Uppsatsens syfte är att undersöka om medborgardialog främjar politisk delaktighet. Studien grundar sig på en litteraturstudie av politiska dokument och relevanta teorier. Analysen kompletteras av en kvalitativ studie av Luleå kommuns initiering av medborgardialog. Grundtanken i demokrati är att politiska beslut skall grundas på mänskliga rättigheter med fria och jämlika medborgare. Genom initiering av medborgardialog blir detta möjligt.

Detta arbete visar processen och olika element som kan användas eller krävs för att skapa en trovärdig fantasymiljö. Genom att läsa, samla in och sammanfatta information om miljöer, växter, tekniska processer, färger, ljus och form från litteratur, internet och egna erfarenheter har vi skapat en slags guide över hur man kan skapa en trovärdig miljö. Växter kan inte ha för enformig placering i miljön utan måste placeras enligt slumpmässig naturligt kaos. De 3D-modeller som miljön innefattar måste ha vissa attribut så som smuts, damm, röta, brister, rivor och sprickor. Inget är kliniskt rent i naturen.

Arbetsterapi är ett ämne som framhäver hälsa och välmående genom aktivitet. Det huvudsakliga målet som arbetsterapeut är att möjliggöra för personer att delta i aktiviteter i det dagliga livet. Virtual Reality är en simulation där datorgrafik används för att skapa en tillsynes realistisk miljö och denna värld är inte statisk utan integrerar med användaren. Syftet med denna litteraturstudie är att kartlägga hur och varför Virtual Reality kan användas av arbetsterapeuter. En systematisk litteraturstudie genomfördes och efter databassökning uppkom 14 artiklar som via en manuell sökning kompletterades med ytterligare 5 artiklar.

Detta examensarbete belyser barns inflytande i förskolan ur ett demokratiskt perspektiv. Sverige är ett demokratiskt samhälle där strävan efter alla människors lika värde och att alla människors röst är lika mycket värd. Pedagogerna som arbetar på förskolorna lägger grunden till barns demokratiska tankesätt. Syftet med studien var att undersöka hur personalen som arbetar på förskolorna tillämpar barns inflytande i det dagliga arbetet. En förhoppning är att pedagogerna i slutändan ska stödja barnen att vara med och påverka och utvärdera sin egen vardag.

Baskettränarna i klubben upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang gör skillnad för de basketspelande barnen och ungdomarna, för klubben och för sin egen personliga utveckling. Tränarna erfar att det är lättare att påverka och ha inflytande i den interna tränarrollen än i den externa tränarrollen. Omgivningens individer gör skillnad på tränarna och bemötandet tränarna får upplevs vara beroende av vilket kön, vilken ålder och vilken etnicitet tränarna har. Inom basketklubben upplever tränarna att det finns en lyhördhet och öppenhet för varandras olikheter, dels på grund av att alla känner alla i klubben och för att det finns ett socialt klimat och en tydlighet i organisationens beslutsprocesser som gör att tränarna upplever att de kan påverka verksamheten och att deras engagemang är viktigt och meningsfullt. Syftet med uppsatsen är att genom kvalitativa intervjuer med unga baskettränare och öppna observationer i en stockholmsbaserad basketklubb problematisera och se närmare på hur de unga idrottsledarna anser sig ha möjlighet att kunna påverka mer än själva idrottsutövandet inom ramen för sitt engagemang.

Vi har valt att undersöka Ungdomstinget med fokus på inflytande och lärande. Syftet med detta arbete är att genom en fallstudie undersöka Ungdomstinget i Lund avseende delaktighet, medborgarfostran och bildning. Ungdomstinget är en arena för ungdomsdemokrati, en plats där engagemang och inflytande skapar bildning och lärande i en demokratifostran för Lunds ungdomar. Detta har vi undersökt genom kvalitativ metod med intervjuer och observationer som våra främsta undersökningsinstrument. Vi har intervjuat fem ungdomar ifrån Samordningsgruppen på Ungdomstinget samt en av grundarna till tinget och genomfört två observationer av Storting.Resultatet visar att ungdomarna vill vara med i Ungdomstinget för att de har en chans till inflytande och att de kan göra sina röster hörda.

Uppsatsen tar en utgångspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn på information som centralt i det demokratiska samhället. Politisk PR (spin) problematiseras utifrån detta och en rad krav på journalistiken sätts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebär. Innehållsanalys utförs på svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace är metakommunicerad..

Syfte: Uppsatsens syfte är att blottlägga de antaganden som ligger bakompublic service-begreppet och de konkreta villkoren för SVT. Syftet ärinte att utvärdera huruvida SVT sköter sitt public service-uppdragutan varför det överhuvudtaget finns ett public service-uppdrag ochvilka värden det grundas på.Problem: Vissa värden som finns i public service-begreppet och därmed ocksåhos SVT, som vilken roll medier ska ha i en demokrati och om de kanförmedla sanningsenlig journalistik, problematiseras som regel inte.Varför anses SVT vara en institution som är trovärdigare än andra?Går det överhuvudtaget att erbjuda en ?public service? via televisionsom regeringen menar sig kunna göra?Tillvägagångssätt: Denna uppsats tillämpar inte den traditionella uppdelningeninnehållandes teori, metod, analys och resultat utan diskussioner ochresonemang, teori och analys förenas kontinuerligt. Uppsatsen är iförsta hand teoretisk och utgår ifrån tillgänglig litteratur och SVT:sstyrdokument. Med detta som grund förs en kritisk diskussion kringpublic service-uppdraget och dess innebörd.Resultat: Public service existens eller icke-existens baseras i mångt och mycketpå vilken typ av samhälle vi vill ha.

