Denna studie är en textanalys undersökning om hur olika böcker, statistiska undersökningar och Rapporter framställer och beskriver befolkningstillväxten i Sverige ur ett historiskt perspektiv. Central för studien är att förstå vilka diskurser och teorier som ligger till grund för diskussionen om befolkningstillväxten.Det har framkommit olika uppfattningar om att ett ökat födelsetal tillsammans med en investering i våra barn är viktigt för framtida välfärd. Samtidigt framhålls att ökade födelsetal resulterar i ökade socioekonomiska kostnader både för hushållen och i from av offentliga utgifter samt att en stor befolkning kan orsaka fattigdom och elände. Sveriges befolkning blir allt äldre och lever längre vilket resulterar i att vårdbehovet ökar och de sociala kostnaderna ökar. Med ett sådant scenario menar man att den åldrande befolkningen kommer att bli ett problem när de skall försörjas av allt färre i arbetsför ålder.

Syfte Syftet med vår uppsats är att beskriva utmattningssyndrom ur ett kvalitativt perspektiv. Vi visar hur den vetenskapliga forskningen ser på utmattningssyndrom idag. Vi vill ge en bild av både medicinskt vedertagna, men också mer folkligt förankrade sätt att förebygga utmattningssyndrom. Det primära syftet är att ge en bild av hur de faktiska personerna upplevelsemässigt beskriver sig. Frågeställningar1.

Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill få större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. Från arbetsgivarsidan vill man få en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir längre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det är ganska lätt att byta arbetspass i händelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig.

Syftet med vårt examensarbete är att få en uppfattning om hur pedagoger upplever fysiskt våld i skolan. Arbetet undersöker även hur tidningsrubriker av våld i skolan har sett ut under de senaste fem åren, och hur pedagogerna ser på tidningars framställning. Undersökningen genomfördes genom intervjuer med en lärare och en fritidspedagog på respektive skola, vilket innebar sammanlagt fyra intervjuer. Vi sökte tidningsrubriker främst genom tidningsarkiv på Internet, men även genom olika dagstidningars nätupplagor. Våra teoretiska utgångspunkter utgår från tidigare Rapporter och undersökningar genomförda angående våld i skolan, samt tidigare forskning angående tidningars framställning av samma ämne.

Bakgrund:  Bostadsrätten  utgör  en  alltmer  attraktiv  boendeform  och  dess  främsta  syfte  är  att tillgodose dess medlemmar med ett prisvärt boende. Månadsavgifterna från bostadsrättsförenings medlemmar bidrar  till att alla kostnader  täcks upp och därmed är boendekostnaden beroende av hur bostadsrättsföreningens kostnader hanteras. Denna studie undersöker hur verksamheten  i en bostadsrättsförening är förenlig med att verka för medlemmarnas bästa ekonomiska intresse.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur en bostadsrättsförenings medlemmars ekonomiska intresse uppfylls, med fokus på de faktorer som inverkar på medlemmens boendekostnad.  Metod:  Uppsatsen  är  skriven  med  en  kvalitativ  ansats.  Befintliga  teorier  har  använts  för  att analysera det empiriska material som samlats  in.

Titel PIM- Snack eller verkstad?En kvalitativ studie om förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Författare Maja BjörnellHandledare Jan StridUppdragsgivare Lärarutbildningsnämnden och Göteborgs UniversitetKurs Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskapInstitution Institutionen för journalistik, medier och kommunikation, JMGSidantal 41 (exklusive bilagor)Antal ord 16 843Syfte Syftet med studien är att undersöka förskollärares syn på PIM- kompetensen och om den kommer till uttryck i deras yrkesutövande.Metod Den kvalitativa samtalsintervjunMaterial Studien bygger på fem stycken samtalsintervjuer med pedagoger inom förskolan. En intervju med en grundskollärare klass F-2 är också genomförd för att styrka de Rapporter om IKT (Informations- och Kommunikations Teknik) i skolan som använts som referensram.Huvudresultat Resultatet av studien visar på en något varierande användning av PIM-kompetensen. Variationen beror många gånger på en generationsskillnad. De yngre förskollärarna i studien använder PIM-kompetensen mer räknat i tid.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka hur yrkesverksamma inom socialt arbete ser på fenomenet e-mobbning bland dagens ungdomar. Undersökningen har byggt på fyra kvalitativa intervjuer gjorda på en skolkurator, en högstadielärare, en polis som arbetar med ungdomsproblematik samt två kuratorer  på BUP. Analysen har sedan sin grund i respondenternas svar samt tidigare forskning om ämnet e-mobbning. Rapporter från etablerade svenska organisationer som exempelvis Friends och BRIS har också studerats. Resultatet visade att e-mobbning är ett växande problem bland barn och unga både i skolan och på deras fritid.

I Sverige finns en det en brist pa? kockar. Stja?rnkro?gare och branschfo?retra?dare uttalar sig om att det a?r sva?rt att finna ?bra personal? och att restaurangutbildningarna inte ligger i fas med deras krav. Arbetsfo?rmedlingen har i sin rapport Var finns jobben? (2014a) beskrivit kock som ett paradoxyrke, att det ra?der ho?g arbetslo?shet samtidigt som det a?r brist pa? arbetskraft.

