VÄrt syfte med denna forskning Àr att undersöka om det har funnits nÄgon skillnad pÄ Skolverkets syfte med det nationella provet i matematik och vad lÀrarna tycker Àr syftet. VÄrt arbete Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ matematiklÀrare pÄ högstadiet och med en djupare undersökning av den forskning som finns att tillgÄ samt publikationer som Skolverket har tagit fram. Vi har Àven tittat pÄ hur styrdokumenten ser ut och hur betygskriterierna Àr skrivna. Studien visar att syftet med det nationella provet enligt Skolverket inte alltid överensstÀmmer med lÀraren. LÀraren tillskriver syften som inte Skolverket nÀmner..

I denna uppsats undersöks hur elever i Ärskurs 3 förhÄller sig till de nationella proven, med fokus pÄ kÀnslor, upplevelser samt hur eleverna uppfattat informationen om proven. VÄr teoridel fokuserar pÄ det utvecklingspsykologiska perspektivet. Vi valde att intervjua barn i Ärskurs tre för att fÄ en bild av hur de ser pÄ de nationella proven, detta genom att sÀtta oss in i barnens perspektiv. Det gjordes genom enskilda intervjuer samt en gruppintervju. Resultatet av undersökningen visar att barnen tycker nationella proven Àr spÀnnande men kÀnslor av stress och nervositet tar över.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblÄsare bör se ut i svensk lag. Norsk rÀtt till skydd för visselblÄsare och EuroparÄdets krav pÄ sÄdan lagstiftning analyseras och jÀmförs för att kunna besvara syftet. Svensk rÀtt ger idag ett visst skydd för visselblÄsare, dock erhÄller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gÀller mot det allmÀnna. Det partiella skydd som finns Àr svÄröverskÄdligt eftersom regleringen finns inom flera olika rÀttskÀllor.I norsk rÀtt har alla rÀtt till yttrandefrihet i anstÀllningsförhÄllandet. AnstÀllda har ocksÄ rÀtt att varsla om kritikvÀrdiga förhÄllanden nÀr det sker pÄ ett försvarligt sÀtt, dÄ rÄder ett repressalieförbud.

Har rÀttslÀget avseende fullmakter förÀndrats i och med HDs avgöranden i NJA 2013 s 659 och NJA 2014 s 684? Om ja, har HD, genom dessa avgöranden, inskrÀnkt tredje mans skydd?I nÀmnda avgöranden frÄn HD, har tvÄ huvudtyper av fullmakt uppmÀrksammats av justitierÄdet Stefan Lindskog. Mot bakgrund av dessa avgöranden Àr syftet med denna uppsats att identifiera och analysera de omstÀndigheter vilka, utifrÄn tredje mans uppfattning och huvudmannens vilja, kan ligga till grund för en fullmakt. UtifrÄn de tvÄ uppmÀrksammade huvudtyperna Àr syftet dessutom att undersöka vilken betydelse tredje mans uppfattning av omstÀndigheterna har fÄtt i ifrÄgavarande rÀttsfall. Den lÀsekrets vi vÀnder oss till Àr juridikstuderande samt praktiskt yrkesverksamma jurister..

I Sverige har personer som saknar tillstÄnd att vistas i landet, sÄ kallade papperslösa, sedan den 1 juli 2013 laglig rÀtt till bÄde skolgÄng och viss sjukvÄrd. Men att som papperslös fÄ tillgÄng till skydd undan vÄld förefaller dÀremot svÄrt. Detta slÄr sÀrskilt hÄrt mot papperslösa kvinnor, som till följd av sitt kön, juridiska status och som invandrare löper sÀrskilt hög risk att utsÀttas för olika former av vÄldsbrott.  Syftet med den hÀr studien Àr dÀrför att undersöka huruvida Svenska staten bÄde utifrÄn internationella Ätaganden och nationell lagstiftning kan anses Älagd att Àven tillhandahÄlla skydd för vÄldsutsatta papperslösa kvinnor. Parallellt Àmnar studien undersöka lagens tillÀmpning och hur kvinnornas möjlighet till skydd ser ut i praktiken. En geografisk avgrÀnsning har gjorts till Stockholm, Göteborg och Malmö samt till att frÀmst studera möjlighet att tillgÄ skyddat boende.

