Syftet med denna forskning är att undersöka hur två tidningar, Aftonbladet och Dagens Nyheter, rapporterade om två influensapandemier, asiaten 1957 och svininfluensan 2009. Detta för att kunna se en förändring över tid.Vi gjorde en kvantitativ datainsamling där 285 artiklar kategoriserades. Av dessa artiklar valdes sedan ut tolv stycken totalt, sex från respektive tidning, som vi utförde en kvalitativ textanalys av. Genom de två utförda metoderna anser vi att vi fått en större helhetsbild av tidningarnas Rapportering om influensorna.Genom dagordningsteorin kunde vi se skillnader i vad som stod på agendan 1957 och 2009, där valet av nyheter skilde sig. Vidare visar resultaten på att Aftonbladet och Dagens Nyheter är delaktiga i att sätta agendan för vad som är viktigast för dagen.Den alarmerande känslan som förekom i Rapporteringen om svininfluensan 2009 fann vi inte i Rapporteringen om asiaten 1957, där tidningarna istället generellt ingav en lugnande ton.

Inledning: De senaste årens redovisningsskandaler, där bland annat Enron och Worldcom var inblandade, har lett till att förtroendet för den finansiella Rapporteringen har minskat eftersom Rapporteringen av bolagens ekonomiska ställning inte har varit sanningsenlig. Debatten kring redovisningsskandalerna har främst handlat om att den finansiella Rapporteringen inte har varit tillförlitlig på grund av bristande intern kontroll hos bolagen. För att vinna tillbaka marknadens förtroende införde George W Bush en ny lagstiftning som kom att kallas Sarbanes Oxley Act. Alla bolag som är registrerade på amerikanska börsen måste följa lagen, vilket även påverkar svenska bolag. Sarbanes Oxley Act är en omfattande lag som består av ett antal sektioner.

SAMMANFATTNING Titel: Kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Sandra Karlsson och Malin Karlsson Handledare: Arne Fagerström Datum: 2014 Syfte: Studiens syfte är att förklara och skapa förståelse för hur Rapporteringen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Vidare studeras även vilka faktorer som påverkar Rapporteringen och kommunikationen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer samt varför dessa faktorer påverkar Rapporteringen och kommunikationen. Metod: Studien har genom kvalitativ metod studerat Rapporteringen och kommunikationen mellan revisorer i svenska internationella koncerner utifrån Sveriges största revisionsbyråer med hjälp av tio stycken semistrukturerade intervjuer. Resultat och slutsats: Hur Rapporteringen och kommunikationen sker mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer skiljer sig utifrån hur väsentligt företaget är för koncernen. Ju mer väsentligt ett företag är, desto mer Rapportering och kommunikation krävs under året. Det finns flera faktorer som påverkar Rapporteringen mellan huvud- och dotterföretagsrevisorer i svenska internationella koncerner. Det går inte att säga att det är just är den här faktorn som påverkar alla koncernrevisorer i störst utsträckning, utan det ser olika ut beroende på exempelvis, vilket land dotterföretaget verkar i.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur allmänheten fick sin första bild avHIV/AIDS från massmedia. Jag valde därför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin Rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhället en röst i sin Rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina läsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jämföra resultatet mellan de två tidningarna. Jagvalde även att undersöka hur Rapporteringen i de tidigare nämnda områdena skiljde sig mellanåren 1986 och 1988.

I denna studie undersöks hur journalister på Sveriges och Irlands största dagstidningar, Dagens Nyheter och Irish Independent, rapporterar om abort under perioden 1 januari - 1 augusti 2012. Studiens teoretiska utgångspunkt har inspirerats av Jesper Strömbäcks teori om mediernas gestaltningsmakt. Carol Lee Bacchis ?What´s the problem?-approach har gett en förståelse för att abortfrågan ses på olika sätt i olika delar av världen. Bill Kovach och Tom Rosenstiels journalistiska riktlinjer har varit utgångspunkt för vad som förväntas av yrkesverksamma journalister världen över.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överRapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överRapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka huruvida amerikanska och brittiska dagstidningars bevakning av svältkatastrofen på Afrikas horn 2011 utvecklades och förändrades från en månad innan och en månad efter att FN den 20 juli samma år förkunnade att området var drabbat av svält. Dessutom avses undersöka om Rapporteringens fokus förändrades efter 20 juli för att sätta dagens Rapportering i förhållande till tidigare Rapportering av svältkatastrofer i Afrika, eftersom Rapporteringen är avgörande för omvärldens respons.I denna uppsats ställs fyra forskningsfrågor; Hur förändrades Rapporteringsfrekvensen efter 20 juli 2011 i förhållande till teorier om katastrofRapportering? Hur förhåller sig Storbritanniens och USA:s Rapportering om positiva respektive negativa ämnen med tidigare bilder av Afrika och compassion fatigue?På vilket sätt skiljer sig Rapporteringen åt innan och efter 20 juli 2011 i förhållande till katastrofRapportering? Hur ramas det egna landet in i artikeln, det vill säga vilken form av uppmärksamhet får landet artikeln publiceras i för sina insatser?Denna uppsats baseras på ett teoretiskt ramverk som innefattar inramning, nyheters Rapportering av katastrofer, compassion fatigue (den gradvisa minskning av medkänsla hos en publik som blivit mättade av en viss typ av Rapportering). Denna studie är en kombination av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där data har samlats in kvantitativt för att skapa kategorier för ramar samt för att kunna jämföra data mellan de båda länderna på ett konkret sätt. Därefter har resultaten analyserats kvalitativt.Rapporteringsfrekvensen för de båda länderna i de för studien utvalda 67 artiklarna steg efter 20 juli och således visade det sig att en katastrof ökar mediebevakningen i detta fall, vilket är i linje med teorierna om katastrofRapportering.

