Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter.

The aim of the thesis is to find a deeper understanding and knowledge concerning the interpretation of racism as a phenomenon in the everyday life of children in the age of 12-13 years old. To achieve the aim of the thesis I have used parts of the phenomenographic theories as a methodological implement. The conclusions made are represented through four different themes. The first theme deals with the way children apply to verbal overtones of racism in their everyday language. The second theme is about how some children discuss thoughts on integration and assimilation as phenomenon.

I dagens samhälle finns det många ungdomar med utländsk bakgrund vilket leder till att utländska elever utgör en stor del av skolan, därav begreppet en mångkulturell skola. Detta ämne är aktuellt och för att kunna skapa oss en bild av hur elever och lärare känner för mångkulturell skola, samverkan och gemenskap. Detta arbete ger även en inblick på hur främlingsfientlighet tar sig uttryck i skolan. För att genomföra detta arbete har en kvalitativ metod använts i form av intervjuer. 10 elever och 4 lärare har intervjuats som underlag för resultatet.

Syftet med denna uppsats är att utifrån en teoretisk kunskap om ungdomars attityder till rasism, främlingsfientlighet och invandring utföra en studie som i praktiken undersöker ungdomars attityder, i årskurs 6 till 9, till invandring och invandrare. En enkätundersökning genomfördes som omfattade 83 elever fördelade på fyra klasser, en i varje årskurs. Undersökningen utfördes på en högstadieskola i en kommun med drygt 9000 invånare i västra Sverige. Enkäten bestod av 10 slutna frågor samt 2 delvis öppna, där eleverna fick möjlighet att motivera sina svar. Resultatet visar att flickor är mer toleranta än pojkar och att elever i årskurs 7 är mer toleranta än sina äldre kamrater.

The aim of this thesis is to examine expressions of power and racism in news reporting about the district of Rinkeby, Sweden, in two major Swedish newspapers. News articles are examined using Norman Fairclough?s three-dimensional model for critical discourse analysis. The discourse theory has also been complemented with theories of media in relation to power, ideology and racism. The study has shown that news reporting about Rinkeby largely focused on stereotypical subjects such as violence, social problems and crime.

The purpose of this essay is to display the double moral that is prevailing in France concerning human rights. Immigrants and ethnic minorities are suffering from discrimination as well as racism. By looking at legislation in France concerning FGM/C and its difficulties it becomes clear that there is a correlation between the legislation and African women's situation in general. These women are denied their basic rights and are excluded from society. They are rendered invisible and vulnerable.

Syftet med denna uppsats är att undersöka om skolungdomar har fördomar mot människor med en annan trosuppfattning/livsåskådning än den egna. Frågeställningarna handlar om ifall det finns en vanligt förekommande attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund bland elever i grundskolans senare år, om det skiljer sig åt mellan pojkar och flickor och om eleverna känner av om det finns fördomar på skolan. Metoderna som använts i den här studien är en enkätundersökning och intervjuer. Studiens resultat visar att majoriteten av eleverna har en positiv attityd mot människor med en annan religiös/kulturell bakgrund än deras egen. Det är endast en minoritet av eleverna som har en negativ attityd.

Syftet med denna studie är att synliggöra tre lärares tankar och upplevelser kring arbetet på denmångkulturella skolan utifrån ett interkulturellt perspektiv. Lärarnas erfarenheter haranalyserats med teorier och diskuteras senare med tidigare forskning kring betydelsen av attutveckla interkulturella kompetenser och interkulturell pedagogik för att skapa interkulturellalärande miljöer. I och med att vi lever i ett mångkulturellt samhälle krävs av skolorna att strävaefter dessa mål att uppnå för att motverka rasism, främja respekt och tolerans bland individernai det svenska samhället. Resultatet påvisar att lärarna har lite kunskap om vad interkulturalitetinnebär och att de kopplar begreppet till mångkulturalitet. Föräldrakontakten är också en stordel av det interkulturella synsättet för att utveckla interkulturella förståelse..

The aim was to investigate three anti-racist groups of pupils, their thoughts about respectively their work against racism. The aim was divided into the following questions: - What is, according to the groups, racism and what does the situation look like at the schools? - What does the dynamics in the group look like? - What courses of action are the groups using and how can they improve their work? - How can the groups be described according to the terms work group and basic assumption group? To answer these questions I made three group interviews, one with each group. I analysed the results partly according to earlier research and literature, partly according to the group theory of WR Bion, using the terms work group and basic assumption group. My conclusion is that the word racism seems to have been affected by inflation, since the groups include bullying as well as anti-racists.

På Västervångskolan i Ystad hade eleverna skolval den 15 september 2006. SD blev det tredje största partiet, efter Moderaterna och Socialdemokraterna. Syftet med min undersökning är att försöka finna svaret på frågan varför SD fick sådan framgång i skolvalet på Västervångskolan. Den metod jag har använt mig av i denna undersökning är kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat en av skolans samhällslärare, gruppintervjuer med 19 av skolans elever samt intervjuat en representant från SD som besitter ett mandat i kommunfullmäktige i Ystad kommun.

