Studien undersöker möjligheten för tidseffektivisering av materialleveranser med hjälp av RFID, radiofrekvensidentifikation. RFID är en trådlös teknik som används för att identifiera föremål.För att ta reda på vilka problem som uppkommer på dagens byggarbetsplatser genomfördes intervjuer på fyra olika projekt där Skanska Sverige AB är entreprenör. Genom sammanställning av intervjuerna gjordes en kartläggning av materialflöden och materialhantering på samtliga projekt. Dessa problem diskuterades därefter med en sakkunnig inom RFID och resultatet visar förslag på hur RFID kan användas för att uppnå en effektivare materialhantering.Huvudförslaget som analysen redovisar är tidseffektivisering av mottagandekontroller vid materialleveranser. Genom att använda RFID finns möjlighet att automatisera mottagningskontroller.

Radio Frequency Identification, RFID, är en teknik för spårning och informationsbärande som har funnits i över 50 år. Det är dock inte förrän på senare år som användandet av tekniken har fått en bredare spridning. I Sverige finns idag ett flertal företag som har implementerat lösningar som bygger på RFID-teknik men samtliga är begränsade till att endast användas inom ett företag i ett slutet system. På frågan hur RFID-teknik och dess standard EPC påverkar företag i en supply chain, det vill säga i ett öppet system, finns inget klart svar utan detta bör undersökas för respektive bransch där ett införande kan vara intressant. Denna studie är en sådan undersökning, genomförd inom den svenska dagligvarubranschen, med följande syfte:Syftet med denna studie är att, på aktivitetsnivå, kartlägga flödet av fem utvalda produkter i dagligvarubranschen samt att för företag som ingår i dessa flöden skapa scenarier där RFID-teknik utnyttjas.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplattill detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp på flygplatser runt om i världen som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering påen flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till fråganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering på svenska flygplatser.

Införandet av RFID i värdesystemet för paketerat livsmedel kontrolleras av dagligvaruhandeln. Deras dominerande ställning gör att de kan leda ett införande, men också att de kan få den största delen av värdet som RFID medför. Kostnader uppkommer främst hos livsmedelsproducenterna, vilka själva ser begränsade fördelar av teknologin. Standardsättandet och utformandet av system finns det i dagsläget inga konflikter kring. Den svåra nöten att knäcka är hur kostnader och fördelar skall beräknas och fördelas..

 We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.

 We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.

Near Field Communication (NFC) är ett relativt nytt begrepp som har blivit mycket aktuellt under de senaste åren. NFC bygger på en redan befintlig teknik, som kallas Radio frequency identification (RFID), som är en teknik som har till uppgift att läsa information på avstånd med hjälp av radiovågor. NFC används redan flitigt i Japan, men har ännu inte riktigt slagit igenom i västvärlden. Det finns dock en del företag som anammat tekniken, då de använder den som exempelvis passerkort. Exempel på företag som använder sig av NFC i Sverige idag är ?ICA to go? och ?SAS?.

 We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.

Radiofrekvensidentifiering (RFID) är en teknik som har funnits en längre tid men aldrig fått något riktigt genombrott på marknaden. Intresset för tekniken finns, men användandet har inte tagit fart. Anledningen till detta examensarbete är att ta reda på vad detta beror på.Uppsatsen har två syften där huvudsyftet är att undersöka vilka faktorer som har påverkat utvecklingen av RFID negativt, därefter ett bisyfte som är att undersöka hur framtiden för RFID ser ut.Undersökningen genomförs med hjälp av litteratur samt intervjuer av två respondenter, som använder sig av RFID i sitt arbete. Den ena respondenten utvecklar RFID lösningar till andra företag, medan den andra respondenten arbetar som forskare. För att komma fram till en slutsats jämför vi litteratur med de uppgifter som kommit fram genom intervjuerna.

 We have chosen to write our thesis within a transport company. The work was carried out at DHL activities in Uppsala. DHL is one of the leading transport companies worldwide. Our interest lies in more efficient and advanced transportation and terminals, as globalization and new trends require effective solutions.The aim of our work is to explain the need for information technology applications in road haulage and associated terminal operations. Furthermore, we analyses terminal and applied information technology.

At the Department of Technology and Built environment at the University of Gävle there was an interest to study GNU Radio, which is an "open source radio project. The project is based on that most of the radio signal processing is made in an ordinary PC. The idea behind this degree project was that in a laptop there are several radio transmitters/receivers that takes space, generates heat and transmit in varied frequency band etcetera. All these radio transmitters/receivers could be replaced with a Software Defined Radio system. It means that one common, general radio hardware is used to different communications such as: WLAN, Bluetooth, GPRS, 3G etcetera. The waveform is generated in the software, which makes the system very flexible.

This essay aims to analyse the form of two radio documentary shows and compare them to, what I mean are a traditional, Swedish radio documentary form. The radio shows are Radiolab distributedby National Public Radio and WNYC, Övernaturligt (supernatural) produced by TredjeStatsmakten Media AB and P3 Dokumentär (P3 Documentary) distributed by Sveriges Radio. Alarge part of the essay is dedicated to develop a method to analyse form in specific radio shows. Mymethod consists of two parts:1. A defining of sounds in a spreadsheet that map out the different sound elements over time.2.

The purpose of this BA-thesis was to learn the differences in news broadcasts between one public service radio channel and two commercial radio channels. To do this we used a quantitative analysis method to examine the content of the news broadcasts and then we conducted in-depth interviews with several people working with the different radio channels using a qualitative research interview method to learn their views on news and news broadcasting.We measured the differences between the channels in six areas: subject, headline, news presentation, gender, advertising and sources.Our two main theories were normative theory and media logic.The results found that there were several major differences between the public service radio channel and the two commercial radio channels. Apart from several important differences in the six measured categories we also found that the sound and tone in the public service radio channel was very different from the two commercial radio channels.We also found the public service radio channels news broadcasts to be more serious than the two commercials ones?..

Radiofrekvensidentifiering, RFID är en teknik för automatisk identifiering av objekt. RFID möjliggör identifiering och trådlös fjärravläsning av objekt. Teknikens egenskaper möjliggör en uppsjö av användningsområde exempelvis inom säkerhetsområdet och behörighetskontroller, spårning och märkning av varor, i tillverkningsprocesser och andra områden. Det finns stora företag som har uppmärksammat den nya teknikens potential och gör därför stora satsningar. Rapportens uppdragsgivare, R2M,har sedan en tid varit intresserad av tekniken.

Bakgrunden till vårt examensarbete på Scania i Sibbhult är att personer i ledande ställning inte är tillfredsställda med hur materialförsörjningen av hemmatillverkade artiklar till monteringslinjen fungerar idag. Syftet med examensarbetet är att ta fram underlag över hur materialförsörjningen och monteringssättet fungerar idag och utifrån detta underlag bedöma om materialförsörjningen till monteringslinjen fungerar optimalt. Om inte, ta fram förslag på förbättringsverktyg för att effektivisera samordningen av materialförsörjningen och monteringssättet.Med hjälp av intervjuer och observationer har vi samlat in information över hur monteringssätt och materialflödessystem fungerar idag. Efter sammanställning och analys av informationen bedömde vi att det nuvarande materialförsörjningssystemet inte fungerar optimalt och att det kan förbättras. Genom brainstorming kom vi fram till ett flertal olika förslag till förbättring, två förslag redovisas i arbetet.