Sökresultat:
2198 Uppsatser om Reaktioner frćn omgivningen - Sida 20 av 147
"Som natt och dag" : Kvinnors upplevelser av att leva med IBS och behandling med lÄg FODMAP-kost
Introduktion: Irritable Bowel Syndrome, IBS, Àr den vanligaste funktionella mag-tarmsjukdomen i vÀstvÀrlden med en prevalens pÄ cirka 15-20 % i befolkningen. IBS Àr generellt sett dubbelt sÄ vanligt förekommande hos kvinnor som hos mÀn och majoriteten som drabbas Àr kvinnor under 40 Är. Behandling med lÄg FODMAP-kost Àr den mest effektiva kostbehandlingen vid IBS. Det finns fÄ kvalitativa studier om IBS och behandling med lÄg FODMAP-kost och det behövs en ökad förstÄelse av hur det Àr att leva med IBS och behandlas med en lÄg FODMAP-kost.Syfte: FÄ förstÄelse om en grupp IBS-diagnostiserade kvinnors upplevelser av att leva med sjukdomen och behandlingen med lÄg FODMAP-kost.Metod: Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som metod för insamling av data. Fem kvinnor med IBS mellan 22-34 Är deltog i enskilda intervjuer varpÄ intervjuerna transkriberades och utgjorde underlag för en tematisk analys.Resultat: Samtliga informanter upplevde att deras vÀlbefinnande ökat markant efter pÄbörjad behandling med lÄg FODMAP-kost.
Barnets efterfrÄgan av idrott
Jag har i uppsatsen hÀrlett barnets efterfrÄgan av idrott dÀr kostnaderna för idrotten utgjort priset för den och summan av priserna för tvÄ idrotter utgjort den andel av inkomsten som avsatts speciellt för barnets idrottande. Vidare har jag antagit att barnets preferenser kunnat formuleras i en nyttofunktion av typen CES som anpassats för att de tvÄ idrotterna inte ska vara perfekta vare sig substitut eller komplement. Substitutionselasticiteten i funktionen har uppgÄtt till 2/3. Detta har resulterat i en efterfrÄgefunktion vilken reagerar svagt negativt vid en prisökning. Jag har belyst resultaten med ett empiriskt exempel och dÀr konstaterat att funktionen uppfyller de antaganden jag gjort om dess reaktioner vid prisförÀndringar..
Upprustning av ett miljonprogramsomrĂ„de : - en fallstudie av projektet Mitt Gröna Kvarter i Vivalla, Ărebro
Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ĂrebroBostĂ€ders (ĂBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Ărebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ĂBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ĂBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Ărebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.
Missbrukets kön: skillnader eller likheter?
Uppsatsens syfte Àr att ur ett genusperspektiv undersöka kvinnors och mÀns upplevelser av missbruk och missbruksbehandling. Vidare har uppsatsen för avsikt att jÀmföra kvinnors och mÀns upplevelser för att utröna eventuella skillnader. De frÄgestÀllningar som varit vÀgledande berör kvinnorna och mÀnnens upplevelser av vÀgen in i missbruket, bemötandet frÄn socialtjÀnsten och omgivningen samt vilka faktorer som anses betydelsefulla i missbruksbehandling. För att besvara syftet och dess frÄgestÀllningar har en kvalitativ studie genomförts. Sammanlagt har Ätta intervjuer utförts med kvinnor och mÀn som genomgÄr en missbruksbehandling.
Förskolans utemiljö. En arena för barns lek.
Undersökningens syfte var att jÀmföra tvÄ förskolors utemiljöer och se hur barn och pedagoger samspelar dÀr. Vi ville se i vilken omfattning barnen har tillgÄng till material och vilket material och vilka platser de var intresserade av. UtifrÄn vÄrt syfte stÀllde vi oss frÄgorna: Hur ser förskolornas utemiljö ut? Vilket material finns tillgÀnglig för barnen? Vilka material och vilka platser visar barnen intresse för? Vad i leken blir föremÄl för pedagogernas samspel eller styrning? Skapar de olika utemiljöernas kontext olika förutsÀttningar för samspel och styrning? Forskning om barns utemiljöer som vi tagit del av Àr gjord av Grahn och MÄrtensson (1993, 1997, 2004). VÄr undersökning byggde pÄ ostrukturerade observationer och fotografering av lek och samspel pÄ de tvÄ förskolornas gÄrdar.
