CSR är ett koncept som allt fler företag tar till sig, trots att det i grund och botten bygger på frivillighet. Ofta förklaras detta med att trycket från externa intressenter och den institutionella omgivningen i någon mån kräver att företag visar ansvar gentemot omvärlden. Många företag väljer idag att rapportera sitt arbete relaterat till CSR i en hållbarhetsredovisning. Global Reporting Initiative (GRI) publicerar ramverk för dessa redovisningars utseende. Denna studie syftar till att med hjälp av hållbarhetsredovisningar i enlighet med GRI-ramverket göra en branschjämförelse med avseende på rapportering av CSR.

Bakgrund: Media är idag en av övervakarna inom bolagsstyrningen och forskning visar på att det är den viktigaste övervakaren för att förmedla information till allmänheten. Det finns dock tvetydig och motsägelsefull forskning kring effektiviteten i medias övervakning, då det kan finnas incitament till att inte rapportera på ett opartiskt och oberoende vis. Denna studie kommer granska medias rapportering, för att öka förståelsen för dess rapportering och huruvida det är en fungerande övervakare eller inte.Syfte: Att öka förståelsen kring om media fungerar som en övervakare inom bolagsstyrning och i sådant fall hur.Metod: Studien har en deduktiv forskningsansats där vi genomfört en komparativ flerfallstudie bestående av medias rapportering från fem svenska företagsskandaler, där rapporteringen hämtats från fyra av de största tidskrifterna i Sverige. Det empiriska underlaget har analyserats med hjälp av en analysmodell som beskriver stigmatiseringsprocessen och denna har underlättat behandlingen av det insamlade empiriska underlaget.Resultat: Studien visar på tendenser att media fungerar som en övervakare i en svensk bolagsstyrningskontext, då dess rapportering överensstämmer med de kriterier som en övervakare bör följa..

Sport har aldrig haft större plats i samhället än vad den har idag. De stora turneringarna, så som Olympiska Spelen och Fotbolls VM, lockar miljontals tittare. I media har sportbilagor blivit en naturlig del av tidningen. Ofta den största delen. Fotbollen har utvecklats med tiden.

Skiftbytesrapportering är en viktig del i sjuksköterskans dagliga arbete. Det existerar ett antal metoder för rapportering och gemensamt för dessa är att de syftar till att överföra patientinformation mellan olika arbetsskift. Den information som kommuniceras genom skiftbytesrapporten ska ligga till grund för planering av den fortsatta omvårdnaden av patienten och är av stor betydelse för patientsäkerheten. Föreliggande studie syftar till att beskriva de olika rapporteringsmetoder som används på vårdavdelningarna vid Universitetssjukhuset MAS (UMAS) i Malmö, samt vilka olika för- och nackdelar som sjuksköterskorna upplever med olika metoder. Studien genomfördes i två steg.

Natten mellan den 5 och 6 oktober 2007 misshandlas Riccardo Campogiani så allvarligt i Stockholm att han senare avlider. Detta fall kom att få en enormt stor massmedial uppmärksamhet. Uppsatsens fokus ligger på hur denna rapportering om händelsen kom att gestaltas i Aftonbladet och i Expressen. Uppsatsen belyser hur tidningarna gestaltade och benämnde de inblandade aktörerna samt hur allmänhetens reaktioner på det inträffade kom att framställas. Fokus ligger även på vilka individer som fick komma till tals i den massmediala debatten.

Uppsatsen ?Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren? är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier.

