Sveriges Television kallar sig en TV i allmÀnhetens tjÀnst och har en erkÀnd roll som viktig aktör i den svenska demokratin. I sin roll som public service-företag har SVT en mÀngd uppgifter att fylla genom sitt programutbud. Public service uppgifter som alla tillsammans skall frÀmja ett demokratiskt samhÀlle. I takt med att medielandskapet och samhÀllet har förÀndrats sÄ stÄr SVT:s ar-bete med dessa uppgifter och mÄl inför nya utmaningar. Vi har i denna upp-sats anammat teorin om att TV-utbudet för public service idag börjat efterlikna de mer nöjesanpassade TV-kanalerna i frÄga om programutbud.

Enligt generalklausulen i 36 § avtalslagen (AvtL) stadgas att part som intar en underlÀgsen stÀllning i avtalsförhÄllandet ska visas sÀrskild hÀnsyn i behovet av skydd. Denna regel finns frÀmst för att skydda konsumenter, men pÄ senare tid har Àven smÄföretagare kommit att innefattas i denna regel. I nÀringsidkarförhÄllanden finns ofta behov av skydd mot oskÀliga avtalsvillkor, dÄ smÄföretagare ofta intar en liknande position som konsumenter. I studien har dÀrför undersökts vilket skydd som ges i lagen och hur detta tolkats i praxis. Dessutom har begreppet underlÀgsen stÀllning beskrivits och analyserats i förhÄllande till övriga rekvisit i 36 § AvtL.

För att undersöka eventuella skillnader mellan vilka matematiska kompetenser som prövas pÄ IB-programmet och svenska nationella program har en analys av matematikuppgifter frÄn de olika programmen genomförts. PÄ IB-programmet har uppgifter frÄn final exam i mathematical studiesstandard level gjorts och frÄn de svenska en analys av uppgifter frÄn nationella prov i matematik B och C. Analysen har genomförts med hjÀlp av kompetensramverk framtaget av Palm et al. (2004). Med hjÀlp av kompetensramverket har nyckelord och uppgiftstyper för de olika kompetenserna tagits fram för att kategorisera in uppgifter till en kompetens som Àr kÀrnan i uppgiften.

Följande arbete behandlar möjliga lösningar för hantering av SYN flooding, en Denial-of-Service-attack mot tjĂ€nster som anvĂ€nder TCP för kommunikation över datanĂ€tverk. Ett flertal olika skyddsmetoder, med varierande ansatser, identifieras, beskrivs och undersöks. Även möjligheter att kombinera dessa analyseras. Det visas att genom att implementera existerande skydd, samt kombinera flera av dessa begrĂ€nsas hotet frĂ„n SYN flooding avsevĂ€rt. Rekommendationer presenteras dessutom för hur organisationer bör gĂ„ tillvĂ€ga för att sĂ€kra tjĂ€nster som riskerar att utsĂ€ttas för SYN flooding-attacker genom att implementera skydd nĂ€ra tjĂ€nsten först  samt  dĂ€refter ytterligare lager allt lĂ€ngre ut i nĂ€tverket..

Utvidgningen av Europeiska unionen medför att allt fler aktörer mÄste samarbeta i syfte att uppnÄ och utveckla en stark och gemensam europeisk marknad för varor, tjÀnster, personer och kapital. I och med att antalet lÀnder i gemenskapen ökar uppstÄr ocksÄ allt större klyfter mellan sÄ vÀl medlemsstaternas sociala förhÄllanden som nationella lagstiftning. Detta innebÀr att mer komplexa förhÄllanden vÀxer fram som krÀver allt större anpassning hos de enskilda medlemsstaterna, vilket genererar problem. Det ligger varken i Europeiska unionens eller i medlemsstaternas intresse att den fria rörligheten medför nÄgra större ekonomiska problem för arbetsmarknadens aktörer. I Vaxholmskonflikten har dock problemet med nationella skillnader aktualiserats utan att den nationella domstolen anser sig kunna finna en gemenskapsrÀttsligt godtagbar lösning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka samband mellan kvalitet pÄ skriftliga omdömen och elevers resultat pÄ nationella prov och dÀrigenom Àven belysa effekter av lÀrares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning sÀger om bedömning och effekter pÄ lÀrande. DÀrefter beskriver jag nÄgra statliga insatser och utvÀrderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lÀrare skriver omdömen. Jag redogör ocksÄ för min teoretiska utgÄngspunkt, som Àr det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier pÄ god kvalitet i omdömen jag anvÀnt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten frÄn nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet pÄ de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat pÄ nationella prov.

