Sök:

Sökresultat:

2198 Uppsatser om Reaktioner frćn omgivningen - Sida 36 av 147

Att vara 50+ pĂ„ arbetet : Äldre lĂ€rare om utveckling, Ă„ldrande och pension

Äldre yrkesverksamma Ă€r en ökande grupp pĂ„ arbetsmarknaden. Det Ă€r inte ovanligt att stereotypa uppfattningar kring denna grupp resulterar i Ă„ldersdiskriminering. Det Ă€r Ă€ven kĂ€nt att mĂ€nniskor förĂ€ndras, bĂ„de till det bĂ€ttre och sĂ€mre, genom Ă„ren och att detta pĂ„verkar individens yrkesutövande. Sex grundskolelĂ€rare intervjuades med syftet att beskriva och förstĂ„ hur de ser pĂ„ Ă„ldrandet, pensionen, hur de upplever att de utvecklats under Ă„ren samt hur de upplever att omgivningen ser pĂ„ dem. Erfarenheter ansĂ„gs vara det mest positiva med att vara Ă€ldre medan distansen till eleverna var det negativa.

Att fÄ vara en fluga pÄ vÀggen : en studie om förÀldrars förvÀntningar pÄ och förestÀllningar om utvecklingssamtalet i förskolan

De senaste Ären har en av de vanligaste sjukskrivningsorsakerna blivit utmattningssyndrom (utbrÀndhet). Det finns idag för lite forskning om effektiva rehabiliteringsmodeller som kan hjÀlpa utbrÀnda mÀnniskor tillbaka till arbetslivet. Studien undersökte hur personer med utmattningssyndrom upplevt sin utbrÀndhet och hur detta pÄverkat arbetsförmÄgan samt hur rehabilitering med B-modellen haft nÄgon verkan med avseende pÄ arbetsförmÄgan. Tre undersökningsdeltagare (tidigare utbrÀnda) intervjuades samt deras chefer. Kvalitativ induktiv tematisk analys anvÀndes för analys och tolkning av intervjuerna.

"NÄgonstans i botten finns en sorg..." : - En kvalitativ studie med förÀldraperspektiv pÄ att fÄ ytterligare diagnoser pÄ sitt barn.

NÀr ens barn fÄr en diagnos som Àr livslÄng, hamnar de flesta förÀldrar ien kris (Fyhr, 2002). I samband med ny utredning aktualiseras ochförstÀrks ofta förÀldrarnas kris. FrÄgestÀllningar i denna uppsats handlarom hur man kan uppmÀrksamma förÀldrarnas reaktioner nÀr deras barnredan har en diagnos (synnedsÀttning) och som i en andra fas utreds förtill exempel autistiskt syndrom eller mental retardation. Uppsatsensempiriska del grundar sig pÄ en intervjustudie med sex förÀldrar till barnmed synnedsÀttning och som gjort ytterligare en utredning som lett framtill en ny diagnos. Materialet bearbetades kvalitativt utifrÄn principerna iGrounded theory (Langemar, 2009).

Graffiti i Karlstad : En konstform som vÀcker starka reaktioner

Ship formed monuments from the Late Bronze Age on the island of O?land, southeast Sweden, have never been thoroughly dealt with in previous research, despite the fact that the region is suggested to have had a key-role in maritime trade networks. This thesis aims to address the ship formed monuments on O?land in relationship to the monuments in northern Sma?land and the island of Gotland. My goal is to discuss how the ship symbolism was practised during the Late Bronze Age in Scandinavia from a new perspective.

NÀr det blir för mycket? : En jÀmförelse av FMT vid utbrÀndhet och vid koncentrationssvÄrigheter

I takt med att informationssamhÀllet utvecklas, ökar ocksÄ mÀngden stimuli runt omkring oss. Vi förvÀntas klara av att göra flera saker samtidigt, med ett stÀndigt brus frÄn omgivningen i öronen. NÀr hjÀrnan inte lÀngre orkar ta in och processa allt, sÀger den ifrÄn. Ofta leder det till utbrÀndhet eller koncentrationssvÄrigheter. Syftet med detta examensarbete Àr att beskriva FMT-metoden, att se hur den kan anvÀndas vid utbrÀndhet och vid koncentrationssvÄrigheter, samt att se vilka likheter och skillnader som kan ses i arbetssÀttet med dessa bÄda former av svÄrigheter. I tvÄ fallbeskrivningar beskriver jag hur jag arbetat med FMT med tvÄ personer, den ena med utbrÀndhet och utmattningsdepression och den andra med koncentrationssvÄrigheter. Min slutsats Àr att FMT-metoden med fördel kan anvÀndas som behandlingsform för personer med utbrÀndhet eller koncentrationssvÄrigheter.

