Två grundläggande paradigm inom datavetenskap är objektorienterad programmering och relationsdatabasteknik. En kombinering av applikationer gjorda i ett objektorienterat programmeringsspråk med den beständighet och funktionalitet som ges av relationsdatabaser är en möjlig vidareutveckling av ens kunskaper inom dessa områden. Kombinationen av dessa båda förutnämnda paradigm innebär åtminstone ett problem som uppkommer då en relationsdatabas lagrar data i tabeller och en objektorienterad applikation lagrar data i objekt. Detta problem kallas objekt/relations paradigmens missanpassning. På grund av detta problem så måste kopplingen mellan paradigmen skötas av ett Ramverk av något slag.

Förändringar i affärsvärlden leder till att företag idag ständigt ställs inför nya utmaningar. Samverkan mellan affärsverksamheten och IT har därför blivit en viktig aspekt inom organisationer. Företag står inför problemet att hantera sina komplexa affärsprocesser, information och infrastruktur, relaterat till att IT bör ge maximala värden för affärsprocesserna. Det för att verksamheterna ska vara med i spelet bland de konkurrenskraftiga organisationerna, vilket leder till en av anledningar till att företagen kommer i kontakt med Enterprise Architecture (EA). EA kan ses som en helhetsbild av organisationen och dess information, applikationer och infrastruktur.

Denna uppsats behandlar hur ett införande av SOA (Service Oriented Architecture) påverkar en organisations IT-arkitektur. IT-arkitekturen har stor betydelse för en organisation och det är viktigt att arkitekturen är anpassad efter verksamheten för att lyckas med ett införande. Syftet var således att ta fram ett Ramverk innehållande faktorer som påverkar IT-arkitekturen vid ett införande av SOA, vilka problem dessa faktorer kan medföra samt förslag på åtgärder. Genom litteraturgranskning och tre kvalitativa intervjuer erhöll vi underlag för att skapa ovan nämnda Ramverk. Resultatet blev ett Ramverk innehållande fem dimensioner av IT-arkitektur som visar att påverkan till stor del beror på hur väl IT-arkitekturen är anpassad till verksamheten.

I dagens digitaliserade samhälle ställs det stora krav på programvaruutvecklare. Kunder förväntarsig korta ledtider och leverans av felfria informationssystem. För att kunna hävda sig påmarknaden krävs det att kvalitetssäkring är en väl integrerad del av systemutvecklingsprocessen.Denna rapport behandlar automatisering av gränssnittstester, som under senare år vuxit sig alltstörre inom kvalitetssäkring. Målet med vår utredning är att redovisa vilket testRamverk som, irelation till fastställda kriterier, bäst lämpar sig för utveckling av automatiseradegränssnittstester. Testerna skall vara enkla att underhålla och leda till effektivisering.

Det här är en kvalitativ fallstudie av hur en lärare undervisar om derivata i en klass på det naturvetenskapliga programmet och en på teknikprogrammet. Studiens syfte är att undersöka vilka mål, rutiner och vilken matematisk kunskap för undervisning som används. Uppsatsens teoretiska Ramverk består av Schoenfeld´s teori om målorienterade handlingar och teorier om matematisk kunskap för undervisning. En lärare observerades under fem lektioner och blev intervjuad tre gånger. Resultatet visar att läraren har flera olika specialiserade matematiska innehållskunskaper när han undervisar.

Uppsatsen fokuserar på beskrivningen av idén om gröna Ramverk dvs. att vegetation används som styrverktyg i en exploateringsprocess. Fokus ligger på den idémässiga beskrivningen och inte det gröna Ramverkets fysiska form. Beskrivningen sker delvis genom studier av projekt i Bordeaux, Frankrike där man medvetet använt sig av gröna Ramverk för att ge struktur till exploateringsområden. Jag har gjort platsbesök i Bordeaux, intervjuat ansvarig landskapsarkitekt Michel Desvigne, läst litteratur som Desvigne skrivit i ämnet samt kommunala dokument från Bordeaux. Användandet av ett grönt Ramverk i Bordeaux var långt ifrån självklart vilket belyses i uppsatsen genom en redogörelse av utvecklingen och förhållningsätten till stadsbyggnadsstrategier i en postindustriell kontext i Bordeaux. Jag tolkar även möjligheterna för ett grönt Ramverk i Malmö genom att studera stadens stadsbyggnadsstrategier.

Under den diffusa delen av ett projekt i interaktionsdeign fattas beslut om vad som ska skapas. För att strukturera denna process rekommenderar Arvola (2013) ett Ramverk för beskrivning av medierad handling. Utöver ett antal informella intervjuer med personer som använt Ramverket har inga undersökningar genomförts vars resultat beskriver hur Ramverket används i praktiken. Studier som visar hur Ramverket bör användas för att ett användbart resultat ska genereras har inte heller gjorts, förrän nu. Genom att under två workshops studera interaktionsdesigners generera designkoncept med stöd av Ramverket för medierad handling, har fyra kännetecknande aspekter av hur ett bra designkoncept kan skapas med stöd av Ramverket identifierats.

