För att skapa en bra och hållbar byggnad är det viktigt att under hela byggprocessen arbeta påett fuktsäkert sätt. Skador som kan uppkomma vad gäller fukt är ofta mycket kostsamma, menibland även så pass hälsofarliga att byggnaden inte bör användas. En del av dessa skadorberor på felaktigt hanterade material eller felaktigt utförande. Detta arbete är framtagettillsammans med Derome Hus AB, avdelning Varbergshus vilka efterfrågade enklare riktlinjergällande fuktsäkerhet vid deras produktion samt en översyn av deras sätt att arbeta. För attkunna framställa dessa har littereraturstudier och arbetsplatsbesök genomförts.Litteraturstudier för att få en teoretisk bakgrund om material och dess egenskaper samtarbetsplatsbesök för att få en inblick av hur arbetet utförs i praktiken.

Uppsatsen handlar om den diskussion som fördes kring järnvägen innan den södra stambanan grenade ut sig till Kristianstad. Studien tar sin utgångspunkt i år 1859, drygt fem år innan byggandet från dagens Hässleholm påbörjas. Genom att utgå från insändare till tidningen Kristianstadsbladet detta år vill uppsatsen belysa vilka frågor som var mest tongivande i diskussionen, vilket eventuellt motstånd som fanns mot järnvägen samt utifrån vilka aspekter och intressen man argumenterade. Metoden som har använts är en kvalitativ textanalys med en historiematerialistisk ansats som utgångspunkt. Resultatet av studien visade att de mest framträdande frågorna i diskussionen var hur banan skulle finansieras och var exakt banan skulle gå.

Då det finns en upplevelse om att den tekniska utvecklingen tar sig fram med väldig fart, är det viktigt att individerna i samhället anpassar sig genom att uppdatera sina kompetenser i deras arbeten. Med tanke på detta vill vi med denna uppsats försöka skapa en förståelse för om de anställda på en IT-avdelning upplever att den tekniska utvecklingen ändrar förutsättningarna för deras tekniska kompetensutveckling. Detta genom tre frågeställningar som handlar om anställda på en IT-avdelnings upplevelser om på vilka sätt förändringar sker på företaget som berör deras arbete, hur teknisk utveckling förändrar deras tekniska kompetensutveckling och hur de får ny teknisk kompetens. Det empiriska materialet bygger på en kvalitativ metod i form av fem stycken semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med anställda på en IT-avdelning inom tillverkningsindustrin.Undersökningen visar på att de anställda på IT-avdelningen känner ett behov av mer teknisk kompetensutveckling eftersom det ständigt sker tekniska förändringar som påverkar företaget.

Allmännyttan har under lång tid försörjt Sverige med hyresbostäder. De senaste åren har konkurrensen i form av privata bostadsbolag och omvandling av hyresrätter till bostadsrätter lett till att allmännyttan inte längre har samma funktion som tidigare. Branschorganisationen Fastighetsägarna anmälde år 2005 staten till EU-kommissionen då de ansåg att de allmännyttiga bostadsbolagen fick konkurrenssnedvridande stöd. Anmälan ledde sedermera till en lagändring som trädde i kraft 1 januari 2011.Den 1 januari 2011 träddeLagen om allmännyttiga kommunala bostadsaktiebolag i kraft och ersatte då Lagen om allmännyttiga bostadsföretag. Enligt den nya lagen ska de allmännyttiga bostadsföretagen agera affärsmässigt.Detta kandidatarbete undersöker vad affärsmässighet är och om det är möjligt att få en blick över hur de allmännyttiga bostadsbolagen ska agera för att vara affärsmässiga.

Vi lever idag under ett klimathot som påverkar oss alla. I ljuset av detta har byggbranschen valt att börja ställa om mot en mer hållbar bransch. Under tiden har även ekohus och ekobyar byggts upp som ett alternativ sätt att bo sunt.Syftet med detta arbete har varit att undersöka vilka val som byggherrar/beställare gör vid projektering av nya bostäder. Jag har valt att inte titta på energianvändningen utan fokuserat på vilka miljömässiga aspekter som återfinns i arbetssätten kring projekteringen av bostadshus.För att ta reda på vilka val som kunde anses som ekologiska/miljömässiga gjordes först en litteraturstudie. Sedan gjordes en enkätundersökning där utvalda företag fick svara på bl.a.

