Det engelska språket har sedan efterkrigstiden haft en allt större inverkan på svenskan, bl.a. genom att vara det främsta långivande/lånförmedlande språket. Med dessa nya lån följer ofta svårigheter att anpassa orden till svensk grammatik. Målet med min uppsats har varit att undersöka hur engelska inlånade substantiv böjs i plural på svenska: vilka böjningsformer som används, huruvida engelsk eller svensk böjning används oftare, vad försvenskad stavning har för betydelse för pluralböjningen, och om språkbrukare upplever pluralböjningen som något problematiskt. För att besvara dessa frågor genomfördes en undersökning av språket i bloggar samt en enkätundersökning.

Den ökande urbaniseringen innebär att samhället befinner sig i en konstant förändringsprocess. Staden och dess invånare är därigenom ständigt under utveckling. Effekten kan innebära omvandlingar i varierande skala men för en invånare kan det betyda stora omställningar i livssituationen. För många är boendet en viktig fråga och inverkningar på närmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas både som traumatisk och nödvändig beroende på perspektiv. Exempel på en sådan situation är den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.

Bakgrund Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader.

Bakgrund: I Sverige drabbas omkring 30 000 personer per år av hjärtinfarkt, varav sextioprocent är män och fyrtio procent är kvinnor. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den dominerande orsaken till hjärtinfarkt och den härrör från flera livsstilsrelaterade riskfaktorer. Det mest rapporterade symptomet hos både män och kvinnor är bröstsmärta, men kvinnor uppger fler atypiska symptom än män. Efter genomgången hjärtinfarkt är det viktigt att delta i hjärtrehabilitering. Hjärtinfarkt har tidigare setts som en sjukdom som bara drabbar män och denna syn lever ibland kvar.

Vårt arbete riktar in sig på hur skolor och pedagoger hanterar sorgliga och traumatiska händelser som kan drabba någon på skolan eller någon nära anhörig till en skolelev. De frågeställningar vi försöker besvara i arbetet är: Vilket stöd i handlingsplanen har pedagogen för att hantera klassrumssituationen vid traumatiska händelser? Finns det handlingsplaner för sorgarbete i kommuner och skolor? Vilka reaktioner kan uppstå hos barn när de drabbas av traumatiska händelser? Vad kan det stå i handlingsplanerna? Använder pedagogerna handlingsplanen? Vi har intervjuat pedagoger för att ta reda på hur de hanterar klassrumssituationen när sorg drabbar skolan. I undersökningen har vi valt att via enkät fråga ett antal kommuner hur deras skolor hanterar sorgarbetet, om de har tillsett att skolorna har handlingsplan, vilka direktiv de ger skolorna angående dessa frågor. De frågor som ställts har utgått från följande händelser: elevs förälder eller syskon går bort, elev i klassen avlider eller en lärare på skolan dör.

Bakgrund Blodförgiftning även kallat sepsis är en vanligt förekommande och potentiellt allvarlig sjukdom. Diagnosen har en hög mortalitet trots att det många fall kan ges en adekvat behandling. Försvårad sepsis brukar leda till en inläggning på intensivvårdsavdelning och kan resultera i långa vårdperioder. Det är vanligt förekommande med en längre tids rehabilitering i hemmet efter sjukdomen. Allt detta medför stort lidande för patienten och höga samhällskostnader.

Att bli utsatt för brott innebär ofta starka känslomässiga reaktioner och sättet som brottsoffer hanterar situationen beror till stor del på upplevelser som de har strax efter det inträffade brottet. Eftersom polisen i regel är de första att möta personer som utsatts för brott så har polisen en unik möjlighet att hjälpa brottsoffren att hantera det akuta traumat och undvika att de drabbas av sekundär viktmisering. Forskning har visat att brottsoffer, även de som utsatts för våldsbrott, generellt är nöjda med polisens hjälp och upplever kontakten med polisen som positiv. Denna uppsats syfte var att undersöka hur personer som utsatts för våldsbrott upplevde kontakten med polisen i samband med anmälan av brottet och vid utredningen av brottet. En kvalitativ ansats valdes och semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex personer.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

Uppsatsen ska bidra till att öka förståelsen för yrkesarbetande muslimska kvinnors syn på att bära slöja och att vara delaktiga i arbetslivet. Uppsatsens syfte är att undersöka vilken betydelse dels yrkeslivet och dels slöjan har för de muslimska kvinnorna i studien och vilken roll omgivningens bemötande spelar för informanternas identitetskonstruktion. Underlaget till uppsatsen består av intervjuer med sex muslimska kvinnor och litteratur om islam, identitet och genus. Genom kvinnornas berättelser visar det sig, å ena sidan, att arbetslivet har stor betydelse för informanterna och att de identifierar sig som yrkeskvinnor. Å andra sidan kan ingen av kvinnorna tänka sig att ta av sig slöjan för att få ett arbete. Hellre skulle de finna andra lösningar, så som att bli egna företagare, vilket visar på kvinnornas aktiva aktörskap.

