Syftet med denna studie är att granska katastrofjournalistiken i Skandinavien, samt se hur eller om den skiljer sig från land till land. Undersökningen baseras på bombattentatet i Regeringskvarteren i Oslo 2011 samt massakern på Utøya samma dag, och skildrandet av katastrofen jämförs i tre olika skandinaviska tidningar, en från Norge, en från Sverige och en från Danmark. Huvudfrågeställningen är: Hur skildrades terrordåden i Norge i skandinavisk dagspress, under den första veckan efter att de inträffade?Utöver denna används också delfrågeställningarna: Vilka skillnader finns i Rapporteringen avseende de tre undersökta skandinaviska tidningarna? Vilka får komma till tals? Hur gestaltas gärningsmannen Anders Behring Breivik? Dras det paralleller till tidigare terrordåd eller attacker? Teorin som använts i uppsatsen är nyhetsvärderingsteorin.Uppsatsen är en kvantitativ studie, och bygger på nyhetsbevakning av allt journalistisk material som publicerats i de tre tidningarna Aftenposten, Dagens Nyheter och Politiken den första veckan efter att attackerna i Norge inträffade, 23 juli ? 29 juli 2011. Materialet har bestått av totalt 237 texter varav 175 nyhetsartiklar, 30 ledare, 16 krönikor, elva reportage, tre debattartiklar och två analyser.Resultaten visar att norska tidningen Aftenposten hade den mest omfattande Rapporteringen, med mer än dubbelt så många texter som de två övriga.

Denna uppsats behandlar homosexuella hatbrottsoffer och hur homosexualitet formuleras i artiklar i två av Sveriges största tidningar med dagsutgivning: Aftonbladet och Dagens Nyheter. De analyserade artiklarna är hämtade från 1 januari 2003 fram till 1 maj 2010 då analysen påbörjades. Anledningen till att urvalet hämtades från 1 januari 2003 är att hatbrottslagen från och med då även gällde brott mot personer på grund av sexuell läggning. Uppsatsen sökte svar på hur viktigt sexualiteten är för hatbrottsoffren och hur hatbrottsoffrens presenteras i artiklar om hatbrott från ovan nämnda tidningar.Uppsatsen utgår från vad som gör det perfekta mediala offret och vilka kriterier ett offer och ett brott bör uppfylla för att vara idealt för Rapportering. Yvonne Jewkes (2004) och Ester Pollack (2000) har båda tittat på vad som är det perfekta brottet för att rapportera om det.

Problem: Internrevision har hamnat i fokus på grund av nationella rapporter och regelverk såsom SOA och Koden. Rapporterna vilka har utvecklats till följd av senare års redovisningsskandaler medför ett ökat tryck på företag att ha en väl fungerande internrevision som säkerställer den interna kontrollen samt förbättrar förtroendet för den finansiella Rapporteringen. Internrevisorns roll och arbetsuppgifter är under förändring. Vilka faktorer har inverkat på den förändrade rollen samt vilka konsekvenser har förändringen medfört?Syfte: Syftet är att beskriva internrevisionens struktur och internrevisorernas roll och arbetsuppgifter i svenska börsnoterade finansiella och industriella företag.

The Swedish Code for Corporate Governance was introduced on July 1, 2005. All companies then listed at OM Stockholmsbörsen A-list and those on the O-list with a market value of more than three billion SKr must implement the rules in the Code. The Code includes rules for corporate governance as a complement to the legislation. The Code is based on the principle comply or explain. This means that the companies are aloud to diverge from the rules if they explain why.

Bakgrund och problem: Den 1 januari 2005 infördes en ny redovisningsstandard för koncernredovisning. Den nya plattformen, IFRS, är ett steg mot en internationell harmonisering på redovisningsområdet. En av de nya standarder som ingår i IFRS är IFRS 3 Rörelseförvärv. Standarden reglerar hur noterade koncernföretag inom EU skall redovisa förvärv av andra företag. Nya reglementet skapar alltid anpassningsvårigheter.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om och hur påverkad man som läsare blir, av massmediernas eventuella vinkling av begångna brott och rättsfall i nyhetsRapporteringen. Mina konkreta frågeställningar lyder: Påverkar media den allmänna uppfattningen om straffnivån, samt den allmänna uppfattningen om syftet med straff? Hur ser förhållandet ut mellan den allmänna uppfattningen om syftet med straff och vald påföljd?I avsnittet om tidigare forskning redovisar jag resultat i forskningsområdet hur media påverkar allmänheten, då det finns mycket liten forskning i just de frågeställningar som jag berör. Gemensamt för samtliga författare är att medias Rapportering av brott inte står i proportion till hur många, eller vilken typ av brott som egentligen begås. Detta får i sig betydelse för allmänhetens rädsla för brott, kriminalpolitiska förändringar och allmänhetens syn på och kunskap om rättsväsendet i stort.