Syftet med studien är att genom en demokratiaspekt synliggöra de faktorer unga anser vara avgörande för att de skall uppleva ett reellt inflytande över beslut i frågor som rör dem. Det är en kvalitativ studie med ett explorativt tillvägagångssätt som bygger på gruppintervjuer med ungdomar, deltagande observationer och sekundära källor av statistiskt material och utredningar från Ungdomsstyrelsen. Dess teoretiska utgångspunkter tas i makt och demokrati genom framförallt Giddens, Baumann och Bourdieu. För analysen av det empiriska materialet har symbolisk interaktionism och Asplunds teorier om social responsivitet använts.Situationerna som behandlas omfattar det som ungdomarna själv har ansett viktiga men innehåller inte frågor som berör hem och familj.Den demokratiska aspekten är tydlig. Genom regeringens proposition om en speciell ungdomspolitik lyfter man fram vikten av tillgång till verklig makt och rätten till välfärd.

Utgångspunkten för detta arbete är att läraren ställs inför komplexa situationer när det gäller arbetet mot antidemokratiska åsikter och attityder i skolan. Syftet med undersökningen är således att försöka synliggöra hur lärarens arbete ser ut när det gäller detta samt eventuella problem denna kan stöta på under tiden. Undersökningen tar upp den svenska lagen och uppdraget en lärare har i skolan, genom litteratur som finns att tillgå. Tre SO lärare intervjuasockså för att få en djupare inblick i det praktiska arbetet. Insamlad data redovisas sedan i en analysdel av tematisk karaktär, där de olika forskningsfrågorna knyts samman.

Syfte ? Att skapa en ny produkt inom kategorin mingelbord, som erbjuder fler användningsområden för att bli mer anpassad för privatpersoner och i hemmamiljö. Att genom en innovativ konstruktion och en kombination av moduliserade- och hantverksdelar skapa en unik produkt på marknaden.Metod ? Grundmetoden för det här arbetet är den första fasen i en produkts liv: produktutvecklingsprocessen; identifiera behovet, planera designprocessen, ta fram kundkraven, utveckla konceptet och till sist utveckla produkten.Resultat ? Designkoncept på ett mingelbord har tagits fram och redovisas i bilder. Dessa bilder är resultatet av en uppmodellering i datorn med hjälp av 3D-progam.

Det finns många undersökningar som beskriver hur lärare och undervisningen påverkas av NTA (Naturvetenskap och Teknik för Alla). Däremot finns det inte lika många undersökningar som beskriver hur eleven och elevens begreppsuppfattning påverkas av NTA. Syftet med denna uppsats är därför att genom en kvantitativ enkätundersökning, få en tydligare uppfattning av vad undervisning med hjälp av NTA under F-6-verksamheter, ger för förutsättningar för eleverna i årskurs 7. Fokus ligger på att jämföra elevers förutsättningar inom begreppsuppfattning, inställning och självskattning av betyg i jämförelse med hur mycket de använt sig av arbetssättet NTA.Elevernas begreppsuppfattning ökar med hjälp av NTA, men den gör det inte inom alla områden. Biologin är det område där de som inte arbetat med NTA lyckas bättre.

Eftersom våld gestaltat i cartoon-stil ofta anses mer accepterat för barn och ungdomar genom att våldet maskeras med en humoristisk gestaltning, har intresset varit att ta reda på vad i stiliseringen som har störst inverkan. Utifrån denna teoretiska utgångspunkt har arbetet ställt frågor kring hur stilisering av form eller textur påverkar uppfattningen av en karaktär i 3D-grafik. För att besvara dessa frågor utfördes ett praktiskt arbete bestående av två modellerade karaktärer, renderade i tre olika versioner. Dessa versioner bestod av olika kombinationer av relativt realistisk representation och stilisering i cartoon-stil, vilket innebar stilisering av textur eller form. Denna uppfattning undersöktes sedan främst ur barn och ungdomars perspektiv, genom enkäter baserade på främst slutna frågor och skalor.

Organizational democracy has been a popular research area in recent decades but the implementation in real organizations is slow (Kokkinidis, 2012; Verdorfer, Weber, Unter Rainer & Seyr, 2013). Several researchers (Schön Jansson, 2012; Falkheimer, Heide & Johansson, 2013) argue that communication practitioners have a key role in democratic processes and that because their job role is under constant change there are only a few modern studies regarding the subject. The purpose of this study is to illustrate how communication practitioners in private and public organizations experience their role in the process of internal communication and to what extent they are aware of, and work with internal organizational democracy.The practitioners we interviewed had a strong feeling that they were a support function for the business and the organizational management. As a result of the study it is clear that communication practitioners are very loyal to their employers and to the organization they work for. They are, therefore, not neutral in their professional role and argue that their task is to represent the management's interests.

I samband med den islamiska revolutionen i Iran år 1979 institutionaliserades tanken om nödvändigheten att upprätta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rättslärd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen är fördold. Frågan är dock hur väl detta styre kom att sammanfalla med det som ska råda under denne, imam al-Mahdi. Det är detta som denna uppsats ämnar undersöka. Tillvägagångssättet för att göra detta, det vill säga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter på området och i mindre mån undersöka internetkällor.