Studiens syfte Àr att undersöka sprÄkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vÄrterminen 2012. FrÄgestÀllningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gÀllande innehÄll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan sprÄk och betyg i textproduktion visar elever pÄ de studieförberedande programmen i jÀmförelse med elever pÄ yrkesförberedande program??     Materialet för studien Àr 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrÄn en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehÄll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers sprÄkanvÀndning med syfte att bidra till den sprÄkpedagogiska forskningen..

Denna studie syftar till att undersöka hur lÀrare i Ärskurs 6 upplever de nya nationella proven i Ärskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lÀrare som Àr verksamma i Ärskurs 6 under hösten 2012 dÀr lÀrarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven pÄverkar lÀrarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lÀrare frÄn tre olika lÀn i Sverige.I studien framgÄr det att lÀrarna har en positiv instÀllning till de nationella proven men upplever att det Àr vÀldigt tidskrÀvande att genomföra dem. LÀrarna anser Àven att proven Àr ett bra verktyg för att utvÀrdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebÀr att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lÀrt sig det som de förvÀntas lÀra sig. Huruvida proven pÄverkar det dagliga arbetet i klassrummet sÄ Àr lÀrarna inte helt överens, men att de pÄverkar deras arbete pÄ ett eller annat sÀtt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om lÀraryrkets förÀndringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser Ät bÄda hÄll och nÄgot svar pÄ den frÄgan ges inte. I studiens konstateras dock att lÀrarna har fÄtt ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar sÄ skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lÀrarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..

Denna studie undersöker högstadielÀrares uppfattningar om det nationella Àmnesprovet i engelska i Ärskurs 9 och hur de anser att provet pÄverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet bestÄr av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielÀrare under hösten 2012 samt vÄren 2013. Studien har fokuserat pÄ tre omrÄden: hur provet anvÀnds formativt och summativt av lÀrarna, hur stor inverkan provbetyget har pÄ elevernas slutbetyg och vilken betygsÀttningsmodell som lÀrarna anvÀnder sig av.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lÀrarna.Den analytiska betygsÀttningsmodellen var mest framtrÀdande i lÀrarnas resonemang; förmÄgor i kursplanemÄl och betygskriterier lyftes fram av de flesta lÀrarna som det viktigaste i deras betygsÀttning.LÀrarna var inte eniga i huruvida provbetyget bÄde kunde höja och sÀnka elevernas betyg. NÀr övrigt betygsunderlag var otillrÀckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.NÄgra av lÀrarna uttryckte att pÄtryckningar frÄn huvudmÀn förekommit för att fÄ lÀrarna att sÀtta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Syftet med min uppgift var att ta reda pÄ om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för Ärskurs 3 har haft svÄrigheter med sprÄket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn pÄ sprÄktesten, screening, som görs pÄ BVC. Jag ville Àven ta reda pÄ om det Àr möjligt att se pÄ screeningen som görs pÄ BVC om barnet kommer fÄ svÄrt att klara de nationella proven i svenska i Ärskurs 3.BarnavÄrdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptÀcka och fÄnga upp barn som visar pÄ problem med sin kommunikations-, sprÄk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rÀtt hjÀlp för barn med sprÄksvÄrigheter har gett resultat.Jag har dÀrför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för Ärskurs 3. DÀrefter har jag tagit reda pÄ om det funnits nÄgra svÄrigheter för dessa elever pÄ sprÄkscreeningen som de genomförde pÄ BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Mot bakgrund av att kursplanerna i svenskÀmnet ger utrymme för tolkning, dÄ det inte uttryckligt stÄr vilken specifik genrerepertoar svensklÀraren ska hjÀlpa sina elever att tillÀgna sig, har syftet i detta arbete dels varit att undersöka vilken skriftlig genrerepertoar som lyfts fram i gymnasieskolan i det nationella provet samt i lÀromedlen, dels att undersöka vilken typ av stöd som eleverna fÄr för sitt genreskrivande. Arbetet har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar:-Vilken genrerepertoar lyfts fram av uppgifterna i de nationella proven i Svenska B och de valda lÀromedlen för Svenska A och B?-Vilket stöd ger underlaget inför och uppgiftsbeskrivningar i det nationella provet och lÀromedlen, nÀr det gÀller Äterkommande genrer i de nationella proven?Den metod som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr bÄde kvantitativ och kvalitativ. Det undersökta materialet har bestÄtt av 20 nationella prov i svenska B, ett kopieringsunderlag inför provet samt fem lÀromedel för svenska A och B. Arbetet Àr indelat i tvÄ delstudier, en för proven och en för lÀromedlen.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med det hÀr arbetet Àr att dels göra en teoretisk genomgÄng av de viktigaste styrdokumenten nÀr det gÀller inkludering, dels att med hjÀlp av nÄgra verksamma pedagogers tankar belysa hur inkludering gestaltar sig i en reell skolmiljö, samt undersöka hur integrering fungerar i praktiken i dessa skolmiljöer.Hur upplever respondenterna att inkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?Hur upplever respondenterna att integrering av elever med invandrarbakgrund fungerar pÄ sina respektive arbetsplatser?MetodJag har anvÀnt ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt med intervjuer som metod för datainsamling för att fÄ mer fördjupade svar pÄ mina frÄgor. Jag kÀnner samtliga respondenter sedan tidigare.ResultatInkludering av elever i behov av sÀrskilt stöd genomförs sÄ ofta det Àr möjligt. Det beror pÄ flera faktorer som vilken typ av problematik det handlar om och om det finns resurser. MÄnga olika individuella anpassningar görs hela tiden för att underlÀtta för skolsvÄrigheter.