Syftet med studien är att jämföra och uppmärksamma om mängden mål och precisionen i målenskiljer sig åt mellan företag från olika länder och vad det i så fall kan tänkas bero på. Studiengranskar även hur rapporteringen påverkas av dubbelnoteringar. Studien genomförs viaordsökningar i årsredovisningar och granskar företag från USA och Storbritannien(anglosaxiska), samt företag från Frankrike, Nederländerna, Sverige och Tyskland(kontinentaleuropeiska). Utifrån tidigare forskning förväntas anglosaxiska företag rapportera flermål än kontinentaleuropeiska. Dubbelnoterade företag väntas rapportera fler mål änenkelnoterade.När alla mål mäts är skillnaderna i rapportering av mål mellan kontinentaleuropeiska ochanglosaxiska företag inte signifikanta, dock uppnås signifikans för de mer precisa (hårdare)målen.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Denna uppsats analyserar tendenser hos två tidningar i deras rapportering och opinion om spanska sjukan under hösten 1918. Syftet är att undersöka likheter och skillnader i tendenser i tidningarnas rapportering och kritik av myndigheter samt huruvida de primärt kan förklaras ideologiskt eller genom ett centrum/periferiperspektiv, samt ifall tidningarna ägnade sig åt objektiv rapportering, lugnande självcensur eller överdrifter. Med avstamp i induktiva slutsatser hos Margareta Åman, Stein Rokkans modell för integrering av nationalstater samt idéanalys konstrueras ett teoretiskt ramverk för en hypotetisk-deduktiv undersökning. De undersökta tidningarna är Norrlandsposten samt Arbetarbladet och tidsramen från juni till december 1918. Analysen visar att rapproteringen karaktäriserades av ett visst manande till lugn.

Den här uppsatsen undersöker de svenska journalisternas förhållningssätt till sociala mediers rapportering om revolutionen i Egypten. Fokus i denna undersökning ligger i journalisternas källkritik, användning och beroende av sociala medierna som Twitter, Facebook, blogg med flera i sitt journalistiska arbete. Intervjumetoden tillämpades i denna undersökning och intervjuer med tio svenska journalister genomfördes. De medier som inkluderas i undersökningen är, Sveriges Radio Ekot, SR International, SVT, TV4, Tidningarnas Tellegramsbyrå, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. Samtliga intervjuer presenteras och svaren användes sedan i analysen.

I denna uppsats har vi valt att undersöka om den landsortsbaserade dagstidningen Östgöta Correspondenten visar upp ett nazistiskt förhållningssätt åren 1933 och 1938 vad gäller rapportering och om det återfinns eventuella ställningstaganden i denna rapportering, samt om det förekommer en skillnad mellan dessa årtal. I uppsatsen har vi sökt svara på hur Östgöta Correspondentens rapportering om Nazityskland såg ut, vilka källor tidningen använde och hur källkritisk tidningen var till dessa. Vidare har vi sökt svara på hur eventuella nazistiska tendenser i Östgöta Correspondenten såg ut och hur de har utvecklats under undersökta årtal. Vi har även undersökt om tidningens tolkningsramar präglats av en nazistisk agenda samt hur självständig tidningen varit mot nazistisk propaganda. Vår teoretiska utgångspunkt har varit teorin om framing.

Den 11 mars 2011 inträffade en kärnenergiolycka i Fukushima, Japan. Jag har gjort en diskursanalytisk innehållsanalys av fyra svenska dagstidningars artiklar om kärnenergi från de 90 dagarna innan kärnenergiolyckan i Japan, de första 90 dagarna efter den samt de därefter följande 90 dagarna. Jag har även jämfört de tendenser som framkommer i rapporteringen med Sveriges befolknings attityder till kärnenergi för att se om det finns något samband mellan dessa. Syftet var att utifrån mina resultat, tidigare forskning och teorin från forskningsfältet ?communication of science? analysera den eventuella påverkan medias rapportering om kärnenergi och allmänhetens syn på kärnenergi kan ha på varandra.

Medierad sport är ett område som ständigt står i förändring. Genom den tekniska utvecklingen och förändringar i hur branschen ser på hur journalistiskt arbete ska bedrivas befinner sig medie-eventet kring sport i en kontinuerlig förändringsprocess, både sett till dess innehåll och hur det konstrueras. Bland annat har Twitter börjat användas i mediernas rapportering av sport. Mot denna bakgrund tar denna uppsats sin utgångspunkt. Den handlar om hur medie-eventet kring sport ser ut idag och hur Twitter används när det konstrueras. .

Intresset fo?r att redovisa de ansta?llda som tillga?ng o?kar i takt med att kunskapsintensiva fo?retag blir allt fler. Na?r fo?retag vill visa denna immateriella tillga?ng fo?r intressenter saknas la?mpliga va?rderingsmetoder och rapporteringsstandarder. Vissa fo?retag kompletterar da?rfo?r a?rsredovisningen med en rapport da?r information om medarbetarna, humankapitalet, presenteras.