Bakgrund: Den ekonomiska Rapporteringen och vilken påverkan den har på aktiekursen är ett omdebatterat område. I den ekonomiska världen cirkulerar olika teorier och undersökningar med olika resultat och förklaringar till vad som egentligen påverkar. Till skillnad från tidigare forskning ämnar uppsatsen att skapa en helhetsbild av informationens påverkan. Problemformulering: Påverkar företagens finansiella rapporter och pressmeddelanden aktiekursen?- Utgör analytikers rekommendationer ett bidrag till aktiekursens rörelse?- Understödjer medias rubriker effekten?Syfte: Syftet är att undersöka relationen mellan företagsinformation och aktiers volatilitet.

I alla dagens företagsformer måste det där ägarens ansvar är begränsat ställas särskilda krav över hur resultat och ställning redovisas utåt för företaget. Företagets olika intressenter måste inneha ett förtroende för den information som företaget lämnat om sin ekonomiska situation samt även på förvaltningen. Ansvaret för detta ligger hos styrelse och VD på företaget. Revisorns roll är därmed att kvalitetssäkra den information som företaget lämnat. Det finns lagregler för revision och hur den skall utföras, dessa regler är olika för olika företagsformers förvaltning, redovisning och bestämmelser, om vilket typ av information som skall lämnas om den ekonomiska situationen.

Syfte: Framställningens syfte är att förklara hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan. Framställningen kommer att koncentreras kring ersättningen av Panelen för övervakning av finansiell Rapportering, vilken utgör den mest aktuella företeelsen som resulterats ur nämnda harmoniseringssträvan. Metod: I framställningens genomförande tillämpas en kvalitativ metod. Undersökningen grundas genom ett antal intervjuer, dels med företrädare ur den numera nedlagda Övervakningspanelen, dels med representativa aktörer i den aktuella debatten. Teoretiska perspektiv: Framställningen utgår från institutionell teori och legitimitetsteori för att påvisa hur EU:s öppenhetsdirektiv påverkar Sverige i den europeiska integrationen av de finansiella marknaderna och hur Sverige kan utöva sin påverkan.

Titel: Hafva vi i Norrland ett Wästindien? ? En kvantitativ, beskrivande studie om användningen av begreppet Norrland i riksmedierna Författare: Mats Andersson, Hampus Hagstedt Kurs, termin och år: Journalistik GR (c) C-uppsats HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 10 831 Problemformulering och syfte: En förenklad bild av Norrland i mediers Rapportering leder till att människor får stereotypa uppfattningar om Norrland och den negativa bilden blir grund för den framtida journalistiken. Ett användande av Norrland som etikett för hela norra halvan av Sverige leder till att hela regionen blir samma sak i läsarnas ögon, trots att det finns stora kulturella, samhälleliga och geografiska skillnader mellan de olika platserna i Norrland.Syftet med denna studie har varit att granska hur rikstidningarnas bild av begreppet Norrland ser ut i egenproducerade nyhetsartiklar. Vi klarlägger i vilka typer av nyheter begreppet Norrland förekommer och i vilken utsträckning Norrland framställs som ett problemområde i artiklar där begreppet Norrland används. Vi får svar på vilken geografisk nivå nyhetsartiklar som innehåller ordet Norrland preciseras till, hur ofta ett storstadsperspektiv används som måttstock i artiklar där Norrland används som geografisk referens och i vilken utsträckning artikelförfattare använder postkoloniala gestaltningar från orientalismen i texter där ordet Norrland ingår. Metod och material: Med kvantitativ innehållsanalys med gestaltningsteorin och frågeställningar inspirerade av orientalismen har vi undersökt nyhetsRapporteringen från och om Norrland i Sveriges fyra största dagstidningar Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet under åren 2005, 2009 och 2013. Huvudresultat: I Stockholmsbaserade rikstidningarnas nyhetsRapportering är stereotypisering av landsdelen Norrland mycket svår att finna. Nyckelord: Gestaltning, Norrland, Norrlänning, Orientalism, Stereotyp, Dagens Nyheter, Aftonbladet, Svenska Dagbladet, Expressen, Kvantitativ innehållsanalys, Rikstidningar..

