Allt eftersom behovet att finna nya energikällor som ersättning för fossila bränslen växer, ser etanol ut att vara en av lösningarna på detta. Etanol kan användas i många applikationer där vi idag använder fossila bränslen. Etanol har många fördelar, den bidrar inte till den globala uppvärmningen, den kan produceras lokalt och kan inom en snar framtid bli ekonomiskt förmånlig genom skatteregleringar och minskade produktionskostnader. Utvecklingen av etanolproducerande fabriker blir mer sofistikerad och producerar mer etanol på mindre råvara. För att ytterligare öka effektiviteten på en fullskalig anläggning måste restprodukterna bli utnyttjade på ett ekonomiskt, miljömässigt och effektivt sätt.

Den svenska skogsindustrin är i behov av förnyelse och förändring och inom modeindustrin pågår ett ständigt arbete med miljöförbättringar och socialt ansvarstagande. Dessa två aktiviteter har en gemensam framtid i form av den cellulosabaserade textilen. I dagens samhälle har höga energipriser och ökat miljömedvetande skapat intresse för en ny ekonomi - bioekonomin. I bioekonomin är bioraffinaderier en grund - en anläggning som har en integrerad produktion av produkter med biomassa som råvara. Bioraffinaderier blir ett allt intressantare alternativ då både bränsle, kemikalier och fibrer kan tillverkas, bland annat massan som blir textilfibrer, dissolvingmassa. Det huvudsakliga målet med bioraffinaderier är att öka råvarans värde ytterligare genom produktion av olika typer av biobaserade produkter.

Byggsektorn har fortfarande svårigheter med att hantera fuktproblematiken.  Vi har valt att fokusera på hanteringen av material i produktion. Den informationssamling vi utfört ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har intervjuat flera olika entreprenörer från byggbranschen för att ge oss en helhetssyn av fuktsäkerheten ute på byggarbetsplatserna. Studien påvisar att det råder brister både på beställar- och entreprenörssidan. Vi ser att det finns potential för förbättring när det så krävs.

Investeringsprocessen i Driconeq AB är en dynamisk och i många avseenden spännande process som vi har undersökt med stort intresse. Vi valde att med en kvalitativ metod och induktiv ansats utföra en fallstudie av Driconeq AB. Detta då vi ville göra en explorativ undersökning på djupet snarare än att undersöka generella fenomen. Driconeq AB är enligt sig själva - ett företag med goda ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningar.Ägarstrukturen i företaget där sex av sju lika stora ägare arbetar inom företaget leder till förenklade beslutsprocesser och närhet till produktionen, vilket verkar vara en fördel. Vid intervju med Ekonomichef Per Eriksson framgick att just närheten till produktionen var en stor bidragande orsak till användandet av pay-off kalkyler eftersom ledningen är mer insatta i hur produktionen ?på golvet? ser ut.

Detta är en undersökning av varför så få killar går på estetiskt gymnasium med inriktning teater. Författaren har gjort fokusgruppintervjuer med killar som går estetiskt gymnasium, inriktning musikal, om hur det kom sig att de sökte dit och hur de ser på genus i förhållande till sin gymnasieutbildning. Resultatet visar att en stödjande vuxen i killarnas närhet har varit avgörande för deras genusnormbrytande val . Det framgår även att samtliga börjat som barn med estetisk verksamhet, oftast musik. Killarna har alla mött motstånd från omgivningen för sitt intresse för scenkonst.

Vi är två snart färdigutbildade gymnasielärare som har gjort ett delvis gestaltande examensarbete. Arbetet består av två delar. Den första skriftliga delen består av en undersökning av vad tre gymnasielärare inom medieämnet anser om, och hur de arbetar utifrån, de kursplaner som berör ämnena i kurserna medieproduktion A samt rörlig bild A. Vi ville genom de intervjuer vi genomförde med lärarna undersöka vilka metoder de använder när de går igenom de teoretiska respektive praktiska momenten kring videoproduktion. Målsättningen var att undersöka vilken typ av läromedel lärarna använder i de här ämnena, på grund av att vi själva har upplevt att det är en brist på undervisningsmaterial i dessa ämnen, och att lärarna ofta sätter ihop eget.

Ett examensarbete som undersöker relationen mellan social stigmatisering och hjälpmedelsformgivning, med en vision om att ta fram en funktionell kryckkäpp anpassad för lågtidsanvändning där formen och det visuella uttrycket inte uppfattas som ett handikapp.Genom analys av standardkryckan från Swereco, intervjuer med sjukgymnaster, hjälpmedelsansvariga och långtidsanvändare av kryckkäppar lades en grund för formgivningsarbetet. Designprocessen ITK (Identity Tool Kit) har utgjort diskussions- och intervjuunderlag och en nära kontakt med en extern mentor som uteslutande jobbar i avancerade kompositmaterial har gett stöd åt produktion- och formgivningsprocess.Resultatet blev en avskalad, organisk och genusneutral kryckkäpp i ett avancerat kompositmaterial, Thermoplastic Composites. Materialet och tillverkningsmetoden hos ett företag som heter Fiberforge tillåter en inbyggd svikt i handtaget, vilket i sin tur förhoppningsvis kan vara ett steg i ledet att minska risken för nervskadan "ulnar nerve compression" som lätt uppstår mellan tumme och pekfinger..

