Vårt syfte med studien var att få en uppfattning från fritidspedagoger om hur de upplever sin yrkesroll i skolan och vilka arbetsuppgifter de har utifrån ett fenomenografiskt perspektiv. Genom kvalitativa intervjuer så fick vi fram hur ett antal fritidspedagoger uppfattar detta fenomen. Vår sammanfattade uppfattning är att fritidspedagoger har en väldigt varierande yrkesroll i skolan. Allt från att vara rastvakt till att undervisa i ett praktiskt ämne. De har en större förmåga att se hela barnet och deras skoldag medan klasslärare lägger mer fokus på den teoretiska biten och vad barnen ska lära sig.

Detta arbete handlar om ett problem som angår oss alla som jobbar inom skolan, mobbning. Syftet med arbetet är att ge förslag på hur man kan förebygga och åtgärda mobbning i skolan. I litteraturen har jag hittat många förslag på hur man kan arbetaför att förebygga mobbning samt några olika samtalsmetoder som kan användas för att stoppa akut mobbning. I litteratugenomgången redogörs för dessa. En kvalitativ intervjuundersökning har gjorts, där jag har tagit reda på hur man på tre skolor har utformat sina handlingsplaner samt vilket syfte dessa handlingsplaner har, frågorna och svaren finns redovisade i resultatredovisningen..

Arbetet Fysisk aktivitet i skolan ? Ur pedagogens synvinkel undersöker och redovisar pedagogers syn på den dagliga fysiska aktiviteten i skolan. Hur pedagoger arbetar med daglig fysisk aktivitet och hur de uppfattar effekterna av ett sådant arbete. Att inkludera fysisk aktivitet under skoldagen är ett av skolans uppdrag, det uppdraget skall alla pedagoger som arbetar under Lpo 94 följa. Syftet är att undersöka huruvida pedagogens roll och arbetssätt påverkar skoldagen, samt vilka resurser och verktyg pedagogerna använder sig av.

Internetanvändande är idag vardag för många barn och unga. Barnen är medlemmar på och använder communitys, de chattar och skickar mail till varandra samt använder snabbmeddelandeklienter såsom msn. Syftet med denna studie är att undersöka hur 41 stycken tolvåringar på en skola belägen i en mindre ort i Skåne använder internet, både hemma och i skolan samt att ta reda på hur skolan använder internet i undervisningen och vilken information skolan har gett tolvåringarna om internet. För att få svar på dessa frågor gjordes enkäter med 41 stycken tolvåringar samt intervjuer med deras lärare och rektor. I enkätundersökningen framgår det att en övervägande del av tolvåringar både har dator och internet hemma samt att många av dessa surfar helt själv.

Syftet med examensuppgiften var att, genom litteratur ta reda på vilken syn man haft genom tiderna i skolan vad gäller bildämnet, samt genom intervjuer med lärare ta reda på hur de arbetar med bildämnet i skolan. Frågeformuleringarna som jag använt var: Vilka faktorer har bidragit till det synsätt som vi idag har på bild som ett kommunikativt ämne? Varför är det viktigt att arbeta med bildämnet i skolan? och hur arbetar några lärare på fältet med bildintegration, vad vill de uppnå och varför? Jag har kommit fram till att bildskapandet har både känslomässiga och kognitiva motiv, vilka hjälper barnet att organisera känslor och kunskaper. Utbildningen i bild syftar idag bl a till att utveckla kunskaper i att analysera, kommunicera och att framställa med bilder. Jag har också kommit fram till att bilden är av stor betydelse för inlärning av olika kunskapsområden och för utveckling av kommunikation.

Syfte: Syftet med undersökningen är att undersöka hur en grupp elever som hoppat av skolan upplever sin skolgång och hur de skulle vilja att skolan ska utformas för att de ska kunna gå där. Tanken är att elevernas svar kan ligga till grund för förslag på förbättringar av skolan. Teori: Studien tar sin utgångspunkt i utvecklingsekologi och social konstruktionism. En annan utgångspunkt tas från fenomenografiska perspektiv på lärande. Thomas Ziehes beskrivning av situationen i skolan och förändringen av lärarens ställning finner jag relevant för min undersökning. Även jämförelser med tidigare forskning av Johanna Giota om samband mellan elevmotivation och skolprestationer liksom Kristina Szönyis doktorsavhandling i specialpedagogik, som är en undersökning ur elevperspektiv och delaktighetsbegreppet har känts relevant att koppla ihop med min undersökning.

Syftet var att jämföra hur pedagogerna arbetar med utomhuspedagogik i olika ålderskategorier, men också att studera utomhuspedagogik och ta reda på vad pedagogernas syn på utomhuspedagogik är. Intervjuer genomfördes med 6 respondenter i en Ur och Skurförskola och 4 respondenter i en skola som är profilerad som Miljöskola/Skola för hållbar utveckling. Resultatet visade en likhet i form av att både förskolan och skolan använder sig av utomhuspedagogiken med hjälp av naturen och närområdet kring förskolan och skolan. Det fanns också olikheter och det är att förskolan låter barnen leka mer fritt under dagen än skolan som har lektioner inlagda i ett schema..

 Denna kvalitativa studie undersöker hur alkohol-, narkotika- och tobaksundervisningen ser ut i skolorna utifrån personalens perspektiv. Studien utgår från en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen bygger på semistrukturerade intervjuer med fyra personer som alla arbetar inom skolans värld i eller i närheten av Växjö kommun. Resultatet visar att samtliga skolor använder sig av Örebro preventionsprogram. Skolan försöker även arbeta på positiva miljöer, med bland annat olika aktiviteter, samt att de strävar efter en nära och bra relation till föräldrarna.

