Sök:

Sökresultat:

2198 Uppsatser om Reaktioner frćn omgivningen - Sida 30 av 147

StickrÀdsla- En kvalitativ studie om sjuksköterskans omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla

Forskning kring omvÄrdnad av patienter med stickrÀdsla Àr i det nÀrmaste obefintlig. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka sjuksköterskans erfarenheter av omvÄrdnad vid stickrÀdsla. En empirisk studie med kvalitativ ansats genomfördes. Datainsamlingen skedde med hjÀlp av nio semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Analysmetoden som anvÀndes inspirerades av en kvalitativ innehÄllsanalys.

FolkrÀttsliga problem vid anvÀndandet av adaptivt kamouflage

Adaptivt kamouflage Àr en signaturanpassningsteknik som ger stridsfordon förmÄgan att anpassa sin vÀrmesignatur utefter omgivningen eller imitera andra objekts signatur, i syfte att undgÄ upptÀckt eller identifiering.I denna studie genomförs en analys om vilka folkrÀttsliga problem som kan uppstÄ vid anvÀndandet av adaptivt kamouflage.Studiens resultat visar att de folkrÀttsliga problem som kan uppstÄ vid anvÀndningen av adaptivt kamouflage Àr distinktionsproblem, dÄ tekniken möjliggör för stridsfordon att imitera signaturen av civila personbilar. Denna anvÀndning av adaptivt kamouflage kan anses som brott mot distinktionsprincipen..

Aktioner ger reaktioner: terrorismens effekter pÄ stater En komparativ studie av attentaten i Norge och Sverige

Det mÄ inte finnas nÄgon enhetlig definition av vad som Àr terrorism eller vem som Àr terrorist, men klart Àr att attacker riktade mot samhÀllet och dess invÄnare (vare sig de tar livet av oskyldiga mÀnniskor eller inte) genererar i trygghetshöjande ÄtgÀrder.Att studera realism i förhÄllandet stat mot icke stat, hör inte till vanligheterna men i den hÀr studien pÄvisas att det faktiskt Àr möjligt och intressant att göra detta. Enligt realism svarar en stat olika mycket pÄ ett hot eller attentat beroende pÄ kraftfullheten eller följderna dÀr ett attentat med stora följder som den i Norge skulle föra med sig betydligt fler förÀndringar i sÀkerhetsarbetet pÄ Norska myndigheter Àn den i Stockholm skulle göra pÄ Svenska myndigheter. Undersökningens resultat visar att Norge gjort fler och mer djupgÄende förÀndringar pÄ deras policies och sÀkerhetsÄtgÀrder Àn vad Sverige gjort..

KÀnslig för belöning eller kÀnslig för bestraffning? : En studie om skillnader i motivationsfaktorer mellan de som Àr i en lÄngtidsarbetslöshet och de som har en tillsvidareanstÀllning

Det ansÄgs intressant att se om det förelÄg nÄgon skillnad vad gÀllande motivation mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanstÀllning, dÄ arbetslöshet bland annat kan pÄverka en individs motivation, sjÀlvkÀnsla och identitet. Studien genomfördes som en enkÀtundersökning med frÄgor som avsÄg att mÀta mÀnniskors kÀnslighet för belöning och deras kÀnslighet för bestraffning (BIS/BAS-skalan, se Carver & White, 1994). EnkÀten delades ut pÄ en arbetsförmedling och en arbetsmarknadsenhet för att nÄ personer utan arbete. Dessa personer matchades sedan mot individer med en tillsvidareanstÀllning. Resultatet visade pÄ att det fanns en skillnad mellan arbetslösa och de med en tillsvidareanstÀllning gÀllande kÀnslighet för belönande hÀndelser och positiva reaktioner.

Familjens upplevelser nÀr ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1 - En litteraturstudie

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 Àr en kronisk sjukdom. I Sverige lider ca 7000 barn av denna sjukdom. Barndiabetes Àr unik i det sÀtt den pÄverkar hela familjen gÀllande anpassning och livsstilsförÀndringar. DÀrför Àr det viktigt att undersöka dessa familjers upplevelser angÄende dessa förÀndringar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva familjens upplevelser nÀr ett barn insjuknar i diabetes mellitus typ 1.