Syftet med undersökningen är att få ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagångsväljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhällsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som används är en kvantitativ och kvalitativ text- och läroboksanalys med ett läroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestämmandelagen, MBL, i läroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom är att MBL behandlas mycket olika. Olika synsätt på undervisnings syfte (konceptioner) framträder. Två läromedel (båda utgivna 1993) problematiserar frågan och redovisar motsättningar gällande MBL, en med ett samhällsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

Enligt § 20 i skogsvårdslagen (1979:429) skall berörd sameby beredas tillfälle till samråd då en föryngringsavverkning med efterföljande åtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg skall ske inom åretruntmarkema1. Skogsägare som är FSC­ certifierade2 skall inom hela renskötsel området, enligt FSC-standard, bereda berörd sameby tillfälle till samråd om skogsvårdsåtgärder samt avverkning för byggande av skogsbilväg och där visa den hänsyn som följer av skogsvårdslagen. Idag sker samråd mellan rennäring och skogsbruk i varierande omfattning och med varierande resultat som följd. Då en skogsägare skickar en ansökan till skogsvårdsstyrelsen om tillstånd för avverkning, skall berörd sameby, enligt lag, ha beretts tillfälle till samråd och därmed skall tillhörande samrådsprotokoll bifogas tillståndsansökan. Vid en vanlig avverkningsanmälan är det frivilligt men storskogsbruket bifogar ofta samrådsprotokoll ändå.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i antagandet att det svenska luftvärnet under 2000- talet har haft en begränsad utveckling och att truppslaget inte har följt den internationella trenden med mer högpresterande system. Syftet med uppsatsen är att försöka förklara vad som har drivit det svenska luftvärnets utveckling och vilka faktorer som lett till att luftvärnet idag ser ut som det gör.Graham Allison klassiska verk Essence of Decision har utgjort den teoretiska referensramen som legat till grund för undersökningen. Luftvärnets utveckling har studerats utifrån perspektiven om Rationellt beslutsfattande och Maktutövat beslutsfattande.Resultatet av undersökningen visar att Allisons teorier är gynnsamma för att studera drivkrafter och förklara luftvärnets utveckling. Det maktutövade beslutsfattandet kan till stor del klargöra utvecklingen men har visat sig sakna fullständig förklaringskraft. Perspektivet kan därför med fördel nyttjas för att ge en alternativ bild av utvecklingen men inte ensamt förklara drivkrafterna bakom.

Stora materialmängder omsätts i byggsektorn, men en stor del restprodukter från byggande ochrivning hamnar på avfallsdeponi idag. Bygg- och rivningsavfallet är besvärligt att hantera och sorterapå grund av att mängden är stor, sammansättningen komplex och den innehåller många miljöfarliga ämnen.Syfte med examensarbetet är att ta reda på hur hanteringen av bygg- och rivningsavfall går till, vad som händer med avfallet efter att det har slängts, vilka olika faktorer som förekommer och hur avfallet kan återvinnas, återbrukas och på vilket sätt kan man förbättra hanteringen av avfallet på ett miljömässigt sätt.Examensarbetet består av två huvuddelar. Den teoretiska delen går igenom relevanta teorier ochinformation från litteratur och olika rapporter. I undersökningen tillämpas informationen från litteraturen och appliceras på de byggarbetsplatser och miljöföretag som valts att besökas.När det kommer till bygg- och rivningsavfall från olika företag kan det skiljas markant beroende påvar bygget ligger och vilket typ av arbete utförs. Det medför också hur stora massor som man slänger i olika containrar och om man har plast till alla containrar på det området som man befinner sig på..

