Sökresultat:
647 Uppsatser om Radiologiska undersökningar - Sida 7 av 44
Framtida utmaningar f?r Serviceresor G?teborg. En fallstudie om ?ldres mobilitet och en ?ldrande befolkning
Den demografiska och ekonomiska utvecklingen i G?teborg ser ut att skapa stora utmaningar
kommande ?r f?r hela staden. I denna fallstudie unders?ks Serviceresor G?teborgs verksamhet d?r vi
ser att de ?ldre resen?rernas m?jligheter att f?rflytta sig riskerar att f?rs?mras p? grund av
konsekvenserna av denna utveckling. Syftet med denna studie ?r d?rf?r att unders?ka hur Serviceresor
G?teborg kan hantera effekterna av den demografiska utvecklingen utan att p?verka resen?rernas
mobilitet negativt.
Domstolars resonemang kring psykologiska faktorer och kvinnors psykiska h?lsa efter upprepad v?ldsutsatthet
Syftet med denna studie var att unders?ka hur domstolar resonerade kring psykologiska faktorer i kvinnors muntliga utsagor och kring deras psykiska h?lsa efter upprepad utsatthet f?r v?ld. Skriftliga domar sammanst?llda av juristdomare (N = 23) unders?ktes med tematisk analys. M?len omfattade minst en ?talspunkt f?r grov kvinnofridskr?nkning.
KVINNORS UPPLEVELSE AV LIVMODERTRANSPLANTATION
Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som
beforskats vid bland annat Sahlgrenska Universitetssjukhuset de senaste decennierna.
Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder.
Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet
att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har
det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller
surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r
fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som
behandling inom snar framtid.
Kan erytritol s?nka energiintaget? Effekten av erytritol p? ad libitum energiintag - En systematisk ?versiktsartikel
Syfte:
Syftet med den h?r systematiska ?versiktsartikeln ?r att unders?ka p?verkan av erytritol i j?mf?relse med sackaros p? ad libitum energiintag (energiintag tills behaglig m?ttnad uppn?s) hos vuxna personer.
Metod:
S?kningar genomf?rdes i databaserna PubMed och Scopus f?r insamling av data. Datainsamlingen innefattade fyra separata s?kblock. De s?korden som anv?ndes var fria s?kord p? olika formuleringar av erytritol, sockerarter, ad libitum energiintag och randomiserade kontrollerade studier (RCT).
?Hon f?rtj?nar s? mycket mer? En fenomenografisk studie om delaktighet f?r barn med diagnosen autism i f?rskolan
Studiens syfte var att unders?ka hur pedagoger i f?rskolan uppfattar att de arbetar med fenomenet delaktighet f?r barn med diagnosen autism i verksamheten. Unders?kningen byggdes p? tv? fr?gest?llningar: 1. Hur uppfattar f?rskolepedagoger att barnen med diagnosen autism ?r delaktiga i verksamheten? 2.
VALDELTAGANDE BLAND PERSONER MED INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDS?TTNING. En intervjuunders?kning med st?dpedagoger
Valdeltagandet bland personer med intellektuell funktionsneds?ttning har visat sig vara
v?ldigt l?gt j?mf?rt med den ?vriga befolkningen. Det trots att man sedan 1989 inte
l?ngre kan bli omyndighetsf?rklarat och det finns inget s?tt du kan f?rlora din r?str?tt
som svensk medborgare. Det ?r ett demokratiskt problem eftersom personer med
intellektuell funktionsneds?ttning ofta f?rlitar sig p? det oBentliga n?r det kommer till
st?d och service.
R?ttvis kollektivtrafik. En studie om hur DRT-tj?nsten Teletaxi bidrar till h?llbar tillg?nglighet och social inkludering i Odense kommun, Danmark.
Denna uppsats unders?ker DRT-tj?nsten Teletaxi i Odense, Danmark f?r att se hur tj?nsten f?rh?ller sig till h?llbar mobilitet och socialt h?llbar tillg?nglighet. Vidare syftar studien till att unders?ka hur resm?nster hos de boende i omr?den med Teletaxi f?r?ndrats sedan implementeringen av tj?nsten. F? studier har gjorts om DRT-tj?nster i icke-urbana omr?den och de som gjorts utg?r ofta fr?n ett ekonomiskt eller milj?relaterat perspektiv, d?r de sociala aspekterna g?llande h?llbarhet inte tas i ?tanke.
Kommunikationen mellan hem och skola samt dess p?verkan p? h?gstadieelever ? Utifr?n l?rares perspektiv p? en m?ngkulturell skola
Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna.
Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar:
1.
Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola?
2.
Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna?
F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.
?Vi har skapat en gemenskap i v?rt utanf?rskap? - En kvalitativ studie som unders?ker och f?rst?r inv?narnas upplevelser av att leva i socioekonomiskt utsatta omr?den som pr?glas av g?ngkriminalitet.
F?rorter, omr?den som pr?glas av konsekvenserna av ekonomisk oj?mlikhet och utanf?rskap. Socioekonomiskt utsatta omr?den d?r inv?narna lever i ?r en milj? med f?ruts?ttningar och m?jligheter som ?r f? och emellan en milj? d?r bristf?lliga resurser och f?ruts?ttningar ger kriminaliteten utrymme att trivas i. Alla tycks ha n?got att s?ga om f?rorten, f?rutom m?nniskorna som ?r bosatta d?r.