Denna rapport presenterar en undersökning av sex olika objekt-relationsmappningsRamverk, nämligen Entity Framework, LINQ to SQL, NHibernate, Castle ActiveRecord, MyGeneration Doodads och Subsonic. Undersökningen redogör för styrkor och svagheter hos de olika Ramverken samt diskuterar när respektive Ramverk är lämpligt att använda.De Ramverk som bedömdes vara mest intressanta var NHibernate och Entity Framework, då de erbjuder flexibel mappning mellan domänmodellen och det underliggande databasschemat samt god tillgång till dokumentation och litteratur.Undersökningen användes som grund för att besluta vilket av de aktuella Ramverken som skulle användas vid en omskrivning av en existerande applikation för IT-konsultföretaget Sogeti. Det Ramverk som ansågs mest lämpligt för applikationen var NHibernate..

Det här är ett examensarbete som är utfört på uppdrag av Meal Planning Concepts AB. Målet var att utveckla en native multi-plattformsapplikation till smartphones och surfplattor som skulle fungera på Android och iOS och dela databas med deras nuvarande webbsystem. Funktionaliteten skulle vara baserad på den som fanns på deras webbsida. Applikationen utvecklades i MoSync som är ett Ramverk som klarar utveckling till multiplattform. Examensarbetet gick också ut på att utvärdera MoSync under projektetsgång och presentera andra liknande verktyg och hur de förhöll sig till MoSync.

Modeller används ofta som ett hjälpmedel för att hantera komplexasystemutvecklingssituationer. Det råder dock delade meningar om hur man på bästa sätt böranvända modeller. I denna studie har vi tittat närmare på perspektiv där modellerna står icentrum för systemutvecklingen respektive används som ett hjälpmedel för densamma. Våravsikt har inte varit att jämföra dessa, utan snarare beskriva hur de kan kombineras ochanpassas till lokala förhållanden. För att undersöka detta har vi genomfört en fallstudie på ettmindre mjukvaruutvecklande företag som har för avsikt att börja använda modeller på ett meraktivt sätt i systemutvecklingsprocessen.

Handledare: Inga-Lill Johansson.

För att skapa en större konkurrenskraft och hantera det allt hårdare affärsklimatet väljer många företag idag att implementera Enterprise Resource Planning (ERP) system, dessa heltäckande affärssystem integrerar alla verksamhetens delar med en gemensam databas och skapar nya möjligheter. För att kunna utvärdera vilken nytta en organisation får av ett sådant system behövs det lämpliga analytiska Ramverk. Trots att det finns Ramverk för denna typ av utvärdering, råder brist på lämpliga utvärderingsverktyg. En ny utveckling på marknaden för dessa system är webbaserade ERP-system. Systemet köps istället som en tjänst, där systemet finns på en server hos tjänsteleverantören.

Vårt syfte med uppsatsen är att kombinera litteratur kring korporativt varumärke och ledarskap för att skapa ett teoretiskt Ramverk. I vårt Ramverk vill vi lyfta fram en effektiv ledares egenskaper och roll då det korporativa varumärket kommuniceras internt. Vidare vill vi studera ledare på ett företag för att skapa förståelse för hur de gör och om de använder den effektiva ledarens egenskaper då det korporativa varumärket kommuniceras internt. För att besvara uppsatsens syfte har vi gjort en litteraturstudie samt använt oss av en kvalitativ fallstudie. I fallstudien har vi använt oss av primärdata, i form av intervjuer, samt sekundärdata.

An information system is something that evolves over time to enhance the company that is using it. The technology for building an information system is also evolving. New methods and new programming languages make system development easier. As new technology breaks ground and the demands of a company?s information system grow, the company will sooner or later get to a point where a change in the base of the system is necessary.

Syfte: Examensarbetet har skrivits för att testa om ett CSR-budskap baserat på ett värdeteoretiskt Ramverk har högre trovärdighet hos en presumtiv kund än ett budskap som inte är det.Metod: I detta examensarbete har endast primärdata använts som samlats in genom en kvantitativ enkätundersökning. Dataanalysen har sedan skett utifrån ett kvantitativt förhållningssätt.Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att företag som önskar öka trovärdigheten i sin CSR-kommunikation bör överväga att använda sig av ett värdeteoretiskt Ramverk i sin kommunikation. Resultatet stödjer Schmeltz tes från 2014 om att ett värdeteoretiskt Ramverk kan bidra till att öka den uppfattade trovärdigheten hos en presumtiv kund. Det finns dock viss skillnad i uppfattning mellan könen där kvinnor generellt mottar budskapen mer positivt.Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att närmare studera skillnaderna i uppfattning av CSR-budskapen mellan könen i synnerhet om det i en större kontext verkligen är så att män uppfattar kompetensvärderingar med högre trovärdighet än vad kvinnor gör och att kvinnor uppfattar personliga värderingar med högre trovärdighet än vad män gör.Uppsatsens bidrag: Den här uppsatsen visar att kommunikatörer och marknadschefer inom privatresebranschen bör överväga att använda ett värdeteoretiskt Ramverk när de kommunicerar CSR med sina presumtiva kunder om de har ambitionen att öka den uppfattade trovärdigheten i sina budskap..