I detta examensarbete belyser vi historiska strukturer och aktörer inom läraryrket och vi undersöker varför lärarstudenter vid Malmö högskola väljer att utbilda sig till lärare. Vi vill även se om det föreligger något rationellt investeringsbeslut bakom lärarstudenternas beslut att läsa till lärare eller om det finns andra faktorer, såsom inre eller yttre motivation. Vi genomförde en webbenkätundersökning som bestod av 3 sakfrågor och 10 åsiktsfrågor. Totalt deltog 277 av 880 första års lärarstudenter vid Malmö högskola i vår undersökning. Vi har analyserat lärarstudenternas motiv till att välja läraryrket dels utifrån en arbetsmarknadsekonomisk teori, nämligen humankapitalteorin, och dels utifrån fyra generella motivationsteorier, som är behovsteori, balans- eller jämviktsteorin, förstärkningsteorin och förväntningsteorin. Som motiv till att bli lärare har flertalet av lärarstudenterna bland annat angett att de vill arbeta med barn, fostra elever till demokratiska medborgare, påverka och förändra samhället, sprida kunskap samt att de tycker att läraryrket är ett meningsfullt yrke. Majoriteten av lärarstudenterna har svarat att de upplever att lärarlönen är låg och ingen har valt läraryrket på grund av hög lön eller god löneutveckling, vilket säger emot humankapitalteorins beslutsregel. Vår slutsats är att mycket tyder på att det inte är ekonomiska faktorer som motiverar lärarstudenter vid Malmö högskola till att utbilda sig till lärare. Flertalet av lärarstudenterna har angett orsaker som går att relatera till inre motivation..

Miljöcertifieringssystemet för byggnader, LEED (Leadership in Energy & Environmental Design) lanserades 1998 i USA av USGBC (United States Green Building Council). USGBC är en icke vinstdrivande organisation, vars mål är att bidra till utökat hållbart byggande. Skanskas första byggnad som certifierades enligt LEED färdigställdes 2001 i den amerikanska delstaten North Carolina. I slutet av februari 2009 offentliggjordes det att Skanska skall införa systemet i sin Nordiska organisation. Undersökningen som genomförts handlar om ett av LEED New Constructions sex delområden, Materials & Resources. Materialhanteringen för ett byggprojekt som Skanska uppfört har analyserats för att avgöra huruvida det skulle kunna erhålla poäng vid en certifiering enligt LEED.

Sulfidjord består av finkornig jord, dvs. lera och silt och innehåller höga halter av järnmonosulfid (FeS) samt varierande halter av organiskt material. I Sverige förekommer den i ett brett stråk längs Norrlandskusten från Gävle i söder till Haparanda i norr. Då sulfidjord kommer i kontakt med syre, oxideras sulfiderna till sulfat och försurande vätejoner och metaller frigörs till omgivande miljö och ger upphov till destruktiva effekter. Urlakning av dessa ämnen kan orsaka skador hos växter och djur och medföra hälsoproblem hos människor. Vid byggande på och i sulfidjord vill man helst inte, av miljö- och kostnadsskäl, gräva bort sulfidjorden utan istället nyttja den som undergrund.

The purpose of this thesis has been to develop a tool for modelling and simulating the nuclear plant Ringhals 3. The model should be used to improve the knowledge on the dynamics of the plant. Ringhals 3 is being upgraded to produce more power and a tool for analyzing the new operating conditions is needed.The work in this thesis has consisted of improving and developing an existing model of Ringhals 3 made with the modelling tool Dymola. The model has been validated by comparing the results of a simulated house load transient with data from the actual plant. Validation shows good agreement with data from the real plant.

Har de modernistiska principerna med industriellt byggande, funktionsuppdelning och trafikseparering skapat en monoton bebyggelsekaraktär, brist på mötesplatser och brist på lokal kommers? Mitt antagande är att detta är fallet och frågan blir då hur vi kan utveckla möjligheterna för att skapa fler mötesplatser och en dynamisk lokal kommersiell verksamhet? På vilket sätt går det att öka variationen av bebyggelse och lägenheter? Är det önskvärt att överhuvudtaget ändra i en redan befintlig miljö med strikt hierarkisk struktur? Examensarbetet kan ses som en pusselbit i det kreativa och långsiktiga arbetet med att skapa en vision för stadsdelen Rosengård i Malmö. Jag vill redan från början slå fast att jag inte syftar till att skapa ett universellt verktyg för att lösa brister i miljonprogrammets bostadsområden. Jag utgår från projektområdets speciella förutsättningar och relationen till övriga Malmö. Syftet blir att föreslå en framtida stadsutvecklingen som innebär skapandet av nya strukturer och förtätning av bebyggelse för att göra Rosengård till en funktionsintegrerad stadsdel istället för dagens funktionsuppdelade struktur..