Sök:

Sökresultat:

1170 Uppsatser om Ramdirektivet för vatten - Sida 26 av 78

Saltreduktion i recept för reaktivfÀrg

Varje Är producerar H&M ungefÀr 45 miljoner kg svart tyg. Den svarta fÀrgningen görs med reaktivfÀrg, som Àr en fÀrgtyp för cellulosafiber. Affiniteten mellan cellulosafiber och reaktivfÀrg Àr relativt lÄg, vilket innebÀr att processen krÀver hjÀlpkemikalier som ökar attraktionskraften mellan dessa tvÄ. Den hjÀlpkemikalie som krÀvs för ökad affinitet Àr salt, NaCl. Den reaktiva infÀrgningsprocessen vid uppdragsfÀrgning krÀver stora mÀngder salt i processvattnet.

Optimering av tejpade sömmar för funktionsplagg

VattentÀthet Àr en mycket efterstrÀvad komfortegenskap inom funktionsplagg idag. Utveckling av nya material och funktioner syns stÀndigt pÄ marknaden, funktioner som ska förbÀttra denna vattentÀta egenskap och lÄta den kvarstÄ efter hÄrda vÀderförhÄllanden, tvÀtt och andra slitage. Tejpade sömmar Àr en faktor som Àr okÀnt för mÄnga, dÄ det vanligtvis inte syns pÄ utsidan. En vattentÀt jacka hade dock inte fÄtt sitt namn om det inte vore för denna funktion. De flesta sydda plagg som krÀver att vatten inte ska lÀcka in, Àr alltsÄ tÀckta med en tejp pÄ baksidan av sömmen och sömsmÄnen.

Nybyggnation för avloppsrening Tegelviken : En pumpanalys för kommande reningsverk

Med en ny vattenreningsdel vill Kalmar Vatten AB (KVAB) sÀnka sina utslÀpp av nÀringsÀmnen i Kalmarsund. KVAB har vid tidigare tillfÀllen uppgraderat det befintliga reningsverket och för att klara framtida energi- och klimatmÄl planeras dÀrför en nybyggnation. Uppdraget var att framföra olika pumpalternativ till den framtida pumpstationen och ge en LCC-analys för varje alternativ. TvÄ helt skilda pumptyper har utretts, Arkimedespumpen och centrifugalpumpen. TvÄ alternativ för Arkimedespumpen och ett alternativ för centrifugalpumpen har tagits i beaktande.

SÄdd av tallfrön med vattenryggsÀck : en laboratoriestudie

Föryngring av skog Àr en nödvÀndig, men kostsam ÄtgÀrd och dÀrför Àr det efterstrÀvansvÀrt att hitta en föryngringsmetod som Àr bÄde kostnadseffektiv och ger en bra föryngring. Ett sÀtt att fÄ en billigare föryngringsÄtgÀrd Àr att anvÀnda frösÄdd. Vid en lyckad sÄdd gör det stora plantuppslaget att plantorna fÄr bra förutsÀttningar för god kvalitet. Dessa plantor fÄr dessutom bÀttre rotutveckling och stabilitet Àn planterade plantor. AnvÀndningen av skogssÄdd Àr dock begrÀnsad av bl.a.

FörstÄr de? En uppsats kring begreppen fotosyntes och förbrÀnning

Syftet med vÄr undersökning har varit att ta reda pÄ vad eleverna pÄ vÄra respektive skolor kan om begreppen fotosyntes och förbrÀnning. Vi har Àven undersökt om arbetssÀttet har nÄgon betydelse för att nÄ förstÄelse för dessa begrepp. Vi har anvÀnt oss av ett skriftligt prov och vi har gjort intervjuer med niondeklass elever dÄ vi fördjupat oss i frÄgestÀllningarna. Intervjuerna har varit kvalitativa och utfördes individuellt. Vid provet fann vi skillnader mellan de bÄda skolorna vilket vi inte fann dÄ vi sammanstÀllde intervjuerna.