Detta examensarbete är framtaget för att utforma moduler till programmet BioSpider som utvecklats vid ADIT avdelningen vid IDA institutionen Linköping Universitet med syfte att förenkla för biologer när de söker information om andra forskares resultat.Det finns ett stort antal databaser som innehåller forskningsdata kring proteiner, reaktioner, signalvägar etc. Exempel på databaser är UniProt, Reactome, IntAct, BioModels och KEGG. Det uppstår problem med att dessa databaser är uppbyggda på olika sätt och ej kan användas på ett universellt sätt, utan kräver individuellt utformning och anpassning för att kunna användas tillsammans med andra databaser.  Det är där BioSpider kommer in, BioSpider är ett program som försöker bygga upp ett träd utifrån olika databaser. Varje databas hanteras individuellt av BioSpider men presenteras på ett universellt sätt i form av ett träd för användaren. Examensarbetets del i BioSpider är att utforma moduler som behandlar ytterligare databaser utöver BioModels som redan stöds i BioSpider.Behovet av att tillgängliggöra stöd för fler databaser var nödvändigt för att kunna visa upp en användbar version av BioSpider med mer än en databas.

Syfte och frågeställningarSyftet med studien är att undersöka verksamma hälsopedagogers erfarenheter av lyckade friskvårdssatsningar på företag/i organisationer. Syftet är vidare att försöka identifiera specifika faktorer som bidrar till att göra en friskvårdssatsning lyckad, beskriva exempel på upplägg av lyckade friskvårdssatsningar samt dess effekter. Går det att identifiera specifika faktorer som bör finnas med för att en friskvårdssatsning på ett företag/i en organisation ska bli lyckad? Om så är fallet, vilka är då dessa? Hur kan upplägg av lyckade friskvårdssatsningar se ut samt vilka kan bli dess effekter?MetodKvalitativa intervjuer genomfördes med tre hälsopedagoger. Intervjuerna spelades in på ljudband och skrevs ut ordagrant.

Bakgrund: Den postoperativa smärtans utfall påverkas av en rad olika faktorer såsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets ålder och dess förväntningar. I mitten av 1900-talet sågs negativa konsekvenser av att barn blev lämnade ensamma på sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vård där föräldrarna har en viktig roll. Vården bygger på ett nära samarbete, där föräldrarna är en bro mellan barnet och vårdpersonalen. Föräldrarna kan med sin närvaro trösta, stötta och hjälpa barnet att lindra sin smärta.

SAMMANFATTNINGEn utlandstjänstgöring är ingen enskild angelägenhet för den försvarsanställde utan påverkar hela familjen. Omstruktureringen från allmän värnplikt inom Försvarsmakten till en yrkesarmé med obligatorisk utlands- tjänstgöring har lett till ökat antal berörda anhöriga. Det är väsentligt att stödet till de anhöriga och speciellt till barnen kommer i fokus.Studien riktade sig till de anhöriga och deras uppfattningar kring utlandstjänsten och anhörigstödet. Deltagarna bestod främst av partners eller föräldrar till försvarsanställda i utlandstjänstgöring. De flesta anhöriga som deltog i studien ansåg att anhörigstödet var tillräckligt bra och att deras uppfattning av utlands-tjänstgöringen i stort överensstämde med deras förväntningar. Utlandstjänstens påverkan på barnen kan kopplas samman med hur föräldrarna klarar av att hantera situationen.

BAKGRUND: En dold kategori av barn i dagens samhälle är de barn vars föräldrar avtjänar straff på anstalter. Dessa barn mår ofta mycket dåligt då de tar på sig skulden för att föräldern är frånvarande (Barnombudsmannen, 2004). Som pedagog i skola och förskola kommer vi förmodligen att träffa något av dessa barn. Vi söker kunskap för att kunna bemöta barnet på ett tillfredsställande sätt och ha beredskap för att kunna förstå barnets reaktioner. SYFTE: Syftet med vår studie är att vi vill få kunskap om hur barns livssituation kan se ut vid en förälders fängelsevistelse.

Det som klassas som populärkultur finns idag tillgängligt för barn via många kommunikationskanaler. De kan relativt enkelt komma i kontakt med bland annat olika mediekaraktärer genom filmer, digitala spel och smartplattor som finns mer lättillgängligt i dagens samhälle, främst i hemmet men även till viss del i förskolan. Vi vill undersöka om barnens lekar är inspirerade av den populärkultur som råder samt hur det i så fall kommer till uttryck. Följden av detta blir då att försöka se hur dessa lekar tas emot i förskolan av de pedagoger som arbetar där. De centrala begrepp som studien inriktar sig på är framförallt populärkultur och lek men berör även de normer som finns i förskolan när det gäller genus, könsskillnader, miljö, material samt våldslekar och vad som anses vara tillåtet och otillåtet.