Sökresultat:
871 Uppsatser om Rationellt synsätt - Sida 29 av 59
Skolbarn och stress. Exemplet matematik.
Syftet med denna uppsats har varit att empiriskt undersöka om barn har erfarenheter av stress i samband med matematik och i sÄ fall varför denna stress yttrar sig. Den empiriska undersökningen grundar sig pÄ elva elever i Är 2 och 3 egnas erfarenheter och uppfattningar om stress i samband med matematik. Jag har bedrivit ostrukturerade och ostandaliserade gruppintervjuer. Min teoretiska del bestÄr av tvÄ delar, den första behandlar definitioner av tvÄ centrala begrepp, stress och stressor. Den andra sammanstÀller relevant forskning om barns stress.
En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som Àven garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem
Sammanfattning: Titel: En studie i fondskapande - Skapandet av en etisk fond som Ă€ven garanterar investeraren att inte bidra till oetiska bonussystem. Ămne: Kandidatkurs i Företags Ekonomi (FEKK01) Nyckelord: Optionsprogram, Etiska fonder, CSR, SRI, Sharpe-kvot Seminarium: 2008-12-22, Ekonomihögskolan vid Lunds Universitet Författare: Carl Eric Toresson, Jens Danerhall och Markus Nordquist Handledare: Gösta Wijk Problem: Efter de senaste Ă„rens uppmĂ€rksammade bonusskandaler, dĂ€r företagsledare har haft möjlighet att kvittera ut enorma belopp, anser vi att det finns ett behov och en efterfrĂ„gan av ett investeringsalternativ dĂ€r man undviker sĂ„dana ersĂ€ttningsprogram. Vi tror att mĂ„nga anser att optionsprogrammen Ă€r oetiska och att det kan vara av intresse att utöka ett redan medvetet sparalternativ i form av etiska fonder med ytterligare ett hĂ€nsynstagande. Syfte & Bidrag: VĂ„r ambition Ă€r att utveckla en alternativ etisk fond som utöver de allmĂ€nna etiska placeringsreglerna Ă€ven tar hĂ€nsyn till ytterligare en oetisk variabel, nĂ€mligen optionsprogram. Vi kommer Ă€ven att analysera och sammanstĂ€lla svĂ„righeterna med att utveckla fonder generellt, men framförallt för en fond som tar stĂ€llning till specifika frĂ„gor.
Upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom
För en person i kronisk sjukdom prÀglas livet av flera förÀndringar. PÄ mÄnga sÀtt innebar kronisk sjukdom ett livslÄngt tillstÄnd med psykiska och fysiska hinder för personen. Det Àr inte alltid kronisk sjukdom syns frÄn utsidan, detta innebar ofta att personerna blev bemötta med lite förstÄelse frÄn omvÀrlden. Ensamhet var nÄgot som tydligt förekom hos dessa personer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av ensamhet vid kronisk sjukdom.
Tierpsmodellen 2.0: Skapandet av empowerment i olika livsdimensioner
Under vuxenlivets tidiga perioder fo?rva?ntas ungdomar ta sina fo?rsta sja?lvsta?ndiga beslut, na?got som inneba?r en stor fo?ra?ndring i ma?ngas liv. Unga vuxna med psykisk oha?lsa och/eller utanfo?rskap a?r vid denna tidpunkt ofta i behov av sto?d fra?n olika samha?llsakto?rer. Denna uppsats underso?ker hur Tierps kommun har tagit sig an denna utmaning genom att studera Tierpsmodellen 2.0, ett samverkansprojekt mellan ett flertal av stadens samha?llsakto?rer.
Kan förvÀrv indirekt pÄverka aktiekursen? : En eventstudie om hur företagsförvÀrv pÄverkar aktiekursen inom teknologibranschen
Syfte Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ aktiekursens reaktion pÄ annonsering av förvÀrv. Delsyftet Àr att se hur aktiekursen pÄverkas samt om det finns ett tydligt mönster som syns i aktiekursen.Teori Studien utgÄr frÄn tvÄ olika teorier samt ett antal tidigare forskningar som teoretisk referensram till uppsatsen. De teorier som tillÀmpas Àr den effektiva marknadshypotesen och signalteorin.Metod Studien utförs av en kvantitativ forskningsdesign med eventstudie som metodval. Den undersöker totalt 80 genomförda förvÀrv frÄn den svenska och amerikanska teknologibranschen. FörvÀrven granskas frÄn tre olikt lÄnga eventfönster och Àger rum efter finanskrisen 2008.