Arbetsterapeuters uppfattning om nyttan med tidshjÀlpmedel hos barn och ungdomar med Aspergers syndrom

Inledning: Personer med Aspergers syndrom har svÄrigheter med tidshantering och tidsuppfattning vilket pÄverkar vardagsstrukturen negativt. De Àr i behov av en förutsÀgbar och strukturerad vardag och behöver hjÀlp att konkretisera tiden vilket kan ske med hjÀlp av tidshjÀlpmedel.Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka problem i vardagen, relaterat till tidsuppfattning, som finns hos personer med AS, i vilken omfattning tidshjÀlpmedel anvÀnds samt vilken nytta det gör.Metod: En empirisk studie gjordes dÄ tre arbetsterapeuter i semi-strukturerade intervjuer berÀttade deras uppfattning av tidshjÀlpmedel för barn och ungdomar med AS, bÄde generellt och med specifika exempel. Kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes. Kategorierna delades upp i teman inre faktorer; dÄ egenskaper hos personen sjÀlv pÄverkar tidsuppfattningen och hur problemen hanteras, och yttre faktorer; dÄ faktorer utanför personen pÄverkar.Resultat: P.g.a. den bristande tidskÀnslan kan de inte förutse hur lÄng tid nÄgot kommer att ta och fÄr dÀrför svÄrt att planera.

FörÀldrarnas insikt och intresse i miljö- och utomhuspedagogik

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ förÀldrars uppfattning om vilket vÀrde och innehÄll som utomhuspedagogiken har för deras barns lÀrande. Nio förÀldrar deltog enskilt i kvalitativa intervjuer med semistrukturerade frÄgor. Resultatet visar att förÀldrarnas insikt och kunskap om innehÄll och vÀrde i utomhuspedagogiken Àr viktig för helheten omkring barnens lÀrprocesser NÀr förÀldrar blir medvetna om hur mycket naturupplevelser, hÀlsa, sinnesupplevelser, kreativitet och kommunikation med omgivningen betyder för lÀrandet sÄ blir de delaktiga inte bara i sina barns lÀrprocesser utan Àven i utomhuspedagogikens utveckling i skolan..

"Jag litar inte pÄ ett ord de skriver. Det Àr bara dumheter." : En studie om lÀsares reaktioner pÄ smygreklam och hur det pÄverkar tidningarnas trovÀrdighet.

Problemformulering och syfte: I flera magasin har en viss typ av annons blivit allt vanligare. InbĂ€ddad bland redaktionellt material och vanliga helsidesannonser kan man ibland se en annons som vid första anblicken ser ut som redaktionellt material men som i sjĂ€lva verket Ă€r en annons. Denna typ kallas för ?advertorial?. Även i dagspress finns reklam bland redaktionellt material.

Vem bedömer de Àldres rÀtt till sÀrskilt boende? : En kvalitativ innehÄllsanalys

Uppsatsen syftar till att redogöra för den subjektiva upplevelsen av att bli bedragen i en nÀra relation och Àr sÄledes en fenomenologisk ansats. Undersökningen har baserats pÄ tre kvalitativa intervjuer, dÀr de intervjuade redogjort för sin subjektiva upplevelse av att bli bedragen samt definierat begreppet otrohet. Vi har utgÄtt frÄn teorier om skam, skuld och stigma för att kartlÀgga hur upplevelsen pÄverkat sjÀlvet. Scheffs teorier om sociala band har anvÀnts för att beskriva pÄverkan pÄ individens förhÄllanden till andra. Vi har upptÀckt att en monogam relation inte Àr ett krav för att otrohet ska uppfattas.

Varvsstaden, förslag till stadsomvandling

Mitt examensarbete gĂ„r ut pĂ„ att ge förslag till stadsomvandling av ett industriomrĂ„de i centrala Malmö, Ă€ven kallat Varvsstaden. Förslaget skall framförallt fungera som underlag och inspirationskĂ€lla till exploatering av omrĂ„det under förutsĂ€ttning att industriföretagen flyttat ut. En inventering av omrĂ„det har gjorts, dĂ€r de befintliga och planerade förutsĂ€ttningarna studerats. Tyngdpunkterna i förslaget bygger pĂ„ strukturen och kopplingarna mot omgivningen, men mĂ„let Ă€r ocksĂ„ att skapa en funktionsblandad, integrerad och attraktiv stadsdel med ett varierat utbud av bostĂ€der, verksamheter och service. En viktig aspekt i projekteringen av omrĂ„det Ă€r bevarandet av den Ă€ldre bebyggelsen inom omrĂ„det och hur man förhĂ„ller sig mellan gammalt och nytt. Även den frĂ„gan har jag utrett, dock i en mindre omfattning..