Denna kvalitativa studie med hermeneutisk ansats har som syfte att åskådliggöra och konkretisera begreppet estetiska lärprocesser, sett genom drama som metod i ämnesundervisning. Forskningsfrågorna är Hur kan estetiska lärprocesser förstås genom drama som metod i ämnesundervisningen? och Vad krävs av drama för att estetiska lärprocesser ska uppstå? Deltagande observationer samt två intervjuer har genomförts för att undersöka ett projekt där drama använts sommetod för tema Rymden i årskurs två. Mot en bakgrund av sociokulturell teori om lärande samt Lindströms modell för estetiskt lärande görs tolkningen att estetiska lärprocesser kan uppstå i drama som metod i ämnesundervisning när extra stor vikt läggs vid de tre delarna reception, produktion och reflektion samt när en fiktiv situation skapas tillsammans med deltagarna, genom t.ex. lek, berättande och känslor, så att en upplevelse av estetisk fördubbling blir möjlig..

Den svenska nyttofordonstillverkaren Scania har varit ett intressant förvärvsobjekt under flertalet år. Volvo har tidigare försökt förvärva Scania, men hindrades av EU-kommissionen. Under den senaste tiden har Scanias värld åter satts i gungning i och med att företaget blivit föremål för ett ytterligare förvärvsförsök. Denna gång är det den tyska nyttofordonsproducenten MAN som har lagt ett fientligt bud på Scania. Bakom budet ligger en tro på att det går att realisera synergier genom nära samarbeten inom områden som produktion, förvaltning, inköp, forskning och utveckling samt service.

Vårt mål var att ta reda på om mjölkkors naturliga beteenden får utövas i de befintligadjurhållningssystemen och undersöka skillnader mellan KRAV och konventionelldjurhållning. Intervjuer görs på 35 konsumenter, 6 bönder och 2 djurskyddsinspektörer.Konsumenter intervjuas för att se hur mycket allmänheten vet om ekologisk hållning avmjölkkor och deras naturliga beteenden. En statistisk analys gjordes på intervjuerna avkonsumenter och bönder. Tre bönder på respektive produktion intervjuas för att få enjämförelse av åsikter om naturliga beteenden samt djurskyddsinspektörers åsikt om hurhållningen av kor fungerar tas fram. Bönderna på KRAV har alla lösdrift, längre bete ochavvänjer kalven senare.

Demografiska, kulturella och samhälleliga förändringar sker i stor utsträckning i dag i våra städer. I och med dessa utvecklingar finns ett ökat behov av mer flexibla bostäder anpassade för en bredare målgrupp. Kärnfamiljen har ersatts av singelhushållet, som numera är den vanligaste hushållstypen i Sverige och även andra familjekonstellationer blir allt vanligare. Detta ställer ökade krav på den kommunala planeringen och bostadsmarknaden att möta dessa behov. Men trots dessa förändringar står bostadsmarknaden och stampar och de bostäder som byggs i dag följer ett ideal konstruerat för fyrtio år sedan.

Examensarbetet genomfördes under hösten 2005 på Hållarefabriken, SKF Sverige AB, i Göteborg. Projektgruppen bestod av två civilingenjörsstudenter från instutitionerna Arbetsvetenskap och Industriell Ekonomi och Samhällsvetenskap, vid Luleå Tekniska Universitet. Arbetet ?Framtidslayout för Hållarefabriken, SKF Göteborg? handlar om att ta fram en layout för Hållarefabriken som visar hur fabriken kan se ut om 10 år. Hållarefabriken tillverkar hållare, som är en komponent i ett rullager.

Med hjälp av en stor mängd vindobservationer i tid och rum analyseras vindhastigheters statistiska egenskaper. Det visar sig att weibullfördelningen väl beskriver vinden, bådeårs- och månadsvis. Vidare används variogram för att undersöka vindens korrelation i rummet. En parametrisk variogrammodell som ger en bra beskrivning för närliggandepunkter ärWhittle. Dessutom skattas medelvärdesfunktioner för vindens tidsserier.

Min rapport har följt upp hur Bergenudds jobbar i dagsläget med deras byggservice och hur de jobbar för att effektivisera deras produktion och öka förtjänsten.Jag har byggt min rapport på samtal med snickare och hantverkare som jobbar med servicejobben på Bergenudds. Jag har även fört diskussioner med arbetsledare och VDn: Dan Lindbäck om deras uppfattningar och idéer hur effektiviteten kan ökas.Byggbranschen har tyvärr fått ett dåligt ryckte att vara väldigt ineffektiva och ta för lång tid att utföra deras jobb. Problemet är att det kan vara många olika moment som kräver en noggrann planering och samordning. Det är där som jag har upplevt att det drar ut på tiden när hantverkaren måste vänta på elektrikern eller rörmokaren. Det är många moment som ska samordnas på ett så smidigt sätt som möjligt.

ICA vill utveckla sitt miljöarbete i vattenfrågor. Denna rapport syftar till att öka medvetenheten hos ICA om verksamhetens miljöpåverkan genom att analysera vattenfotavtrycket ? vanligen kallat Water Footprint ? för ett livsmedel. Vattenfotavtryck är ett verktyg inom miljösystemanalys som används för att kartlägga sambandet mellan produktion och konsumtion av produkter och vattenanvändning. Studien visade att vattenfotavtrycken är ungefär 14 500 liter/kg och 16 500 liter/kg för svensk respektive irländsk nötfärs.