Syftet med studien var att utveckla kunskap om hur instrumentallärare bedriver sin undervisning i förhållande till Ramfaktorerna: den givna tiden och styrdokumenten. Detta intresserade oss eftersom vi själva kommer att arbeta som instrumentallärare när vi avslutat våra studier vid musikhögskolan i Piteå. Vi har i vår studie utgått från ramfaktorteorin eftersom vi sett att det finns många faktorer som har stor inverkan på undervisningens genomförande. Studien genomfördes som en enkätundersökning som riktades till sång- och instrumentalpedagoger i kulturskolan, gymnasiet, folkhögskolan och musikhögskolan. I enkäten kommunicerade vi påståenden som relaterade till lärarnas syn på kursplanens funktion och eleven i förhållande till kursplanen och lektionstiden.

Den här studiens syfte är att skapa en djupare förståelse för hur olika faktorer kan påverka förskollärares möjlighet till att använda sig utav utomhuspedagogik. Hur ser förskollärarna på utomhuspedagogik och att använda sig utav utemiljön på förskolan? Vilka faktorer upplevs lägga begränsningar och möjligheter för att det ska bli möjligt? Metoden som används i studien är kvalitativ intervju. Intervjuerna som gjorts har spelats in och transkriberats. Utefter detta har materialet analyserats med hjälp av frågeställningar och studiens teoretiska utgångspunkt som är ramfaktorsteoretiskt perspektiv och habitusperspektiv.Resultatet visar att utomhuspedagogik är någonting som eftertraktas i förskolan, men har olika betydelse och innebörd beroende på förskola och person.

Denna uppsats handlar om hur fyra musiklärare från tre skolor behandlar ämnena folkmusik och populärmusik i musikundervisningen på högstadiet, samt hur undervisnigen påverkas av de olika Ramfaktorer som finns: klassrum, instrument och digitala redskap, klassernas storlek, lärarens utbildning och läromedel. Undersökningen och intervjufrågor har baserats på ett citat från den nya kursplanen i musik: ?Konstmusik, folkmusik och populärmusik från olika epoker. Framväxten av olika genrer samt betydelsefulla tonsättare, låtskrivare och musikaliska verk.?[1]Syftet med undersökningen har varit att ta reda på om de föreligger skillander eller likheter i hur lärarna tar upp områderna folkmusik och populärmusik, samt om dessa får lika mycket utrymme i undervisningen.Resultatet visar att det förekommer större skillander mellan lärarna när det gäller folkmusik än inom populärmusiken.

Syftet med studien var att undersöka lärares och elevers attityder till läroboken i matematik i grundskolans tidigare år. Genom intervjuer har fem lärares attityder synliggjorts. Även 95 elever, som går i de fem klasser de intervjuade lärarna ansvar för, har besvarat en enkät med frågor gällande deras attityder till matematikämnet, läroboken i matematik samt övrig undervisning i andra ämnen. I tidigare forskning framkommer det att lärarna i stor utsträckning förlitar sig på läroboken i sin undervisning i matematik. I resultatet för denna studie framkommer det att för de fem intervjuade lärarna styrs undervisningen i mångt och mycket av läroboken.

Syftet med studien är att undersöka kommunikationsmönster hos fem biologilärare på gymnasiet och deras elevgrupper med fokus på frågor. Frågeställningarna avser att undersöka i vilken omfattning lärare och elever ställer frågor och vilka typer av frågor som ställs. Studien analyserar vilka Ramfaktorer lärare och elever anser påverkar kommunikationsmönster i form av frågor. Kvantitativ och kvalitativ data har samlats in genom observationer i klassrum, intervjuer med lärare och enkätundersökning med eleverna. Kvantitativ data har analyserats med hjälp av en statistisk programvara, SIMCA-P+.

Syftet med denna studie är att undersöka olika grundskolors resursfördelning till de praktiskt-estetiska ämnena i förhållande till NO-ämnena, samt diskutera vilka kunskapsvärderingar detta återspeglar. Studien jämför förutsättningar kopplade till Ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler och utbildning/behörighet hos lärare mellan praktiskt-estetiska ämnen och NO-ämnen. Frågeställningarna som använts för att studera detta är följande: Vilka skillnader finns mellan praktiskt-estetiska ämnens och naturorienterade ämnens villkor vad gäller Ramfaktorerna: ekonomi, tid, lokaler samt lärares utbildning och behörighet? samt Vilka kunskapsvärderingar återspeglas i Ramfaktorerna ekonomi, tid, lokaler, och lärares utbildning och behörighet? Ambitionen har varit att identifiera eventuella skillnader mellan ämnesgrupperna inom ovan nämnda Ramfaktorer för att kunna diskutera kunskapshierarki mellan de studerade ämnesgrupperna. I undersökningen har en enkätstudie med kvalitativa och kvantitativa frågor samt en kvalitativ intervjustudie genomförts.