SammandragDen här uppsatsen bygger på en enkätundersökning och intervjuer för att försöka ta reda på vad elever har för mål när de genomför uppgifter i skolan. För vems skull genomför de uppgifter, för sin egen eller för att behaga läraren? Det jag kom fram till är att det varierar väldigt mycket. Många elever jagar betyg och då framför allt för sin egen skull, medan andra jobbar enligt parollen minsta möjliga jobb för att behaga läraren och eventuellt få ett godkänt betyg med minimal arbetsinsats. Väldigt många elever har också ganska små förväntningar inför en uppgift i skolan.

Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityd till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan samt att se om deras attityd skiljer sig utifrån genus och årskurs. Jag valde att genomföra min undersökning av elever i årskurs 7 och 9. Undersökningen genomfördes i form av en enkätundersökning med påståenden som respondenten skulle ta ställning till. Enkätundersökningen var uppdelad på två delar där en del behandlade elevernas attityd till dans i allmänhet och den andra delen handlade om deras attityd till skolans dansundervisning. Resultatet visar att majoriteten av eleverna har en positiv inställning till dans i allmänhet och dansundervisningen i skolan.

Syftet med denna undersökning är att se om lönen skiljer sig åt mellan män och kvinnor och om denna eventuella löneskillnad skulle kunna bero på skillnader i olika personliga egenskaper. Vi har valt att titta på variablerna utbildning, ålder, anställningstid, befattning och institution.De data som användes i undersökningen består av lönestatistik som hämtats från Södertörns högskola. Lönestatistiken innehöll alla manliga och kvinnliga heltidsanställda på skolan samt deras lön, befattning, ålder, ämnesområde och antal yrkesverksamma år på skolan.Resultaten visar att en majoritet av de anställda på skolan är kvinnor och att majoriteten av dessa inte arbetar som lärare trots att tjänsten har den högsta genomsnittslönen bland de olika jobben på skolan. Majoriteten av lärarna på skolan visar sig vara män, män har i genomsnitt högre inkomster än kvinnor på Södertörns högskola. Denna löneskillnad beror inte på kön, då variabeln kön visat sig vara ej signifikant i regressionen.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vilken funktion specialpedagogen kan ha i skolans ledning samt att jämföra rektors respektive specialpedagogens syn på specialpedagogens funktion i ledningsgruppen. Utifrån detta syfte ställs frågor som: Vilken är specialpedagogens funktion i skolans ledningsgrupp? Är det ett medvetet val att en specialpedagog ingår i skolan ledningsgrupp? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på individanpassningen i skolan? Hur påverkar specialpedagogen skolans syn på integration/segregation? Och vem äger specialpedagogiken på skolan? Kvalitativa intervjuer har genomförts med tre rektorer och tre specialpedagoger på tre olika skolor. Samtliga specialpedagoger medverkar i respektive skolas ledningsgrupp. Studien visar att specialpedagogen har en stor betydelse på dessa skolor.

Uppsatsen beskriver vad lärares respekt för elever i skolan kan innebära. Utifrån intervjuer med lärare och elever samt litteraturstudie framkommer synen på respekt för elever i skolan. Undersökningen har gett olika aspekter av respekt för barn där lärare och elever har gemensamma åsikter, men där också olika uppfattningar finns. Resultatet visar att lärares respektfulla bemötande kan innebära lärares lyssnande, elevers medbestämmande, gränssättning, ömsesidighet, hänsyn till barns sociala miljö samt lärares omtanke. Bristande respekt kan innefatta att lärare inte lyssnar, har förutfattade meningar, använder ironi och sarkasm, är irriterade, anklagar oskyldiga och misstror elever.

Undersökningens syfte har varit att ge en bild av hur elever på bifrostinspirerade skolor upplever sin skolsituation samt att belysa eventuella skillnader mellan årskurser och mellan kön. Undersökningen har genomförts på tre bifrostinspirerade skolor och undersökningsgruppen utgörs av elever från årskurserna 4, 5 och 6 och omfattar knappt 130 elever. Datainsamling har gjorts med hjälp av enkät vid tre olika tillfällen. Resultaten visar att elevernas upplevelse av sin skolsituation är väldigt positiv. En stor del av undersökningspersonerna anser att de trivs bra i skolan, har en hög studiemotivation, har ett positivt upplevt engagemang från lärarna och är intresserade lektionerna.

Bakgrund: Skolan har visat sig vara en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Det hälsofrämjande projektet Hälsoverkstaden genomfördes i 13 skolor i Helsingfors med omnejd under åren 2006-2008 med temaområdena kost, fysisk aktivitet och sömnvanor.Syftet: Att undersöka lärarnas erfarenheter och upplevelser av engagemang och deltagande i Hälsoverkstadsprojektet.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats och fokusgrupper användes som datainsamlingsmetod. Fyra fokusgrupper genomfördes med 20 lärare från projektskolorna. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys.Resultat: En god kommunikation och samverkan inom skolan och med projektorganisatören avgjorde hur fruktbart projektet i skolan hade varit. Faktorer som påverkade engagemanget var, hur skolan vid starten hade förbundit sig (commitment) och hur kollegiet förhöll sig, stödjande eller mindre stödjande, till projektarbetet.