SÀg det i toner: en undersökning av möjligheten att i musik förmedla kÀnslor och bilder

Syftet med denna uppsats var att undersöka vad man som instrumentalist kan förmedla till sina lyssnare. Är de utommusikaliska kĂ€nslor och bilder jag som kompositör och interpret vill förmedla desamma som lyssnaren uppfattar, eller skapar lyssnaren sina egna kĂ€nslor och bilder utifrĂ„n sina preferenser? För att ta reda pĂ„ detta har jag komponerat tre stycken, vart och ett utifrĂ„n en bild eller kĂ€nsla, dĂ€refter lĂ„tit ett antal mĂ€nniskor med olika bakgrund lyssna till dessa stycken och sedan i intervjuform undersökt vilka upplevelser de fick av musiken. Under arbetets gĂ„ng har jag insett att det tenderar mot att varje mĂ€nniska skapar sina egna kĂ€nslor och bilder vid musiklyssnande utifrĂ„n vad han eller hon har för erfarenheter med sig i bagaget. Dock tyder resultaten pĂ„ att vi har en kollektiv ?lyssningsbank? som fĂ„r oss att reagera likartat pĂ„ vissa typer av musik.

Strukturerad kreativitet

Ordet kreativitet anvÀnds flitigt idag av ledare, kreativitetskonsulter, konstnÀrer, unga som gamla. Vissa ser kreativiteten som en ekonomisk drivkraft, andra tycker att den gör vÄrt liv mer spÀnnande. PÄ sistone har det vuxit fram mÄnga kreativitetsprofessioner, sÄ kallade kreativitetsexperter som sÀger sig veta vad kreativiteten Àr och har en universal lösning för stimulering av den och vet hur man leder den. Jag kallar det att strukturera kreativiteten genom klichésprÄk. Genom att kommunicera kreativiteten med det klichésprÄket gör vi illa sjÀlva kreativiteten.

Lyssna! : Sex vuxna individers upplevelser av att berÀtta om de sexuella övergrepp de har utsatts för i sin barndom.

The aim of this qualitative study was to examine six individuals' experiences to talk about the sexual abuse that occurred in their childhood. We interviewed five women and one man, using a phenomenological approach during the work process. The theories emerged as we analyzed our results and appeared to be communication, cognitive theory, validation, trauma theory and taboo. The results showed that the respondents, whom disclosed the abuse as children, were most likely to get a negative response from both formal and informal support systems. While as adults they were confirmed to a greater extent and therefore achieved a better physical and mental wellbeing.

LÀrares upplevelser inför samgÄendet mellan tvÄ lÀrosÀten.

Den 1:a januari 2008 blev LÀrarhögskolan i Stockholm, pÄ grund av ett politiskt beslut, en del av Stockholms universitet. Högskoleverket har kritiserat LÀrarhögskolan för bristande kvalitet och ett gemensamt lÀrosÀte ansÄgs ge förbÀttrad kvalitet. Forskning har visat att det Àr mycket svÄrt att hantera den starkt negativa pÄverkan samgÄenden kan ha pÄ anstÀllda, sÄsom personalomsÀttning, stress och sjukdom. Genom att förutse integrationsproblem och de anstÀlldas reaktioner kan dock interventioner bidra till att minimera dess negativa inverkan. Syftet med intervjustudien var att hos respektive lÀrosÀte undersöka attityder till och upplevelser kring samgÄendet med avseende pÄ kulturella och statusmÀssiga aspekter.

Upplevelsen av ADHD-problematik : En jÀmförande studie om ungdomars och förÀldrars perspektiv

Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) Àr ett vÀlkÀnt problem hos ungdomar. Studien jÀmför förÀldrarnas upplevelser av ungdomarnas ADHD-problematik och ungdomarnas egna upplevelser av sig sjÀlva och sina förÀldrars reaktioner. Befintliga data frÄn ett forskningsprojekt anvÀnds dÀr undersökningsdeltagarna var ungdomar, frÄn skolÄr sju till första Äret pÄ gymnasiet. Resultaten visade att förÀldrar som ger höga skattningar av sina ungdomars ADHD symptom skiljer sig kraftigt frÄn andra förÀldrar bÄde nÀr det rör ungdomars beteende och sina egna beteenden. Ungdomarna skiljer sig i upplevt eget beteende dÀr ungdomarna med ADHD-problematiken hade svÄrigheter.

