Studien visar vad några lärarna och rektorerna på tre utvalda skolor har för inställning till musik i skolan och vilka möjligheter de ser med musik. De teoretiska utgångspunkterna beskriver författares olika syn på vad musikalitet är, vilken roll läraren har i musiken, vad som påverkar musik i skolan och vilken inverkan musiken har på hjärnan. Intervjuer har genomförts med en rektor, en musiklärare och en klasslärare på tre utvalda skolor. Resultatet visar att alla de intervjuade är positivt inställda till musik och ser den som en viktig del i skolan men endast en skola använder musiken som en självklar integrerad del i skolans verksamhet. De intervjuade ser tid, resurser och kunskap som viktiga faktorer som påverkar hur skolorna kan arbeta med musik som en integrerad del i verksamheten..

Enligt kritisk rasteori är rasism en struktur som genomsyrar hela samhället och upprätthålls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar därför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan påverkas genom bilderböcker. "Ras" ses här som en förändringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrån fysiska attribut och föreställningar om agerande och egenskaper utifrån dessa. Utifrån fenomenografiskt förhållningssätt görs studien på 10 barn uppdelade på två grupper genom att läsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som används är fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildspråksteknik.

I en allt större utsträckning brer internet ut sig och det är viktigt fundera över vad detta betyder för skolan. Detta arbetes syfte har varit att få en förståelse om lärares uppfattning om internets roll i skolan. Via fokusgrupper har lärares resonemang om hur och varför internet ska användas i skolan insamlats. Resultatet innebar ett ointresse från lärarnas sida för allmänna riktlinjer men istället kunde de se många användningsområden för internet i skolan. Dessa användningsområden visade på en bred pedagogisk grund med koppling till både Piaget, Dewey och Vygotsky.

Sammanfattning Alfabetiseringen har i många kommuner i Sverige drivits av SFI %u2013 undervisningen (svenska för invandrare). Precis som alfabetiseringsprogram världen över präglats av avhopp och ouppnådda mål har analfabeter i Sverige lämnat SFI-undervisningen med en känsla av att läs- och språkinlärning är för komplicerad för dem. En tydlig grupp bland dessa är kvinnor från muslimvärlden. Studiens empiriska del består av intervjuer med tio kvinnor. Den visar att informanterna, alla kvinnor med muslimsk bakgrund, har en positiv inställning till skolan och de lärare som de haft i Sverige trots att de menar att de inte har förstått och lärt sig så mycket.

Det är mötet mellan konst och yttrandefrihet vi intresserar oss för i denna uppsats. Genom två uppmärksammade fall inom den svenska konstvärlden, ger vi oss in i den snårskog som krocken innebär mellan, det till synes, enkla och självklara fria ordet och konsten. Konsten, med dess många olika uttryck, ses säkerligen av många som det ultimata sättet att fritt uttrycka känslor, åsikter och reaktioner. Men vad händer då konsten upprör och krockar med föreställningen om vad yttrandefriheten innebär? Människor blir kränkta och plötsligt kan konsten snarare ses som en legitimering av antisemitism, rasism och diskriminering.

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgångsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och på så sätt minskat konflikterna på rasterna. Studiens syfte är att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att ändra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gått tillväga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever på skolan? Känner eleverna att de får med hjälp nu jämfört med innan till att lösa konflikter som uppstått under rasterna? Detta var några av alla de frågor som dök upp när jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare på skolan samt 85 stycken enkätundersökningar med elever i år 2,4 och 6 har jag sammanställt ett material som övergripande visar att skolan använder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien är förlagd en liten byskola i Skåne som jag av en händelse fick nys om.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en år 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvändning kan se ut. Jag har utgått från fyra frågor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut är att eleverna i min studie har ett brett användningsområde för sina datorer i skolan, de är positivt inställda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Under de senaste årtiondena har hälsan hos barn i skolåldern förändrats. Skolhälsovården i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hälsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som låg- och mellanstadielärare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. Enkäter skickades till låg- och mellanstadielärare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre än hälften av lärarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, där invandring länge tillbaka har varit en naturlig del av samhället och där endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett främlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förändrats.Genom att analysera 7 texter från 1988?1994 och 7 texter från 2008?2010 försöker jag att se hur denna förändring tar sig uttryck. Fokus ligger på texter som handlar om invandrare och brott, även om några texter som också tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn på den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat få fram vad de intagna själva säger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha påverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts där fyra intagna själva har svarat på frågor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har använts för att jag ska kunna finna gemensamma påverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk är en av de faktorer som finns med i många kriminellas bakgrund.

Resultatet visar att det finns en bred syn på hälsobegreppet och många olika sätt för att arbeta hälsofrämjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro på att det hälsofrämjande arbetet i skolan gynnar lärandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hälsofrämjande arbete gynna elevernas hälsa även utanför skolan..

Integreringsprocessen för utländska barn i den svenska skolan är huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet är att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlända barn med utländsk bakgrund men även deras och föräldrarnas egna önskningar om förbättring eller tillvägagångssätt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det är många problem som uppstår men de mest återkommande är språket, utanförskap samt ständiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvägagångssättet för en sund integrering i skolan är när eleverna kan knyta an till något och känna samhörighet genom att skolan värnar om deras språk, kultur och familj.

Syftet med denna rapport är att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrån två olika perspektiv vilka är elev- och lärarperspektiv. Undersökningarna i min rapport är gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa är gjorda genom intervjuer med lärare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fått fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de två perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrån de resurser som skolan arbetar med.

I det här arbetet har jag genom en enkätundersökning försökt att finna elever som kan säga att de har en egen värdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med värderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det är väldigt få elever som överhuvudtaget kan säga att de har en egen värdering. De som säger sig ha en egen värdering, upplever att det inte är något som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har också jämfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet är liknande nu som då, trots nya direktiv i nuvarande läroplan..