Bankkontorens nya roll : En uppsats om att skapa kundmötesplatser med hjÀlp av design

Avregleringen som skedde pÄ mitten av Ättiotalet medförde att fler aktörer etablerade sig pÄ marknaden vilket genererade en hÄrdare konkurrens. En branschglidning uppstod som innebar att bank och försÀkring blev ett.FörÀndringar av de befintliga tjÀnsterna inom finanssektorn har resulterat i att den mÀnskliga faktorn i bank- och försÀkringsbolagen till stor del har fallit bort och ersatts av mer automatiserade tjÀnster. Fler bankkontor har slagit igen portarna och de som finns kvar har fÄtt en ny roll i samhÀllet och fungerar idag frÀmst som rÄdgivningsplatser. De tjÀnster som kontoren idag erbjuder Àr av mer komplex karaktÀr och fÄr dÀrigenom en högre betydelse för kunden. Utformningen av kontor har sÄledes visat sig bli ett allt viktigare komplement vilket bank- och försÀkringsbolagen kan differentiera sig med och sÀnda ut signaler till sina kunder, detta pÄ en marknad som prÀglas av mycket hÄrd konkurrens.

Vi syns pÄ Facebook! : En etnologisk studie av identitetsskapande pÄ en virtuell community

MÄlet med vÄr uppsats Àr att undersöka och analysera hur en individ presenterar sig pÄ den virtuella arenan Facebook. UtifrÄn intervjuer och deltagande observation ska vi beskriva hur identitetsskapande uttrycks i förhÄllande till en social omgivning. Vidare ska vi visa hur vÀrderingar och normer i samhÀllet pÄverkar aktiviteter pÄ Facebook. För att förklara detta utgÄr vi frÄn valda delar av interaktionismen samt teorier om det postmoderna samhÀllet. De begrepp vi anvÀnder oss av för att uppnÄ vÄrt syfte Àr roller och identiteter i anknytning till den virtuella vÀrlden samt att dessa formas och omformas i relation till ett socialt sammanhang.

HushÄllens statuskonsumtion : PÄverkas vi av vÄr omgivning?

Syftet med detta arbete Àr att med hushÄllsbarometerns mikro- och makroindex undersöka om ett beteende liknande Keeping Up With the Joneses gÄr att skönja i hushÄllens konsumtion. Mer specifikt sÄ vill vi med OLS som estimationsteknik anvÀnda Konjunkturinstitutets mikro- och makroindex som förklarande variabler för att se om det gÄr att belÀgga en signifikant pÄverkan pÄ olika konsumtionsvaror pÄ makronivÄ. Tanken Àr att bÄde titta pÄ typiska varor som i litteraturen om relativ konsumtion faller inom begreppet statusvaror, sÄsom bilar, och varor som faller utanför, sÄsom mat. Helt i enlighet med uppstÀlld förvÀntan Àr inte resultaten men om vi tÀnker att bilar Àr den mest uttalade statusprodukten med hög visibilitet och mat den med lÀgst statussignal Àr resultaten ÀndÄ i enlighet med tesen att individens uppfattning av omgivningen pÄverkar det enskilda konsumtionsbeteendet..

FörÀndringar i konkursförfarandet

Det övergripande syftet med denna kandidatuppsats Àr att utforska hur professionella hjÀlpare inom psykiatrin i Norrland etablerar och upprÀtthÄller hjÀlpande relationer samt vilken syn de har pÄ betydelsen av relationen för behandlingens utfall. I studien intervjuades fyra kuratorer som var anstÀllda pÄ psykiatriska kliniken i Norrland, varav tvÄ kvinnor och tvÄ mÀn som representerade olika mottagningar. Det insamlade materialet analyserades med hjÀlp av en hermeneutisk metod och strukturerades upp med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. I resultatet framkom det att intervjupersonerna sÄg relationen som vÀldigt viktig, bÄde för att fÄ till stÄnd en behandling men ocksÄ för att upprÀtthÄlla en pÄgÄende behandling. Relationen i sig ansÄgs vara en bÀrare av hjÀlpen sÄvÀl som en hjÀlp i sig.

KÀrleksrelationer som bÄde och istÀllet för antingen eller : en kvalitativ studie om polyamori i ett samhÀlle prÀglat av tvÄsamhet.

Bakgrunden till denna studie var att tvÄsamhet ses som norm för hur kÀrleksrelationer ordnas i dagens samhÀlle. Polyamori innebÀr att ha eller att kunna ha flera kÀrleksrelationer samtidigt, och med bakgrund av tvÄsamhetsnormen var studiens syfte att explorativt undersöka vad polyamori innebÀr, hur det kan förstÄs utifrÄn tvÄsamhetsnormen samt hur det utmanar den. Kvalitativa intervjuer med öppna, berÀttande frÄgor genomfördes med tvÄ informanter som har ett polyamoröst förhÄllningssÀtt till kÀrleksrelationer. Begreppet queer och queerteori anvÀndes för att förstÄ empirin, samt den tidigare forskningen pÄ omrÄdet. Resultatet av studien visade att polyamori som relationsform innebÀr reaktioner, oförstÄelse och begrÀnsningar utifrÄn sociala, strukturella, moraliska samt maktordnande aspekter.

<- FöregÄende sida 30 NÀsta sida ->