Allt Àr sÄ överdrivet hela tiden : Upplevelser av mentaliseringssvikt hos patienter med borderline personlighetsstörning

Mentaliseringssvikt Àr ett fenomen dÀr tÀnkandet och kÀnnandet kring sig sjÀlv och andra försÀmras drastiskt. De svÄrigheter som personer med borderline personlighetsstörning har kan förklaras som en konsekvens av mentaliseringssvikt. I denna studie genomfördes 11 intervjuer som analyserades med tematisk analys i syfte att undersöka hur patienter med borderline personlighetsstörning beskriver upplevelser av mentaliseringssvikt. Patienterna beskrev att mentaliseringssvikten uppkom i situationer dÄ de kÀnde sig lÀmnade, krÀnkta eller ensamma. AvskÀrmning, vÄld eller sjÀlvskada karaktÀriserade patienternas sÀtt att beskriva sina reaktioner.

SjÀlvuppfattning och matematik

ABSTRAKT Elisabeth, Olsson (2009). Self- concept and mathematics. Syftet med studien har varit att fÄ en bild av elevers uppfattning kring matematikÀmnet, matematikprestationer och hur bemötande i undervisningsmiljön pÄverkar deras prestationer i matematik. En kvalitativ metod i form av djupintervjuer med Ätta elever som gÄr det individuella programmet pÄ gymnasiet. Sammanfattningsvis visade resultatet av min studie att alla de intervjuade eleverna uppfattar matematikÀmnet som viktigt. Framförallt den matematik som Àr relevant för eleverna, det vill sÀga matematik som har syftet att anvÀndas i vardagslivet och för kommande yrkesval.

Upplevelsen av axelskada hos elitsatsande beachvolleybollspelare och deras ÄtergÄng till matchspel. En intervjustudie.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka beachvolleybollspelares upplevelse i samband med axelskada och vad som kan pÄverka tillbakagÄngen till beachvolleyboll efter en axelskada. Design: En kvalitativ ansats har anvÀnts dÀr djupintervjuer ligger till grund för studien. Urval: Fem medverkande som spelar eller har spelat beachvolleyboll pÄ elitnivÄ deltog i studien. Samtliga har drabbats av axelskada dÀr skadan hindrat dem frÄn att trÀna/tÀvla pÄ tilltÀnk nivÄ under minst 28 dagar. Resultat: Fynden av denna studie indikerar att den egna drivkraften hos individen, tillsammans med en tydlig mÄlsÀttning och stöd frÄn omgivningen Àr tre orsaker som bidrar till att öka chanserna att komma tillbaka till beachvolleyboll efter axelskada.

Det kÀndes bra i hjÀrnan : En studie om hur barn i förskola och förskoleklass uttrycker sina kÀnslor för musik med mÄlandet som stöd

Syftet med studien Àr att förstÄ hur barns kÀnslor kan pÄverkas av musik i den skapande verksamheten. Detta gör vi genom att utgÄ frÄn vÄr hypotes att musik av skilda karaktÀrer pÄverkar barn pÄ olika sÀtt. Undersökningen Àr baserad pÄ 15 barn i förskola och skola. I den empiriska undersökningen utmanas barnen att uttrycka sina kÀnslor till musiken via ett annat kreativt instrument nÀmligen, att mÄla. UtifrÄn en kvalitativ undersökning med observationer samt intervjuer presenteras barnens upplevelser utifrÄn tvÄ olika musikstycken.

Oftast har vi redan löst det sjÀlva: lÀrares och elevers syn
pÄ konflikthantering

Syftet med studien var att öka vÄrt kunnande inom omrÄdet konflikter och konflikthantering genom att studera lÀrares och elevers syn pÄ den konflikthantering som sker i skolorna. Vi har studerat relevant forskning inom omrÄdet och genom kvalitativa intervjuer pÄ tvÄ olika skolor har vi försökt exemplifiera hur lÀrare och elever ser pÄ konflikthantering. Resultatet visade att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att lösa konflikter men att bÄde lÀrare och elever anser att eleverna lyckas lösa de flesta konflikter sjÀlva. Resultatet visade ocksÄ att bÄde lÀrare och elever Àr vÀldigt nöjda med den konflikthantering som förekommer pÄ skolan. Skolorna arbetar till stor del förebyggande med att utveckla emotionell kompetens (EQ) hos eleverna, hjÀlpa eleverna att sÀtta ord pÄ deras kÀnslor och hantera de kÀnslor som uppstÄr.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->