Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga de värderingsmetoder som används för att fastställa verkligt värde på finansiella instrument och också granska hur dessa metoder redovisas. Därtill syftar uppsatsen till att diskutera problematiken för värderingskonceptet verkligt värde. Detta görs i två delar, utifrån standardsättarnas perspektiv och de finansiella institutens. Därefter utreds förbättringar inom konceptet som baseras på de två tidigare delarna. Metod: Uppsatsens undersökning utfördes via en fallstudie som baserades på kvalitativ data. Data inhämtade från två separata områden, tre redovisningsstandarder (SFAS 157, IAS 39 och IFRS 7) och årsredovisningar från 2007, hämtade från de tio största finansiella instituten (baserat på balansomslutning) ifrån USA respektive Europa. Resultat & slutsats: Undersökningen visade att rekommendationerna kring vilka värderingsmetoder som ska tillämpas är likvärdiga från de båda standardsättarna; prisnoteringar och värderingsmodeller, men inte toleransen kring värderingsmodeller, där FASB är mer tillmötesgående än vad IASB är.

Bakgrund och problem: Goodwill är den post som länge omdiskuterats utifrån aspekten att det är en svårhanterbar post i bolags balansräkningar. Under år 2005 fastställde IASB att de bolag som nyttjade IFRS inte längre har tillåtelse att skriva av goodwill utan istället ska genomföra nedskrivningar. Problemet som uppstod utifrån det nya beslutet kring föreställningsramen är att det verkar ha blivit allt mer komplext att hantera goodwillposten. Detta trots att IFRS standarden hänvisar att det är av stor vikt att bolag upprättar sina finansiella Rapporter så korrekt och rättvisande som möjligt. Inte heller verkar några grundliga riktlinjer finnas till hands för att prestera en så korrekt redovisad goodwill som möjligt och därmed beskrivs posten som en tickande bomb.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera bolagens hantering av goodwillposten.Metod: Den metod som vi har utgått ifrån är den kvalitativa metoden.

Sedan attacken på USA 11 september 2001 har åtskilliga Rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekämpar dem. Syftet med uppsatsen är att försökaåskådliggöra en struktur på styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur på styret med utgångspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningsläget om talibanerna. Frågeställningen som besvaras i uppsatsen är:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frågeställning löses ut av följande 2 frågor: Fråga 1 - Kan strukturen påstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjälp av en strukturellorganisationsteori? Fråga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur på styret?Med hjälp av en strukturell teori om organisationers form och två sociologiska teorier sombehandlar varför människor och grupper handlar som de gör utifrån deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen på styret av talibanernasorganisation såg ut 2009 och förklara varför den såg ut så.Uppsatsen använder en kvalitativ metod där divisionaliserad organisation, habitus och dendolda läroplanen används som teorier.

Titel: Sarbanes-Oxley Act ? Lagens inverkan på två svenska bolagProblembakgrund: De senaste åren har det inträffat en rad olika redovisningsskandaler i USA där brott har begåtts, vilket har varit anledningen till att Sarbanes-Oxley Act bildades. Syftet med lagen är att återskapa allmänhetens förtroende för aktiemarknaden och att garantera att företagens finansiella Rapporter innehåller tillförlitlig information. För att uppnå detta ställer lagen hårdare krav på redovisning och information till aktiemarknaden, ökade krav på revisorers oberoende, ökade krav på interna strukturer för revision samt hårdare straff för brott mot lagen.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka, beskriva och få ökad förståelse för hur SOX har påverkat svensk bolagsstyrning vad gäller personligt ansvar och intern kontroll. Då det krävs mycket ansträngningar för bolagen i form av arbete och resurser vill vi även undersöka om bolagen upplever att fördelarna med lagen är större än nackdelarna.Metod: Uppsatsen har upprättas utifrån en kvalitativ undersökning där information har samlats in från två företagsrepresentanter, uppsatsen består även av sekundärdata som hämtats från böcker, internet och årsredovisningar.Analys: SOX ställer högre krav på företagens interna kontroller än vad som gjorts tidigare och respondenterna är eniga om att lagen har inneburit en stor omställning av deras arbetssätt.

Marknaden för terapeutiska proteiner kan grovt delas in i 2 områden: de proteiner som inte modifieras efter translationen och de som kräver posttranslationell modifiering (bl a glykosylering) för att vara biologiskt aktiva. Eprex®: humant rekombinant erytropoietin är ett glykoprotein som används vid anemi, det stimulerar mitos och differentiering av stamceller i benmärgen till mogna erytrocyter. Erytropoietin är bara ett av många läkemedel för humant bruk som tillverkas i mammalieceller. Mammalieceller är de som är lämpligast att använda som uttryckssystem för terapeutiska glykoproteiner tänkta för humant bruk. Detta eftersom de innehåller de organeller och enzym som krävs för att erhålla korrekt proteinkonformation och utföra avancerade posttranslationella modifikationer.

HTML (Hyper Text Markup Language) introducerades som ett enkelt och plattformsoberoende språk med syftet att göra information tillgänglig över hela världen och är idag det mest kända och använda språket på webben. När HTML skapades var det huvudsakliga användningsområdet publicering. Efter hand ökade mognaden hos användarna och behovet av mer avancerade tillämpningar ökade. Fler och fler började då inse begränsningarna med HTML och dess enkla struktur. Metaspråket XML (eXtensible Markup Language) är ett universellt format för att strukturera dokument och data på Internet.