NÀrstÄendes upplevelser av palliativ vÄrd i hemmet: En litteraturstudie
Den palliativa vÄrden har som mÄl att utifrÄn ett helhetsperspektiv stödja patienten sÄ att denne har möjlighet att uppleva vÀlbefinnande livet ut. Att vÄrdas i det egna hemmet anses vara det bÀsta alternativet dÄ den bekanta omgivningen bevarar patientens sjÀlvkÀnsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas Àven patientens nÀrstÄende. NÀr vÄrden bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vÄrden. Denna situation kan vara omvÀlvande och förÀndrar nÀrstÄendes livssituation.
Barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi
Epilepsi Àr en kronisk sjukdom och Àr en av de vanligaste diagnoserna inom neurologin. Att leva med en kronisk sjukdom kan vara pÄfrestande. Barn och ungdomar som lever med epilepsi kan uppleva en stor pÄfrestning dÄ bÄde kroppen och sinnet utvecklas som mest under ungdomsÄren. En kronisk sjukdom kan leda till begrÀnsningar i vardagen. Syftet med studien Àr att beskriva barn och ungdomars upplevelser av att leva med epilepsi.
FrÄn militÀr till civil anvÀndning : Nedlagda militÀretablissemangs infogande i stadsplaneringen
Vid upprĂ€ttandet av miljonprogrammet (1965-1974) skiljde sig stadsplaneringsidealet frĂ„n dagens syn pĂ„ hur en stad bör planeras. Idag stĂ„r miljonprogramsomrĂ„dena inför ett renoveringsbehov dĂ€r evakuering av hyresgĂ€sterna under upprustningsperioden kan bli nödvĂ€ndigt, likasĂ„ en hyreshöjning för att finansiera upprustningen. Syftet med uppsatsen Ă€r att ta reda pĂ„ hur ĂrebroBostĂ€ders (ĂBO) upprustningsprojekt Mitt Gröna Kvarter i miljonprogrammet Vivalla (pĂ„ Visgatan i Ărebro) Ă€r utformat, samt i vilket syfte projektet genomförs. Uppsatsen syftar ocksĂ„ till att ge en bild av hyresgĂ€sternas reaktioner pĂ„ projektet, hur beslutsprocessen gĂ„r till gĂ€llande tillbakaflytt samt vilka möjligheter de haft att föra fram sina synpunkter. Följande frĂ„gestĂ€llningar besvaras i uppsatsen: Hur Ă€r ĂBOs projekt Mitt Gröna Kvarter utformat och vad Ă€r syftet med projektet? Vilka Ă€r hyresgĂ€sternas reaktioner och synpunkter pĂ„ projektet och hur har deras synpunkter förts fram under processen? Hur resonerar hyresgĂ€sterna vad gĂ€ller tillbakaflytt efter upprustningen och vilken roll spelar informationen frĂ„n ĂBO för detta beslut?Mitt Gröna Kvarter Ă€r ett aktuellt upprustningsprojekt i miljonprogrammet Vivalla, Ărebro, dĂ€r en upprustning av kvarteret Visgatan sker.
Barn och sorg. En litteraturstudie om hur barn hanterar och uttrycker sorg samt hur omgivningen kan ge dem stöd.
Introduktion Barn Àr en sÄrbar grupp vad gÀller sorg pÄ det sÀtt att de befinner sig i konstant psykologisk utveckling. Dessutom Àr de till stor del beroende av de vuxna som finns i deras nÀrhet för att fÄ det stöd i sin sorg som de Àr i behov av. Syfte Syftet med arbetet Àr att undersöka hur barn och ungdomar uttrycker och hanterar sorg efter förlusten av en familjemedlem, samt hur omgivningen kan ge dem stöd. Metod Litteraturstudie valdes som metod för arbetet. Litteraturstudien Àr enbart baserad pÄ kvalitativa artiklar eftersom det skulle göras en beskrivning av upplevelsen av ett fenomen.
Ortsanalys av VĂ€se
?Livskvalitet Karlstad 100 000? Àr Karlstad kommuns vision för hur Karlstad stad och kommun ska kunna uppnÄ 100 000 invÄnare. Tre av visionens fyra ledstjÀrnor, liksom den gÀllande översiktsplanen frÄn 2006, Äsyftar mestadels Karlstad stad och dess utveckling. DÀrför Àr det viktigt att poÀngtera utvecklingsmöjligheter för resterande orter i kommunen, sÄsom VÀse. VÀse Àr en landsbygdsort strategiskt belÀgen mellan Karlstad, Kristinehamn och Filipstad.