Elevers förestÀllningar om vattnets kretslopp och vÀxtens liv : Har eleverna tillrÀcklig kunskap inom dessa omrÄden för att diskutera hur miljöförstörning pÄverkar vatten och vÀxter?

The purpose of this investigation is mainly to study if pupils have enough knowledge concerning the water cycle and the life of the plants?, and what kinds of household word they have, to discuss pollution within these areas. I also studied how the pupils? knowledge are holding up against what the course-plans says, since it have come to light by other investigations that knowledge are insufficient within the nature-oriented (No) subject in school.The survey has carried out on 28 pupils in a 5th grade, with help of a questionnaire survey. Their teacher has been interviewed and I have studied their local course-plans and also the pupils? schoolbooks in No.The result of the questionnaire survey indicates that the pupils had insufficient knowledge within the areas of plants? life and pollution, something their teacher had a presentiment about.The conclusion is that they need to go out more often in the nature and see how the plants and the environment are affected by different factors.

Kraftfodrets pÄverkan pÄ ÄterhÀmtningsförmÄgan hos hÀstar efter trÀning och transportering

HÀstar bestÄr av 50-70 % vatten. VÀtska försvinner frÄn kroppen hela tiden genom trÀck, urin och avdunstning genom hud och andning. Vid fysiskt arbete förlorar hÀsten stora mÀngder vÀtska genom aktiv avdunstning i form av svettning. HÀsten kan kompensera dessa förluster genom intag av foder, salt och vatten efter det fysiska arbetet men hÀsten kan Àven absorbera vÀtska frÄn tarmen samtidigt som den utför det fysiska arbetet. Vilken typ av foder som hÀsten har Àtit kan pÄverka absorptionsförmÄgan under det fysiska arbetet och kan kanske pÄverka hur lÄng tid det tar för hÀsten att ÄterhÀmta sig till den ursprungliga vÀtskenivÄn.

PreliminÀr design av lÀtt sjörÀddningsenhet

Detta examensarbete Àr en konceptuell fartygsprojektering av en ny serie fartyg Ät SjörÀddningssÀllskapet. Rapporten presenterar ett förslag till en ny sjörÀddningsbÄt som kan ersÀtta tvÄ Àldre fartygstyper, i storleksordningen tio meter, och det behov som tÀcks av dem. Fartygets huvuduppgifter faststÀlls vara bogsering och sjuktransport och det opererar mestadels i skyddade vatten under sommarhalvÄret. Examensarbetet Àr handlett av Thore Hagman, SjörÀddningssÀllskapet och examinator Karl Garme, KTH,Marina System. Mycket arbete har lagts pÄ att skapa ett kostnadseffektivt förslag vilket gav att en befintlig skrovform anpassades för att passa den kravstÀllning som togs fram tillsammans med SjörÀddningssÀllskapets ledning och rÀddningsbesÀttningar.Huvuddata:Loa 9,95 mBoa 4,2 mT 0,65 mDeplacement 5,65 ton fullastatMotorer 2x350 hk utombordareFart 42 knopBunker 1,5 m2 bensinRÀckvidd +280 Nm i 35 knopFartyget har ett fristÄende dÀckshus som, om det dimensioneras och byggs vattentÀtt, gör fartyget sjÀlvrÀtande.

Analys av Tjocklut med Akustisk Spektroskopi : Prediktering av Torrhalt

Att driva av vatten ur anvÀnd kokvÀtska (lut) frÄn massakokarna kallas indunstning och Àr den mest energikrÀvande processen inom den kemiska massaindustrin. Dock mÄste det göras för att dessa lutar ska kunna förbrÀnnas i sodapannan och kemikalierna Ätervinnas. PÄ Gruvöns bruk i Grums innebÀr samÄtervinningen av svartlut och rödlut att belÀggningar lÀttare uppstÄr pÄ utrustningen och arbetet med att förbÀttra och effektivisera processen pÄgÄr stÀndigt. Som ett led i detta arbete har luten undersökts med en mÀtare som bygger pÄ aktiv akustisk spektroskopi. I detta examensarbete har ljudspektrum undersökts i syfte att korrelera dessa till lutens egenskaper med den frÀmsta mÄlsÀttningen att skapa en modell som kan prediktera torrhalten.

AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Masugnsslaggens potential som filtermaterial för metaller i vÀgdagvatten

Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Masugnsslaggens potential som filtermaterial för metaller i vÀgdagvatten

Dagvatten frÄn vÀgar innehÄller ofta tungmetaller. De vanligaste metallerna i vÀgdagvatten Àr bly, koppar, kadmium, nickel och zink. Dessa föroreningar utgör en belastning i recipienter som tar emot dagvattnet. I denna rapport har bly, koppar och zink reducerats frÄn vÀgdagvatten genom filtrering i kolonner med amorf, granulerad masugnsslagg och sand. Masugnsslagg, som Àr en biprodukt frÄn framstÀllningen av jÀrn, Àr en alkalisk produkt med goda sorptionsegenskaper vilket gör den lÀmplig att anvÀnda som filtermaterial för vatten förorenade med metaller.

Varför gÄ över Än efter vatten?

Syftet med studien Ă€r att undersöka om och hur visuell gestaltning kan anvĂ€ndas för att konkretisera, levandegöra och skapa sammanhang och mening i matematik.UtifrĂ„n ovanstĂ„ende syfte har följande forskningsfrĂ„ga formulerats:Hur beskriver en grupp lĂ€rarstudenter sitt lĂ€rande och sin förstĂ„else för matematik nĂ€r de arbetar med matematik genom tredimensionell gestaltning?I studien anvĂ€nds en kvalitativ metod med en etnografiskt orienterad studie av Ă€mnesövergripande arbete med laborationer i bils och matematik. Som empiri anvĂ€nds observationer och skrivna reflektionstexter knutna till detta Ă€mnesövergripande moment. Även ett kollektivt minnesarbete har genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta moment. Även ett kollektivt minnesarbetehar genomförts inom kursen som innehĂ„ller det undersökta momentet.

Visualisering av mÀtdata: en ArcView applikation

Miljökontoret pÄ Kiruna Kommun anvÀnder sig av ett program "Miljöreda 9000", med en tillÀggsmodul, MiljöReda MÀt. Denna gör det möjligt att registrera mÀtdata, t.ex. vatten och sedimentprover tagna i olika sjöar för att sedan med dessa som grund skapa en rapport som sedan kan föras över till andra programvaror som Excel och ArcView. Resultatet av examensarbetet blev en applikation dÀr man pÄ ett enkelt sÀtt kan arbeta med provresultaten i ArcView, skapa diagram och göra statistik och analyser. Det Àr ocksÄ möjligt att presentera resultatet med en karta som bakgrund.

Personalchefer och personalstrategers syn pÄ kompetens och kompetensutveckling i en tid av generationsvÀxling

GenerationsvÀxlingen inom arbetslivet knackar pÄ dörren och framförallt Àr det kommunernasom kommer att förlora en stor grupp 40-talister inom de nÀrmsta Ären.Vi vill ta reda pÄ i vilken utstrÀckning personalcheferna anser att kommunerna har nÄgrastrategier inför generationsvÀxlingen i samband med att kompetens kommer att försvinna urorganisationen. Studien Àr gjord med kvalitativ metod i en flerfallsstudie och har genomförts med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer av fem personalchefer och personalstrateger.Resultaten visar att man i samband med generationsvÀxlingen inte har nÄgra officiellt uttalade övergripande strategier, men att man aktivt arbetar med denna frÄga inom teknisk sektor och framförallt dÄ pÄ kommunernas vatten- och reningsverk. HÀr sker kunskapsöverföring genom en lÄng introduktion och kompetensutveckling. Dessutom finns det ett flertal satsningar pÄ chef- och ledarskapsutveckling. GenerationsvÀxlingen kommer att innebÀra att ett stort mÄtt av erfarenhetskompetens kommer att försvinna ifrÄn organisationen.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->