Under lÀrarutbildningen hÀr pÄ Malmö högskola har jag hela tiden pÄmints om att planera mina matematiklektioner och undervisning efter lÀroplaner och kursplaner i matematik. Att för mig som nybliven lÀrare arbeta efter kursplan och lÀroplan Àr dÀrför en sjÀlvklarhet. Skolverket och regeringen har arbetat fram förslag till nya kursplaner i matematik i Är 3 som ska börja gÀlla frÄn och med höstterminen 2008. De har Àven som mÄl att införa nationella prov i matematik i Är 3 under vÄrterminen 2009. Syftet med denna studie Àr att undersöka matematiklÀrares attityder och instÀllningar till dessa nya mÄl att uppnÄ och de nya nationella proven i matematik i Är 3.

This bachelor's purpose is to examine different types of library work directed at theSwedish national Jewish and Romani minorities. The thesis will begin with accounting for thepolitics of Swedish national minorities and of today?s situation for Jews and Romanis in Sweden.We will, to accomplish this purpose, use a three-piece question formulation regarding therespective works of the libraries, as well as the possible benefits that cooperation betweendifferent libraries could bring. The questions are answered in the analysis of four qualitativeinterviews through a model based on Dorte Skot-Hansen's thoughts on the library's different rolesin different understandings of society. The analysis will lead us to a final discussion, in which wewill present our results: that distinct guidelines regarding the national minorities for the publiclibraries are a necessity for Sweden?s fulfilling of the responsibility towards these groups; thatthere is a need for a coordination of the propositions and conventions regarding the nationalminorities in the shape of a substantial legislation; and that this field in the future needs to bethoroughly observed and examined in order to evaluate how the Swedish public libraries meet the needs of the national minorities..

Vilka lÀromedel Àr bra och vilka Àr mindre bra? Som lÀrare, och kanske speciellt som nyutexaminerad lÀrare Àr det inte det lÀttaste att skilja agnarna frÄn vetet. I denna uppsats har jag valt att kritiskt granska lÀromedlet SprÄkdax 2 och nÀrmare bestÀmt bestÄndsdelarna LÀsdax 2, Skrivdax 2 och dess lÀrarhandledning, LÀrardax 2. Jag har tagit reda pÄ om detta lÀromedel i svenska förbereder eleverna för att de ska klara nationella provet i Ärskurs tre. Eftersom nationella prov i Ärskurs tre Ànnu bara genomförts som testomgÄng och dÀrmed Àr vÀldigt nytt, tar Àven detta en stor del i uppsatsen. Jag har jÀmfört bland annat likheter och skillnader mellan lÀromedlet och provet, avvÀgningen mellan text och bild etcetera.

Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Examensarbetets syfte Àr att jÀmföra de provuppgifter inom matematik som ingÄr i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter frÄn nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jÀmföra dessa tvÄ provkonstruktioner har 76 provuppgifter frÄn TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter frÄn nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.JÀmförelsen mellan de tvÄ provkonstruktionerna visar bÄde pÄ skillnader och likheter. InnehÄllsmÀssigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehÄllet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poÀngen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsomrÄde som en Matematik D-elev fÄtt tillgÄng till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev Àr 5 procent.

Syftet Àr att ta reda pÄ hur organisationer i civilsamhÀllet ser pÄ och arbetar med integration. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört 15 intervjuer med representanter för organisationer som arbetar med integration i Göteborg. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för en analys utifrÄn idealtyper, vilka jag konstruerat med utgÄngspunkt frÄn teori och tidigare forskning. Den tidigare forskningen sÀger att integrationsbegreppet och integrationspolitiken Àr otydligt och att flera olika tolkningar kan göras och görs av begreppet. Tre olika förhÄllningssÀtt urskiljs.

Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ hur eleverna i gymnasieskolan förbereds inför den skriftliga uppsatsen i det nationella provet i svenska. Jag vill Àven ta reda pÄ om gymnasielÀrare anvÀnder sig av ett processorienterat arbetssÀttet som en metod i undervisningen. För att fÄ en överblick av olika sÀtt att se pÄ skrivundervisning sÄ har jag i min bakgrund tagit del av den forskning som Àr aktuell för just mitt arbete. Jag har i min bakgrund sammanfattat ett processorienterat arbetssÀtt och dess utveckling. I bakgrunden har jag Àven skrivit om hur skrivuppgifter bedöms.

Syftet med studien var att undersöka i vilken mÄn som de texter som testar elevernas lÀsförstÄelse i de nationella proven för svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3 underlÀttar för andrasprÄkselever. För att kunna svara pÄ studiens syfte sÄ har studien begrÀnsats till att undersöka förekomsten av kausalitet och röst i provtexterna samt vilka likheter och skillnader som finns mellan de olika analyserade texterna. Kausalitet och röst Àr tvÄ text-interna variabler som genom tidigare forskning har visat sig underlÀtta förstÄelsen av texter för sÄvÀl första- som andrasprÄkslÀsare. För att kunna besvara studiens syfte och de frÄgestÀllningar som finns sÄ har en textanalys gjorts av tre beskrivande texter och en berÀttande text frÄn de nationella proven i svenska och svenska som andrasprÄk för Ärskurs 3. Samtliga texter har i de nationella proven haft som syfte att testa elevernas lÀsförstÄelse.

Uppsatsen Àr en mÄngfaldsundersökning av Sveriges Televisions (SVT) nyhetsprogram Rapport och Àr genomförd som en fallstudie under vÄren 2012. Syftet med studien Àr att undersöka vilka som fÄr komma till tals i nyheterna och utifrÄn vilket perspektiv: i avseendet representationen av kvinnor, mÀn och personer med minoritetsbakgrund. DÀrtill har studiens syfte varit att undersöka vilka faktorer i de redaktionella strukturerna och journalistiska villkoren pÄ SVT Riksnyheternas redaktion som kan bidra till att pÄverka nyhetsinnehÄllet ur ett mÄngfaldsperspektiv.En av studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr att medierna har en sammanhangsskapande funktion och att en rÄdande maktstruktur reproduceras genom tillskrivandet av en marginaliserande och generaliserande roll till minoriteter. Som Sveriges största nyhetsprogram Àr det intressant vilken verklighet som SVT Rapport förmedlar i sitt nyhetsinnehÄll. DÀrtill har mÄngfald pÄ SVT varit ett intressant undersökningsomrÄde dÄ det som public serviceföretag har ett uppdrag att tillhandahÄlla ett utbud som prÀglas av mÄngfald och svarar mot demokratiska behov.I studien kombineras en kvantitativ undersökning, som innebar kodning av Rapports 19.30-sÀndning i tre sammanhÀngande veckor och en kvalitativ undersökning, som innefattar observationsstudie pÄ SVT Riksnyheter under tvÄ arbetsveckor samt 12 intervjuer med redaktionsmedarbetare.Resultatet visar att Rapport uppnÄr en relativt jÀmn könsfördelning i nyhetsinnehÄllet i avseendet presentationen av kvinnor och mÀn, men att nyhetsinnehÄllet Àr könsmÀrkt och att etniska och kulturella minoriteter tilldelas en undanskymd roll.

Syftet med detta examensarbete Àr att utreda hur Sveriges respektive Englands reglering angÄende brottsoffer relaterar till varandra. För att kunna göra det börjar jag med att utreda vem som Àr att betrakta som mÄlsÀgande i Sverige och victim i England. Efter det gÄr jag igenom regleringen som finns för brottsoffer i respektive land. Jag har delat upp regleringen som berör brottsoffer i sex omrÄden; skydd för brottsoffer, skydd för brottsoffers sÀkerhet, stödfunktioner, rÀtt till information och hÀnsyn och ersÀttning..