Uppsatsen syftar till att undersöka hur värdegrundsbegreppen mångfald och tolerans implementerats i SO-ämnenas läroböcker. Uppsatsens didaktiska strävan är att skapa gott innehåll i undervisningen att motverka främlingsfientlighet och rasism.De metoder som använts för att uppnå syftet och den didaktiska strävan är dels en kvantitativ mätning av värdegrundsbegreppens frekventa förekomst samt karaktäristiska framställning i Natur & Kulturs läromedelUndersökningen av läroböckerna har visat att de normativa och värderande formuleringarna fått stå tillbaka till förmån för en deskriptiv framställning av skolans värdegrund samt att värdegrundsbegreppen har marginell omfattning i förhållande till läroböckernas totala text. Undersökningen visar också, att en didaktisk strävan att förbättra undervisningen kring värdegrundsfrågorna faller på lärarens medvetna val av studiematerial i undervisningen om etnicitet, rasism och främlingsfientlighet. Dessutom för att skapa en djupare förståelse krävs tvärvetenskapliga studier.Sol 3000 samt en kvalitativ bearbetning i form av en kritisk analys över valda karaktäristiska citat hämtade ur läroböckerna.

Elevers empatiska förståelse och handlingsberedskap mot förtryck och rasism är intimt förknippad med den inlevelse som kan skapas med stöd av vittnesskildringar. Lärdomar vi kan dra av Förintelsen är därför ett viktigt stöd för att forma en kulturell norm för utbildning och pedagogik vilken vilar på samhällets värdegrund: demokrati, mänskliga rättigheter, tolerans och tålamod samt opposition mot rasism och totalitära ideologier. Detta examensarbete beskriver teorier om möjligheter och risker med olika sätt att hantera historia och ger förslag på hur Förintelseöverlevandes berättelser kan föras vidare in i framtiden. Den teoretiska basen är ett hermeneutiskt perspektiv på den muntliga historiens användningsområden, dess pålitlighet och betydelse som källa samt vittnesmålens möjlighet att utveckla empatisk förståelse. Uppsatsen tar upp svårigheten att vittna och problematik i mötet mellan avsändare och mottagare, med hänsyn till möjligheten att förmedla vittnesmål med rörliga bilder för att möjliggöra empatisk förståelse..

Rasistisk "nyhetsmedia" på Internet har växt i samband med den alltmer framträdande rasistiska politiken i Europa och de diskurser som skribenterna på webbplatserna producerar berör oundvikligen många människors vardag. Dessa webbplatser utpekas i Sverige ofta av massmedia som "de där rasisterna" i en bekväm distansering, och mindre arbete görs för att förstå webbplatsernas faktiska roll i reproduceringen av strukturell och institutionell diskriminering i samhället. Denna studie undersökte under en 3 månaders period den rasistiska webbplatsn Avpixlats uppladdade "nyheter" samt kommentarer som medlemmar skrev på dessa. Empirin analyserades utifrån teori om andrafiering och intersektionella perspektiv inom en kritiskt diskursanalytisk ram. Studiens resultat visade på hur rasistisk "nyhetsmedia" på Internet reproducerar andrafiering och diskriminerande föreställningar i linje med diskursiva strategier som tidigare forskning påvisat hos annan media.

Detta är en C-uppsats i ämnet medier: Dataspelsutveckling som ska leda till min filosofie kandidatexamen. Då de etiska frågeställningarna, speciellt rasism, vid utvecklande av spel har väckt mitt intresse valde jag att skriva en C-uppsats med fokus på detta ämne.Uppsatsen behandlar frågeställningarna om hur en speldesigner kan undvika stark kritik när hon gör ett spel som utspelas i miljöer och kontexter där det förekommer rasism eller etniska motsättningar samt hur en speldesigner balanserar realism och abstraktion i ett spel som utspelas i verklighetsbaserade miljöer. Teorier och texter som använts för att komma fram till ett svar på frågeställningen är bland annat Rollings och Adams (2003) teori om den etiska dimensionen och diskuterande texter från Chan (2005) och Everett och Watkins (2008) samt Williams m.fl. (2009) som behandlar rasism och rasbaserade stereotyper i spel. De spel som har analyserats närmare är Grand Theft Auto: San Andreas (2004) och Resident Evil 5 (2009) som båda har fått utstå kritik i media för att vara rasistiska eller för att förespråka negative stereotyper.Mitt syfte är att föra en diskussion om skildringar av ras och etniska grupper i spel och hur dessa skulle kunna presenteras av en speldesigner på ett fördelaktigt sätt.Genom detta arbete kom jag fram till bland hur en speldesigner skulle kunna ändra på vissa variabler för att få ett bredare accepterat spel.

I vår undersökning valde vi ut elva krönikor och ledare för att göra en kritisk diskursanalys av tidningsdebatten kring Bo Hanssons ?svarting?-uttalanden hösten 2012. Den huvudsakliga frågeställningen var om de journalistiska texterna byggde på antaganden om samhällsidentiteter. Vi genomförde analysen med utgångspunkt från Norman Faircloughs metod för att studera samband mellan språkliga meningsskapanden i texterna och en bredare samhällskontext som motsvarades av sociologen Masoud Kamalis teori om att samhällets utformning och praktiker är diskriminerande.Genom en kvalitativ textanalys som fokuserade på logisk argumentation, ordval och meningsuppbyggnad kom vi fram till att skribenterna som argumenterade för antirasistiska budskap reproducerade diskriminerande språkstrukturer på tre sätt. För det första konstruerade debattörerna ett motsatsförhållande mellan ?rasister? och ?ickerasister? genom att Bo Hansson i debatten gestaltades som en gammal och dum man.