Sedan 1990- talet har de offentliga organisationerna genomgått flera stora förändringar som medfört att enhetschefer inom den kommunala verksamheten fått ökat ansvar och befogenheter, vilket gör enhetschefsrollen mer komplext. Rapporter visar på svårigheter att rekrytera och behålla chefer, därför är viktigt att undersöka hur enhetschefens arbete ska kunna utvecklas till ett mer attraktivt arbete. Ett attraktivt arbete skapas genom att ge medarbetarna bra förutsättningar inom arbetsinnehåll, arbetstillfredsställelse, samt arbetsförhållanden. I chefsyrket ingår tre roller varav en är medarbetarrollen som enligt teorin inte är speciellt prioriterad eller synliggjord. Studiens syfte är att identifiera vad som gör enhetschefyrket till ett attraktivt arbete samt hur det kan utvecklas.

Rapporten är sammanställd av två kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan på högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med Säker Vatten AB. Efter tre års studier är detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten är ämnad för alla typer av läsare, men utan byggingenjörsexamen likt vår, eller med motsvarande kunskapsnivå så kan läsare uppfatta rapporten som svårläst.Metoden för rapporten har varit så att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i fråga har alla mångårig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och Rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförläggningar, legionella och vattenskador.

I Sverige produceras varje år grovt uppskattat ca. 1,5?2,0 miljoner m2 industrigolv av betong [1]. Resultaten är varierande och det vanligaste felet hos dessa golv är sprickor [2]. I sprickorna letar sig vatten och i vissa fall klorider ned och förorsakar armeringskorrosion.

Från och med år 2005 är det obligatoriskt för alla noterade bolag inom EU att redovisa enligt IASB:s standards, IFRS/IAS. En väsentlig skillnad mot tidigare normer är att goodwill inte längre skall skrivas av planenligt, istället skall bolagen göra så kallade ?impairment test?, eller nedskrivningsprövning. Ett impairment test innebär att bolaget per varje balansdag eller oftare skall bedöma om det finns någon indikation på att en tillgång kan ha minskat i värde.Oavsett om det finns någon indikation på en värdeminskning eller ej, skall företaget varje år göra en prövning om en immateriell tillgång med obegränsad nyttjandeperiod har minskat i värde genom att jämföra dess redovisade värde med återvinningsvärdet.Syftet med min uppsats är att undersöka huruvida noterade holländska bolag efterlever kraven som ställs från standarden IAS 36 p 134. Resultatet ska jag sedan jämföra med en liknande undersökning som tidigare gjorts för bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Anläggningsbranschen har länge ansetts som en relativt fragmenterad bransch där de tre stora leden, beställare, projektörer och entreprenörer drar åt olika håll i ett projekt. Parterna skapar ofta sina egna mål som i själva verket gynnar de själva mer än att gynna hela projektet. Detta konservativa arbetssätt gör varken att projektets kvalitet eller kostnadsbudgeten blir bättre samt att tidsplanen ofta inte räcker till.För att råda bukt på detta problem börjar det växa fram en ny arbetsmodell i Sverige, nämligen utökad samverkan. Utökad samverkan går att tillämpa på samtliga redan befintliga entreprenad- och upphandlingsformer, det är kort och gott ett verktyg som projektet blir tilldelat för att enklare lösa problemen som uppstår från start- till slutfasen i projektet. Själva grundprincipen med utökad samverkan är att det ska flyta på som det egentligen bör, men som ofta inte sker.

Hållbar utveckling är ett ämne som är på frammarsch vilket många företag har uppmärksammat. Då företag och organisationer orsakar miljöförstöring är det även de som kan påverka och förbättra problemen genom att jobba med just hållbarhetsfrågor. Att jobba med hållbarhetsfrågor kan ge grund för en hållbarhetsredovisning vilket är till för att ge företagets intressenter vetskap om hur företaget tar sig an sina problem som påverkar miljön. Hållbarhetsredovisningar kan även hjälpa företaget internt genom att visa de anställda vad förändringarna faktiskt har åstadkommit och uppmuntra till fortsatt arbete inom hållbarhet. Global Report Initiative (GRI) är den mest erkända organisation som bidrar med riktlinjer för hur en hållbarhetsredovisning ska upprättas. Det har dock uppdagats att det finns svårigheter för intressenter att jämföra olika företags hållbarhetsredovisningar eftersom de skiljer sig gällande vad som Rapporteras.

Syftet med uppsatsen är att presentera ett vägledande verktyg med aspekter i glesbygder som ökar äldres fysiska aktivitet. I Sverige ökar medellivslängden för varje år och fortsätter ökningen kommer 25 procent av befolkning, år 2035, vara 65 år och äldre. Majoriteten av Sveriges äldre bor idag i glesbygder. Enligt forskare har glesbygder jämfört med städer mindre tillgång till resurser som ökar fysisk aktivitet, samtidigt lyfter de fram nya studier som tyder på att bebyggd miljö påverkar och kan öka fysisk aktivitet. Vilka aspekter i den bebyggda utemiljön i glesbygder ökar äldres fysiska aktivitet? För att svara på frågan och uppfylla uppsatsens syfte används litteraturstudier som metod.

Eftersom jag är mycket intresserad av framtiden för svensk livsmedelsproduktion valde jag att skriva mitt examensarbete om svensk nötköttsproduktion. På något sätt tror jag att den svenska produktionen kommer att finnas kvar i framtiden och kunna konkurrera med det utländska lågprisköttet. Små besättningar växer, specialiserar sig och blir mer rationella och de som väljer att förbli små nischar sig på något sätt för att få ut ett mervärde för sina produkter. En tydlig trend på marknaden är att handla lokalproducerade varor. Konsumenten vill veta var och hur produkten är producerad.