Att vara revisor : En studie av revisorers egen tolkning av sin professionella yrkesidentitet samt hur de omsÀtter den i sitt praktiska arbete
Denna studie undersöker nÄgra yrkesverksamma i offentliga myndigheter (LÀnsstyrelsen, polisen, elevhÀlsan) och en frivillighetsorganisations (RÀdda Barnen) definition och förestÀllningar om "hedersrelaterat" vÄld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrÄgan" initierades Är 2002. Studien tar sin utgÄngspunkt i det intersektionella perspektivet. För att fÄ svar pÄ de yrkesverksammas definitioner och förestÀllningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehÄllsanalys tillÀmpats. De centrala fynden av studien gÄr i linje med tidigare intersektionell forskning, dÀr en framtrÀdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" Äterfinns, dÄ den förknippas och förklaras utifrÄn kulturella aspekter.
LÀsförstÄelse och ordförrÄd : En studie av utbildningsbakgrund i förhÄllande till studieresultat
SammandragSkolverkets statistik för sfi-studerandes studieresultat visar ett starkt samband mellan utbildningsbakgrund och studieresultat (Skolverket 2009). Sfi-utbildningen Àr indelad i tre studievÀgar dÀr Skolverkets rekommendation Àr att sfi-studerande med 0?6 Ärs utbildningsbakgrund bör placeras inom studievÀg 1, sfi-studerande med 6?12 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 2 och sfi-studerande med minst 13 Ärs utbildningsbakgrund inom studievÀg 3. Med detta som utgÄngspunkt har jag jÀmfört 18 sfi-studerandes resultat pÄ ett lÀsförstÄelsetest och ett ordförrÄdstest med deras utbildningsbakgrund för att se om det Àven finns en skillnad i resultat mellan elever med olika utbildningsbakgrund som gÄr att koppla till ordförrÄd och lÀsförstÄelse. Resultatet visar att de med en högre utbildningsbakgrund, studievÀg 3, lyckas bÀttre pÄ lÀsförstÄelsetestet Àn de med en lÀgre utbildningsbakgrund. Eftersom ordförrÄdet Àr en viktig nyckel för studieframgÄng har jag jÀmfört resultatet pÄ ordförrÄdstestet med resultatet pÄ lÀsförstÄelsetestet för att se hur ordförrÄdet pÄverkar lÀsförstÄelsen.
Att ha rÀtt att ha ont : Den sociala omgivningens pÄverkan pÄ arbetsförmÄga
Bakgrund: SmÀrta Àr ett av de största hÀlsoproblemen i dagens samhÀlle. Det Àr en huvudor-sak till funktionshinder och arbetsoförmÄga. MÀnniskor med smÀrta söker ofta förstÄelse hos omgivningen. Det Àr viktigt för dem att andra förstÄr deras svÄrigheter och de vill dela med sig av sina erfarenheter. Syftet med studien Àr att beskriva hur personer med lÄngvarig smÀrta upplever omgivningens pÄverkan pÄ arbetsförmÄga.
MiljömÄlstyrd tillsyn pÄ kommunal nivÄ : En intervjustudie om nÄgra kommuners erfarenheter
Sveriges 16 miljökvalitetsmÄl utgör ett politiskt handlingsprogram för att nÄ en ekologisk hÄllbar utveckling och Miljöbalken utgör de rÀttsliga verktygen för att nÄ dessa miljökvalitetsmÄl. Miljöbalkens tillÀmpning i praktiken övervakas av tillsynsmyndigheterna. NaturvÄrdsverkets projekt Tillsyn och MiljömÄl (TIM) skapade Är 2003 en modell för tillsynsplanering som Àr styrd av miljökvalitetsmÄlen, dvs. miljömÄlstyrd tillsyn.Syftet med denna uppsats Àr att studera hur miljömÄlstyrd tillsyn fungerar i praktiken pÄ kommunal nivÄ. För att uppfylla syftet har ett antal frÄgestÀllningar formulerats kring implementeringen av miljömÄlen i tillsynsplaneringen, arbetssÀttet med mÄlstyrd tillsyn, fördelar och nackdelar med TIM-modellen, dess utvecklingsbehov och framtida miljötillsyn samt det miljörÀttsliga perspektivet pÄ miljömÄlstyrd tillsyn.