I dagens skola Àr det allt vanligare att elever kÀnner sig stressade, vilket bland annat beror pÄ att de har mÄnga lÀxor och prov samt krav pÄ sig att prestera. Syftet med studien Àr att undersöka om elever i Ärskurs 5 kÀnner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i sÄ fall beror pÄ? Studien har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram dÀr det tydligt framgÄr skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrÄgade eleverna kÀnner i nÄgon grad av stress inför provet, framförallt Àr det tydligt bland flickorna.

Denna studie Àr en C-uppsats inom lÀrarutbildningen pÄ Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig pÄ elevers resultat pÄ muntliga delen, och hela nationella provet vÄren 2010, lÀrarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som fÄr tillfÀlle att arbeta med matematik muntligt pÄ lektionerna blir bÀttre pÄ matematik Àn de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik pÄ lektionerna fÄr ett bÀttre resultat pÄ den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvÀndigtvis pÄ matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga sÄvÀl som sin skriftliga förmÄga i matematik Àr de som lyckas bÀst..

Syftet med uppsatsen Àr att förklara de stridstekniska principerna genom en historisk Äterblick som undersöker om det finns en oförÀnderlighet i stridens grunder. Uppsatsen Àmnar pröva teorin om stridens grunder, eld ? rörelse ? skydd. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i Erwin Rommels slutsatser efter första vÀrldskriget och jÀmför dessa mot modern svenskt infanterireglemente för att utröna om teorin om stridens grunder Àr bestÀndig. I samband med detta eftersöks Àven indikatorer som kan vara de bakomliggande faktorerna till varför striden pÄ lÀgre taktisk nivÄ kan vara sig lik trots att krig kan ta sig olika i uttryck. Uppsatsens slutsats Àr att om grundlÀggande faktorer i mÀnniskans natur och vÄr fysiska vÀrld Àr konstanta och oförÀnderliga och dessa styr striden pÄ lÀgre militÀra nivÄer Àr Àven stridens grunder bestÀndiga. AlltsÄ kommer mÀnsklig konflikt att se likadan ut pÄ de lÀgre militÀra nivÄerna, oavsett tidsÄlder.