Medias rapportering om brott : En diskursteoretisk analys av nyhetsrapporteringen kring Riccardo Campogiani
Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani sÄ allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att fÄ en enormt stor massmedial uppmÀrksamhet. Uppsatsens fokus ligger pÄ hur denna rapportering om hÀndelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benÀmnde de inblandade aktörerna samt hur allmÀnhetens reaktioner pÄ det intrÀffade kom att framstÀllas. Fokus ligger Àven pÄ vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten.
"Manshatare? Jajamensan!" : Feministisk kamp och identitet med hjÀlp av mediekonsumtion
Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur en grupp feminister upplever att de bemöts nÀr de benÀmner sig sjÀlva som feminister inför andra, samt vilka strategier och metoder de har för att hantera eventuellt negativa reaktioner som nidbilden av "feministen" som "manshatare". Vidare ska uppsatsen ge kunskap om hur feministisk identitet kan skapas och formas via mediebruk och i kamp med andra individer och/eller grupper..
Dialog i samförstÄnd : FrÄn istappar till samarbete; faktorer som pÄverkat dialogen mellan Arlanda och kranskommunerna
Arlanda Àr Sveriges största internationella flygplats och har en stor betydelse nÀr det kommer till jobb, nÀringsliv, kunskap, turism, kultur och dÀrmed hela Sveriges vÀlfÀrd. Flygplatsen ligger i Sigtuna kommun och runt omkring Arlanda ligger ytterligare tre kommuner; Vallentuna, Knivsta och Upplands VÀsby. Alla dessa arbetar aktivt med ÄtgÀrder för en hÄllbar utveckling av sina organisationer.Kommunerna och Arlanda har tre huvudsakliga gemensamma intressen som samverkar och Àr beroende av varandra. För att tillsammans organisera, strukturera och försöka hitta gemensamma hÄllbara lösningar pÄ de problem och möjligheter som uppstÄr runt intressena har kommunerna och Arlanda en vÀl utvecklad dialog.Dialogen idag beskrivs som god och samtalsklimatet positivt. Kommunerna Àr delaktiga i Arlandas utveckling och samarbete sker i flera forum. För drygt tio Är sedan var bilden en annan. Samtalsklimatet uppfattades som kyligt, verksamheten var sluten och det togs ingen hÀnsyn till vilken pÄverkan man hade pÄ omgivningen.Litteratur som rör dialog mellan en organisation och dess intressenter poÀngterar ofta vikten av att man förstÄr varandra och delar uppfattning om vad organisationens ansvar bestÄr i om relationen ska vara vÀrdefull. För att fÄ en större kunskap om hur det samförstÄndet ser ut i Arlandas fall har en rad intervjuer med representanter frÄn de olika kommunerna samt Arlanda genomförts.
NĂ€r luften inte finns: Patienters upplevelser av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom
I Sverige har uppemot 700 000 mÀnniskor kronisk obstruktiv lungsjukdom och antalet mÀnniskor som drabbas ökar varje Är. MÀnniskor med KOL har en försÀmrad andningsfunktion som hos mÄnga bidrar till en försÀmrad livskvalitet. AndningssvÄrigheter som förekommer kan fÄ mÀnniskan att bland annat uppleva smÀrta och Ängest och dessa orsakar ett lidande. Eftersom sjuksköterskan har i uppgift att minska patientens lidande och frÀmja hÀlsan Àr det viktigt att sjuksköterskan har kÀnnedom om patientens uppfattningar och upplevelser av att leva med KOL. Syftet med studien Àr dÀrför att beskriva patienters upplevelser av att leva med KOL.
Utveckling av samhÀllets sÄrbarhet och hanteringsförmÄga över tid : PAR-modellen som verktyg för identifiering av sÀkerhetshöjande ÄtgÀrder och förhÄllanden
Under senare Är har verkstÀllande direktörer omsatts i allt snabbare takt. Fenomenet kallas för VD-karusellen och syftar till att verkstÀllande direktörer fÄr ta allt större ansvar för utvecklingen pÄ börsen. Marknaden i sin tur vÀrdesÀtter den verkstÀllande direktören vilket skapar reaktioner vid successioner. Detta kan anses paradoxalt eftersom den verkstÀllande direktören pÄverkar hur marknaden vÀrdesÀtter honom/henne.Syfte: UtifrÄn teorier och tidigare management forskning avser studien beskriva hur marknaden reagerar pÄ successioner. Detta kombineras med hur företagen presterar efter successionen Àr genomförd.