realistiska perspektivet kan brott mot mÀnskliga rÀttigheter och dÄ Àven tortyr rÀttfÀrdigas bl.a.

Med motivationen som utmaning : En kvalitativ studie av konsultchefers möjligheter att motivera uthyrd personal

Uppsatsens syfte Àr att genom en kvalitativ studie undersöka hur konsultchefer motiverar uthyrd personal inom de villkor som föreligger i bemanningsbranschen. Inom studien intervjuas tre konsultchefer frÄn tre av de största bemanningsföretagen. I linje med den delvis explorativa ansatsen sammanfattas resultatet förutsÀttningslöst i fem olika huvudteman som framkom under intervjuerna. De huvudteman som framkom var konsultens situation, utvecklingsmöjligheter, kommunikation, förmÄner och belöning samt marknadsvillkor och förÀndringar. I den avslutande diskussionen analyseras resultaten efter frÄgestÀllningen som bygger pÄ en egen teoretisk modell influerad av Vrooms expektansteori.

Vad gjorde du efter din lÀrarexamen?

Sammanfattning Syftet med examensarbetet Àr att undersöka och ta reda pÄ vad studenten med ekonomexamen 180 hp som basutbildning samt som har en lÀrarexamen 90 hp i pedagogik, arbetar med idag? Examensarbetet kommer i stort belysa frÄgestÀllningar om lÀrarens bakgrund och arbetslivserfarenheter, tidigare ekonomisk utbildning och lÀrarutbildningen pÄ Malmö Högskola samt vad den utexaminerade lÀraren arbetade med efter sin lÀrarexamen. Studien Àr en kvantitativ webbundersökning som Àr uppdelad i tre grupper: Den första gruppen riktar in sig pÄ de lÀrare som fortfarande Àr lÀrare, den andra gruppen de som varit lÀrare men inte Àr det lÀngre och den tredje gruppen Àr de som aldrig arbetat som lÀrare. Sammantaget kan vi konstatera i undersökningen, att det Àr jÀmnt fördelat mellan könen och det verkar vara ett vÀl övervÀgt beslut att bli lÀrare, snarare Àn ett impulsbeslut. Tiden mellan ekonomexamen och lÀrarexamen Àr i genomsnitt drygt 10 Är och har ett spann mellan 2 och 28 Är. De övervÀgande skÀlen till att gÄ lÀrarutbildningen Àr att fÄ en lÀrarbehörighet och det genuina intresset av att undervisa.

Utveckling av laborationer i elektromagnetisk kompatibilitet

Detta kandidatexamensarbete tacker amnet elektromagnetisk kompatibilitet, pa engelska Electromagnetic compatibility (EMC). Uppgiften var att konstruera ett laborationspass for hogskoleingenjorer som skulle behandla amnet EMC.Elektrisk utrustning kan sanda ut elektromagnetiska storningar. EMC ar definierad som egenskapen hos en elektrisk utrustning att varken stora eller bli stord av andra apparater. En komponent som kan bidra med markanta storningar ar kabeln. En typisk kablar resonerar vid frekvenser mellan 30 MHz och 100 MHz.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->