Syftet med det här arbetet var att undersöka hur lärare i idrott och hälsa och blivande idrottslärare ser på friluftsmomentet samt att undersöka faktorer som påverkar undervisningen i momentet. För att uppnå syftet med uppsatsen har åtta intervjuer genomförts med fyra aktiva idrottslärare och fyra studenter som läst samma idrottslärarutbildning.Utifrån syftet formulerades det en frågeställning om hur de definierar friluftsliv, hur momentet bedrivs, faktorer som påverkar undervisningen och hur idrottslärarutbildningen anpassar sig till skolundervisningen. Den insamlade datan har analyserats utifrån ramfaktorteorin och läroplansteorin. Resultatet visar att respondenterna har en samstämmig definition av friluftsliv. Friluftsundervisningen bedrivs på ett liknande sätt bland idrottslärarna, de aktiviteter som vanligtvis förekommer är bl.a.

Studiens syfte var att öka förståelsen för verksamma pedagogers förhållningssätt till de minsta barnen med fokus på dess språkliga och kommunikativa förmåga. Syftet var även att ta reda på hur pedagoger arbetar för att stimulera och utmana de små barnens språkutveckling. Studien tar sin utgångspunkt från fem pedagogers egna uppfattningar, vilket har undersökts genom kvalitativa intervjuer som metod. Undersökningens resultat visar att arbetet med barnens språkutveckling utifrån förskolans uppdrag är en tolkningsfråga, där de centrala begreppen språk och kommunikation har en komplex innebörd. Vidare framkommer att kroppsspråket är de minsta barnens främsta kommunikationsredskap, något som bör tas i beaktning i dess utvecklande mot ett talat språk.

Interdisciplinärt arbete, SIS133 15 hpÄmne: Svenska som andraspråkTermin: VT 2015Handledare: Sofia Tingsell.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka Ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori.

Syftet för detta examensarbete är att ta reda på om musikundervisningen i grundskolan har förutsättningar för att vara individanpassad efter den enskilde elevens förutsättningar och behov. Forskningsfrågorna är att ta reda på vilka faktorer som kan påverka möjligheterna att bedriva musikundervisning i enlighet med Lgr11, med intervjuade musiklärares uppfattningar. Samt vilka förutsättningar som beskrivs som centrala för att läraren ska kunna tillgodose varje enskild elevs behov, förkunskaper och förutsättningar samt göra rättssäkra individuella bedömningar. Utgångspunkten i studien är en kvalitativ undersökning baserad på kvalitativa, halvstrukturerade intervjuer och litteraturstudier. De fem musiklärarna som är med i undersökningen arbetar på 12 skolor i fyra kommuner i årskurs 2-9.

I detta examensarbete var syftet att undersöka förskollärares förhållningssätt till att använda rörliga bildmedier och de faktorer som påverkar dessa förhållningssätt. De frågeställningar som studien undersökte var: Vilka rörliga bildmedier rapporterar förskollärarna att de använder? Hur motiverar förskollärarna användning eller icke användning av rörlig bild? Vilka Ramfaktorer begränsar eller underlättar arbetet med rörlig bild? För att behandla dessa frågor skickades enkäter ut till landsbygdsförskolor och stadsförskolor. Totalt blev det 56 svar som behandlades i studien. Det genomfördes även åtta intervjuer med förskollärare.

I denna studie undersöks fem högstadielärares uppfattningar och erfarenheter av mobbning i Uppsala kommun. Frågeställningarna som besvarades var, vilka Ramfaktorer framkom som viktiga i ett urval lärares arbete mot mobbning samt vilka erfarenheter och attityder hade ett urval lärare som påverkade dem i arbetet mot mobbning. Studien har utgått från ramfaktorteorin och skrivs med en fenomenografisk ansats. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer. De fem individerna som deltog i studien arbetade som lärare på tre olika högstadieskolor i Uppsalaområdet.

Bristen på manliga lärare i grundskolan har diskuterats i decennier. Hem- och konsumentkunskap (hkk) har beskrivits som kvinnligt kodat och bara var tionde lärare i ämnet är man. I uppsatsen undersöks därför hur manliga hkk-lärare beskriver vardagen i ett kvinnodominerat yrke. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer med sju informanter.Merparten av männen har tidigare arbetat i restaurang- eller storkök, och för flera var ämnet ett biämne i lärarutbildningen. Informanterna visar glädje och stolthet i yrket och framhåller eleverna som drivkraft.

Syftet med arbetet är att undersöka hur lärare i ett arbetslag ser på svårigheter med att arbeta som en enhet med ämnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frågeställning står till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svårigheter med ämnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i är uppbyggd på tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lärarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stärkas och med det ämnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden är av kvalitativ karaktär och består av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag på två olika högstadieskolor.