Klimatförändringar och klimatförändringarnas effekter och påverkan på samhällen är idag ett faktum. Tillsammans med åtgärder för att minska utsläpp av växthusgaser och begränsa påverkan av klimatförändringar krävs det därför även att samhällen anpassas för att klara av ett förändrat klimat. Kommunernas viktigaste verktyg för att göra det är den fysiska planeringen. Grönstrukturens värden och mångfunktionella roll har lyfts fram i Rapporter och forskning som en strategi för klimatanpassningen. Grönstruktur har en förmåga att verka temperaturreglerande och minskar därmed värmeöeffekten samt värmeböljor, grönstrukturen är också absorberande, filtrerande och lagrande av överflödigt dagvatten, den fungerar som buffertzon samt motverkar jorderosion och skred.

Med denna studie vill vi få kunskap om det finns narkotika på svenska anstalter, men framförallt hur det ser ut på Ersboda anstalten i Umeå. Vi vill även se om Ersboda anstalten idag jobbar aktivt mot narkotika och på vilket sätt. Vi har under arbetets gång använt oss av olika källor, till största del har vi intervjuat personal på Ersboda anstalten. Vi har även använt oss av material från Internet och Rapporter från kriminalvården gällande rådande drogsituation. Det som har framkommit under vårat arbete visar på att de anställda som vi intervjuade har den uppfattningen att narkotikan på anstalten är ett problem som till stor del har med säkerheten att göra, men att det också beror på resursfördelningen.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur värdegrundsarbetet bedrivs i grundskolans lägre år. Vidare vill vi se hur värdegrund tolkas på olika skolor och om det finns någon samverkan mellan skolorna i kommunen.I denna studie gör vi en historisk tillbaka blick på skolans uppdrag. Vi har fördjupat vår kunskap om skolors tolkning samt arbete med värdegrund genom att vi har tagit del av litteratur som berör dessa ämnen. Vi har använt oss av Skolverkets Rapporter, tidigare forskning samt relevant litteratur om tolkning och praktisk tillämpning med värdegrundsfrågor. Studien tar även upp pedagogers etiska medvetenhet.Denna studie har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som innebär att få så uttömmande svar som möjligt av informanterna.

Enligt både nationella och internationella undersökningar faller Sverige efter i resultaten de senaste åren. I den senaste undersökningen, PISA 2009, var Sveriges utveckling tredje sämst i undersökningen. Just PISA-undersökningen är till stora delar baserad på problemlösning och förståelse, med utgångspunkt av detta har jag lagt fokus på att utveckla inkludering och förståelse i matematikundervisningen. För att förbereda mig inför arbetet har jag gjort en litteraturgenomgång där jag gått igenom forskning inom matematik men även inkludering, kommunikation. Jag har även tagit del av flera Rapporter från skolverket. Jag märkte dock tidigt att forskningen inom just öppna frågor är näst intill obetydlig.

Den svenska vargen har under de senare åren ökat i antal. Detta har med fört att konflikter mellan människan och vargen skapat då vargen börjat leta sig tillbaka till sina äldre områden som oftast är bebyggda. Detta har väckt samhällsdebatter om vargen och hur den skall hanteras i förhållande till dagens samhälle. Frågan som blev central för denna studie är"hur skiljer sig invånarnas attityder om varg i ett område där varg inte existera och ett där varg förekommer?"Undersökningen har utförts på två tätorter i Västra Götalands län.

Under vår undersökning har vi tagit del av en artikel och tre Rapporter som på olika sätt granskar studie- och yrkesvägledningen inom grundskolan. I granskningen av studie- och yrkesvägledningen enligt Rapporterna framkommer det bland annat att antal skolor och antalet elever som en studie- och yrkesvägledare ansvarar för kan påverka kvaliteten på vägledningssamtalet. För att bilda oss en egen uppfattning om det som framgår valde vi att undersöka vilken uppfattning respondenterna har om det som lyfts upp i Rapporterna. Syftet med undersökningen var att se om huruvida antalet elever påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet samt vilka andra faktorer som påverkar kvaliteten på vägledningssamtalet. Vi valde den kvantitativa metoden och webbenkäter som undersökningsmetod för att besvara våra frågor.

Umeå Energi har som mål att vara förnybara i allt de gör år 2018. Som ett led i detta arbete vill de veta vilken miljöpåverkan som sker från deras produkt fjärrkyla.I denna rapport har miljöpåverkan från Umeå fjärrkyla beräknats genom att ta fram nyckeltalen primärenergianvändning per levererad kylenergi och växthusgaser i koldioxidekvivalenter per levererad kylenergi. Miljövärderingen har framförallt baserats på Rapporter från svenska myndigheter och branschorganisationer. Data till beräkningar har samlats från statistik och från Umeå Energis anläggningsRapporter.Fjärrkylans primärenergianvändning har beräknats till 0,94 kWh per kWh levererad fjärrkyla och utsläppen av växthusgaser till 63 g CO2 per kWh levererad fjärrkyla. En osäkerhetsfaktor vid beräkningen är uppskattningen av elanvändning för kylproduktion.