Vi lever dagligen i en verklighet som vi faktiskt själv målar upp med våra egna sinnen. Media spelar en stor roll i att lyfta fram den verklighet som vi tar del av. Det är omöjligt som enskild person att befinna sig överallt i världen och ta del av allt så man måste lita på att journalisterna gör ett bra jobb med att leverera sanningen om vad händer runtom i världen. Jag tänkte granska medias roll som maktfaktor. Titta på det problem som kan uppstå när man ska beskriva, hur informationen handskas och vad för stora problem som medier och journalister står inför när de ska beskriva den så kallade verkligheten.

En tillbakablick på den ekonomiska utvecklingen ger en klar bild av att ekonomin har utvecklats från ett industribaserat samhälle till ett mer komplext samhälle med större krav på kompetens från anställda. Ett sådant samhälle kallas för ett kunskapsintensivt samhälle och har sedan början av 1990-talet växt allt starkare. Redovisningen har däremot halkat efter och det gör den fortfarande. Än idag finns det inga standarder eller normer som kan användas för att framhäva en av företagets viktigaste resurser, nämligen humankapital.Kunskap, skicklighet och innovativ samt de anställdas förmåga är beteckningen för humankapital. Även värderingar, kultur och filosofi inom företaget sammanhänger med benämningen.

Syftet med uppsatsen är att presentera en referensram med nödvändig fakta om användbarhet i teorin och sedan ska GNT Swedens affärssystems användbarhet att praktiskt granskas. För att undersöka om affärssystem är användbart genomfördes bl.a. en användarundersökningDet största problemet som utvecklare och designers av datorsystem möter vid utvecklingen av ett nytt system är att den slutgiltiga produkten ska motsvara vad användaren behöver och efterfrågar. Att säkra ett användbart system under utvecklingsfasen är oerhört svårt och tidskrävande.Ett arbetssätt föddes i samband med tanken om att utveckla användbara system. Med Usability Engineering menas att utvecklingen av ett system slutligen skulle leda till en definierat användbart system och ibland även garanterad användbarhet.

Bakgrund: Många företag är exponerade mot ränte- och valutarisk. För att hantera de konse- kvenser som dessa kan medföra använder sig företagen av derivat. Dessa har tidiga-re inte inkluderats i företagens finansiella Rapportering utan redovisats off-balance. När noterade koncerner från och med 1 januari 2005 skall tillämpa IFRS och då speciellt IAS 39 kommer denna redovisning att förändras. I standarden föreskrivs kontinuerlig omvärdering av derivat till verkligt värde vilket kommer att medföra att noterade koncerner drabbas av svängningar i de finansiella rapporterna.

Bakgrund och problem: Det är viktigt med reglering av försäkringsmarknaden för attskydda konsumenterna och upprätthålla stabilitet i det finansiella systemet. Ett nytt EUdirektivavseende solvensreglering, kallat Solvens 2-direktivet, ska vara implementerat i helaEU senast hösten 2012 och kommer innebära stora omställningar för försäkringsbolagen.Riskbaserade kapitalkrav, högre krav på intern kontroll samt nya värderingsprinciper kommerstå för de största utmaningarna. Denna studie utreder hur Solvens 2-direktivet påverkar densvenska försäkringsmarknaden och om värderingsprinciperna i Solvens 2-direktivet stämmeröverens med IFRS och det svenska regelverket.Syfte: Uppsatsens syfte är att ge en övergripande bild av de möjliga konsekvenserna avdirektivet för den svenska försäkringsmarknaden.Avgränsningar: Studien har avgränsats till den konceptuella innebörden och således ejstuderat de tekniska detaljerna.Metod: En kvalitativ metod innefattande intervjuer med tre försäkringsbolag samtFinansinspektionen och en komparativ litteraturstudie har använts.Analys och slutsatser: Solvens 2 leder till ett harmoniserat regelverk och utökat kundskyddpå försäkringsmarknaden. Det är dock behäftat med stora kostnader för försäkringsbolagenpga. de ökade kraven på Rapportering och internkontroll som följer av direktivet.