För inneliggande patienter inom slutenvården genomförs överRapportering minst tre gånger varje dygn. ÖverRapportering skall innefatta information som skapar patientsäker vård dock kan information gå förlorad eller missuppfattas vilket kan leda till vårdskador. En litteraturstudie har genomförts där tolv artiklar granskades med syftet att belysa hur överRapportering kan utformas för att vara patientsäker. Analysen resulterade i två kategorier: ÖverRapportering med kommunikationsverktyg och överRapportering vid patientens säng. Kommunikationsverktyg gjorde överRapporteringen formell och strukturerad, vilket förstärkte kommunikationen och främjade patientsäkerheten.

Psykosomatiska symtom hos barn är mycket utbredda globalt. I olika studier varierar förekomsten av psykosomatiska symtom, delvis på grund av användning av olika datainsamlingsmetoder. En intressant fråga är betydelsen av respondenten. I denna kvantitativa studie jämfördes utvalda psykosomatiska symtom hos barn rapporterade av barnen själva samt rapporterade av deras vårdnadshavare. Studien bygger på data om 4548 barn i årskurs 4 och 7 som insamlades för elevhälsodatabasen ELSA i Värmland.Analysen visade ett svagt samband i Rapporteringen av symtom, en stor variation i Rapporteringsmönstret främst med avseende på konkret symtom.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens Rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens Rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i Rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i Rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch.

I dagens globaliserade samhälle där nationella gränser spelar allt mindre roll är utrikeskorrespondenternas Rapportering en viktig del för vår förståelse av omvärlden. Man kan säga att de fungerar som publikens fönster ut mot världen. Syftet med undersökningen är att belysa kvinnliga korrespondenter som rapporterar för svenska medier. I uppsatsen står kvinnornas berättelser och reflektioner i fokus för att ge en inblick i och förståelse för deras vardag. Genom kvalitativa intervjuer med tolv kvinnliga utrikeskorrespondenter undersöks hur de resonerar kring val av nyheter, vinklar och källor samt hur kvinnliga korrespondenter upplever sitt yrke och sin yrkesroll.

Denna studie syftar till att utforska synen på Rapporteringen kring orkanen Katrina, samt om den förändrat synen på USA och amerikanernas socioekonomiska status. Grunden är den uppmärksamhet fattiga fick i bevakningen. Metoden är kvalitativ intervju och målet är att uppnå analytisk generaliserbarhet. Viktiga teoretiska utgångspunkter är Lippmanns texter om världssyn och agenda-setting, där områden som framing och third-person effect är framträdande. Analysen visar att intervjupersonerna främst är positiva till hur bevakningen fungerat.

Titel:?Nytt toppmöte i sikte?? ?en kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag av Göteborgs-postens Rapportering från Israel-Palestinakonflikten i samband med OsloprocessenFörfattare:Irini Siga och Elmira BavelKurs:Fördjupningskurs i medie- och kommunikationsvetenskapTermin:Höstterminen 2006Syfte:Att studera hur Göteborg-posten värderade och framställde nyheter från Israel- Palestinakonflikten under Osloprocessen.Metod:En kvalitativ textanalys med kvantitativa inslag.Material:Publicerade artiklar från Göteborgs-posten i samband med Osloprocessen, under perioden 930813 ? 940213.Huvudresultat:Våra resultat visar att majoriteten av texterna i Rapporteringen från konflikten mellan Israel och Palestina under den undersökta perioden, utgjordes av politiska artiklar med ett fredsinriktat perspektiv. Det huvudsakliga fokuset i dessa artiklar var hur man ska få till en fred mellan de två parterna genom politiska möten, samtal och förhandlingar. Det huvudsakliga perspektivet i artiklarnaär från konfliktens huvudparter Israel och PLO och representanter för dessa parter i form av politiska ledare och fredsförhandlare. De politiska aktörerna som förekommer framställs i huvudsak som aktivainitiativtagare till fred, dock utför de inga fysiska eller praktiska aktioner utan detta fastställs genom för freden positiva uttalanden.Resultaten av vår studie leder oss fram till slutsatsen att Göteborgs-posten värderade nyheter kring fredsprocessen mellan Israel och Palestina högt i processens inledande skede.

Bakgrund: Dikotiska tester kan användas som del i testbatteriet för utredning av hörseluppfattningsstörning (APD, eng. auditory processing disorder) samt vid differentialdiagnostisering. I Sverige har dikotiska tester använts i studier där försökspersonerna varit 11 år eller äldre. Utanför Sverige har studier dock gjorts på barn från 5 år och uppåt.Syfte: Syftet med denna undersökning var att ta fram ett normalmaterial avseende dikotiska tester för elever i årskurs 1, 2, 3 respektive 4 i grundskolan.Metod: Dikotiska tester har utförts vid två grundskolor, på totalt 53 elever i årskurs 1-4. Testmaterialet bestod av siffror, stavelser samt meningar, vilket rapporterats med riktad Rapportering.