Varför anvÀnds inte balanserat styrkort? -En jÀmförelse mellan adopterande och icke-adopterande kommuner
Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer dÄ den ansÄgs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbÀttra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men ocksÄ i Sverige. I början implementerades modellen av mÄngaprivata företag för att sedan anvÀndas Àven inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbÀttra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar pÄ pÄverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.
Hur personer med psoriasis upplever livet med sjukdomen. En litteraturstudie
Psoriasis Àr en kronisk inflammatorisk hudsjukdom som drabbar cirka tre procent av befolkningen i Sverige. Den Àr inte smittsam. BÄde mÀn och kvinnor i alla Äldrar drabbas. Orsaken till hudsjukdomen psoriasis Àr okÀnd. Det kan bero pÄ en Àrftlig komponent.
VadÄ heteronorm? Du fÄr förklara. En studie av lÀrares instÀllning och arbete med hetero- och genusnormer
Studien granskar lÀrares förhÄllanden till genus- och heteronormer genom att titta pÄ hur de i undervisning arbetar med normerna men ocksÄ den instÀllning och kunskap de har, utifrÄn deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital anvÀnds för att analysera lÀrarnas arbete och instÀllning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frÄgestÀllningarna, dÀrav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det Àr i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nÀmnt.
Pokerface. En kvalitativ studie om personers upplevelser och erfarenheter av ett spelberoende
Bortom mytomspunna drömvinster, och den lÀttillgÀngliga arena som idag finns för spel, döljer sig Àven spelets baksida. För en del leder spelet till ett beroende. Spelberoende kan förstÄs som ett dolt samhÀllsproblem dÄ det varken luktar eller syns. I likhet med andra beroenden kan det innebÀra svÄra ekonomiska problem, trasiga sociala relationer samt en psykisk ohÀlsa. Syftet med studien har varit att frÄn ett inifrÄnperspektiv belysa hur individen introduceras till spel, hur det utvecklas samt hur möjliga vÀgar ur ett spelberoende kan se ut.
Skapandet av rekommendationer i en olycksutredning : Sju haveriutredares tankar om rekommendationers utformning
I samhÀllet finns mÄnga verksamheter dÀr avancerad teknik och mÀnniskor skapar komplexa system som förvÀntas fungera pÄ ett sÀkert sÀtt. Som en del av det arbete mot förbÀttrad sÀkerhet som stÀndigt pÄgÄr i dessa system kan olyckor som intrÀffat bli föremÄl för en utredning. Statens Haverikommission har som uppgift att utreda olyckor inom bland annat transportdomÀnerna med avsikten att klarlÀgga hÀndelseförlopp och orsak till en hÀndelse samt att beskriva resultaten i en rapport. Som ett medel för att förbÀttra sÀkerheten kan rekommendationer lÀmnas till respektive tillsyns- eller sÀkerhetsmyndighet med avsikten att fungera som underlag för beslut om lÀmpliga ÄtgÀrder för att om möjligt förhindra att en liknande olycka ska intrÀffa i framtiden.Det Àr viktigt att en olycksutredning sker pÄ ett rationellt och systematiskt sÀtt sÄ att olycksredovisningen inte snedvrids av förutfattade meningar eller favorithypoteser. Teorier gör gÀllande att utredare har egna olycksmodeller, d.v.s.
MĂ€nniskors upplevelse av att leva med multiple skleros: en litteraturstudie
Att leva med kronisk sjukdom pÄverkar mÀnniskan bÄde fysiskt och psykiskt. Hela dennes livsvÀrld förÀndras. Att acceptera sin sjukdom och leva med den och allt vad detta innebÀr krÀver stora förÀndringar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mÀnniskors upplevelse av att leva med multiple skleros. Artikelurvalet baserades pÄ och utfördes via databaserna Medline, Cinahl och Academic search.