Samverkan i skolan
Denna studie unders?ker samverkan mellan l?rare i fritidshem och klassl?rare och utforskar
huruvida det finns en balans i utbytet av st?d mellan de b?da verksamheterna. Genom att
analysera de semistrukturerade intervjuerna vi gjort med l?rare fr?n b?da grupperna med hj?lp
av relevant litteratur och tidigare forskning, unders?ks olika aspekter av samverkan mellan de
olika yrkesrollerna.
Intervjuerna som pekar p? bristande samverkan kan ha att g?ra med brist p? gemensam
planeringstid, samt att l?rare i fritidshem ofta f?r fungera som resurspedagoger i klassrummet,
vilket m?nga g?nger ing?r i deras tj?nster. Detta kan j?mf?ras med L?roplanen f?r
grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, 2022, s.16) som betonar vikten av
samverkan mellan olika akt?rer f?r att fr?mja elevernas utveckling och l?rande.
En materialproducent eller business partner?
Bakgrund och problem: En av de mest betydelsefulla diskussionerna idag ?r artificiell intelligens. En yrkesroll som p?verkas i takt med tekniken ?r controllers. Tidigare har denna yrkesroll beskrivits som diffus och bred, vilket har bidragit till dagens uppfattning att yrkesrollen ?r av en komplex karakt?r.
Ovillkorlig lydnad: Uppfostran och disciplin f?r folkskolan och l?roverken, 1842-1955
Syftet med den h?r studien ?r att unders?ka hur styrdokument f?r folkskolan och l?roverken
skiljer sig i synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder mot elever,
perioden 1842-1955, samt hur denna syn f?r?ndras under den unders?kta perioden. Studiens
fr?gest?llningar ?r: Vad ?r synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra ?tg?rder
mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden 1842-1955? Vilka
likheter och skillnader finns mellan synen p? uppfostran, ordning, uppf?rande och disciplin?ra
?tg?rder mot elever i styrdokumenten f?r folkskolan respektive l?roverken, perioden
1842-1955?
Studien till?mpar en kvalitativ inneh?llsanalys. Det inneb?r en textanalys d?r textinneh?llet i
styrdokumenten f?r folkskolan och l?roverken granskas.
Elevers upplevelse av st?d och hinder f?r l?rande i grundskolan En intervjustudie om spr?kst?rning p? mellan- och h?gstadiet med fokus p? spr?k-, l?s- och skrivutveckling
Studiens syfte ?r att unders?ka hur n?gra elever med spr?kst?rning i mellan- och h?gstadiet upplever l?rande i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning. Studiens syfte unders?ks genom f?ljande fr?gest?llningar: Vilka m?jligheter och hinder upplever elever med spr?kst?rning i sitt l?rande, kopplat till spr?k- l?s- och skrivundervisning?, Vilket st?d upplever eleverna att de f?r idag och vilket st?d ?nskar de f? i relation till spr?k, l?s- och skrivundervisning?, Hur upplever eleverna delaktighet, sj?lvk?nsla och tilltro till sin egen f?rm?ga i relation till sitt l?rande och till undervisning? F?r att svara p? studiens fr?gor antas en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjuer som huvudsaklig datainsamlingsmetod. F?r att bearbeta och analysera intervjuerna anv?ndes en kvalitativ inneh?llsanalys.
Psykedeliska substanser och kreativitet
Syftet med studien var att unders?ka sambandet mellan anv?ndning av psykedeliska substanser och kreativitet, samt om intelligens och personlighetsdraget ?ppenhet modererar detta samband. Urvalet bestod av 223 deltagare, varav ungef?r h?lften hade erfarenhet av psykedelika. Unders?kningen anv?nde ett bekv?mlighetsurval och inkluderade kortversioner av sj?lvskattningsformul?r och tester s?som Alternative Uses Test (AUT), Short Scale of Creative Self (SSCS), Ravens matriser och Big Five Inventory (BFI-2-S) f?r att m?ta aspekter av kreativitet, intelligens och ?ppenhet.
Licentieringsf?rfarandet under frihetstiden: En Principal-Agent-analys av riksdagens maktut?vning
Denna uppsats unders?ker licentieringsf?rfarandet, som var riksdagens juridiska maktmedel f?r att avs?tta medlemmar i riksr?det under frihetstiden i Sverige, med hj?lp av en principal-agent-analys. Studien bygger p? en analys fr?n tidigare forskning av historiska dokument fr?n perioden och unders?ker hur riksdagen anv?nde sin utn?mnings- och avs?ttningsmakt f?r att styra riksr?dets sammans?ttning och beslut. Genom Linnarssons (1943) avhandling identifierades specifika fall av licentiering, de politiska konflikterna och de juridiska grunder som anv?ndes f?r att r?ttf?rdiga avs?ttningarna och via en analys av dessa genom principal-agent teorin fick vi en mer nyanserad bild av licentieringsf?rfarandet.