Radioantenner tillverkas med olika egenskaper för att passa olika applikatoner. En av dessa egenskaper är antennens riktningskaraktäristik. Hur antennen skall konstrueras för att få den eftersträvade riktningskaraktäristiken kan beräknas. För att kontrollera att antennens faktiska riktningskaraktäristik överensstämmer med den beräknade kan antennens riktningskaraktäristik mätas. Företaget Detectus AB utvecklar idag ett mätsystem för att mäta antenners riktningskaraktäristik och presentera denna i form av ett tredimensionellt polärdiagram.

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i Gävle. En intressant frågeställning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnå en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken består av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begränsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbättringsgrupp. Resultatet av våra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstående är brist på utbildning.

The purpose of this masters? thesis is to investigate how public librarians perceive privacy in connection with new technology in libraries. The main research questions are: - How do librarians experience the phenomenon privacy in the library?- How do librarians experience the relation between privacy and technology in the library?- What does this say about the relationship between privacy, technological development and library work?The study was performed with a phenomenographic methodological approach. The material consists of qualitative interviews with eight librarians who work at public libraries where the technology RFID (Radio Frequency Identification) has been implemented.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Mediet vi kommunicerar genom påverkar hur budskapet i meddelandet uppfattas. Detta gör att olika medier föredras vid olika tillfällen. Syftet med denna undersökning var att experimentellt undersöka om olika medier (film, radio och text) påverkar uppfattningen av ilska. Hypotesen var att ilskan skulle uppfattas snabbare och starkare när den visades som film eftersom det innebär att fler verktyg, som kroppsspråk och tonläge, är tillgängliga. I undersökningen presenterades ett bråk mellan en lärare och en elev för 75 personer, antingen som film, ljud eller text.

Inom (traditionell) radio finns tre olika typer av informationsbärare/kanaler nämligen tal, ljud och musik. Syftet med vårt arbete är att ta reda på vilken typ av information som bäst lämpar sig för kanalen tal respektive ljud. Detta har vi gjort genom att mäta informationsförlusten under ett lyssningstest där vi använt oss av kanalerna tal och ljud. Vi har även då vägt in faktorn av störljud/brus (auditiv information som konkurrerar med meddelandet, exempelvis ljud som uppstår vid bilkörning) och mätt vilket medie som har störst brustolerans. Resultatet visade att det fanns skillnader mellan kanalerna och olika typer av information, generellt kan dock sägas att tal hade större genomslagskraft medan ljud hade större brustolerans.Det mest centrala vi upptäckte i studien är kanalernas olika värdesatser där tal är den huvudsakliga informationsbäraren och ljudet i större grad bidrar med känsla.

Syftet med studien är att undersöka till vilken utsträckning människor upplever att de påverkas av media i sina attityder och åsikter kring politik, Och studera åldersskillnader mellan åldersgrupperna 18-25 och 65+. Vi ville även undersöka vilken inverkan medias politiska rapportering har på respondenterna. Det gjordes en kvantitativ undersökning i form av en enkätstudie. Enkäter delades ut till 104 respondenter, 52 i åldersgruppen 18-25 och 52 i åldersgruppen 65+. Resultatet visade att det finns vissa ålderskillnader i hur espondenterna upplever påverkan från media i sina politiska åsikter.

Music has always been an important form of communication and it can be found in many different contexts including aesthetical, cultural and emotional forms. In the globalized society of today music can be distributed fast through radio, TV, CD: s and the Internet. For many people consumption of music is an important part of the daily life and it can contribute to shape an individual?s attitudes and personality.The main purpose of this study is to find out whether there are any differences between men and women?s musical preferences. I will apply an explorative approach using qualitative interviews to describe what causes the differences.

This master thesis focuses mainly on the concept of quality and how the librarians responsible for phonogram purchase use it. The main object is to investigate how the librarians responsible for the purchasing of phonogram works when in the process of selecting the phonograms and how they speak about the concept of quality. Based on this main object four problems has been addressed. The empirical material is interviews made with the seven librarians responsible for phonogram purchase at seven Swedish libraries. The result of this investigation is analyzed based on a theoretical framework created by Sanna Talja, which focuses on what a phonogram collection should contain.

I denna uppsats har jag undersökt hur  Harold Campings domedagsrörelses, ?Campingitismens? och därmed radiostantionsnätverk Family Stations Inc.s, religiösa föreställningsvärld ser ut som de sprider världen över.Undersökningen går igenom frågorna: (1) vem är mannen bakom profetian om den 21 maj 2011?, (2) vilka är Harold Campings centrala läror och vad grundar de sig på?, (3) på vad grundar sig hans profetia om Jesu återkomst den 21 maj 2011?, (4) vad är hans föreställning om frälsning och hur kan man realisera detta mål?, (5) hur skiljer sig ?Campingitismens? frälsningsläror från Heaven?s Gates eller finns det några likheter mellan dem? (6) vad är det som lockar folk till ?Campingi-tismen??89-årige amerikanen, Harold Camping verkställande chef och grundare av USAs nittonde största radiostationsnätverk  Family Stations Inc., kallad Family Radio tolkar Bibeln samt profeterar om domedagen på sitt allegorisk sätt genom sina radiosändningar, internet, satellit TV och sina 30-tal böcker och häften runt om i världen. Hans mening tycks vara att evangelisera var och en här på jorden. Utan att ha någon teologisk utbildning verkar han ändå kunna sin Bibel från pärm till pärm.Campings centrala läror hänger strikt ihop med Bibeln, den är den enda ultimata sanningen som ska lydas ordagrant. Hans förhållande till religion, till ett kristet liv och Bibeln har kalvinistiska influenser och fundamentalistiska drag enligt min uppfattning.

In this essay we map and evaluate obstacles and problems that can occur during the establishment of international companies in Russia. This is done by investigating Swedish companies, which are established in Moscow and Saint Petersburg. We used secondary and primary data from books, previous surveys, reports, articles and the Internet. We also interviewed the following companies: Alfa Laval, Kockum Sonics AB, Höganäs Keramik, Skanska, Assa Abloy, Advakom, AnoxKaldnes, Lindab, Delovoj Peterburg, HL-Display and also a journalist from the Swedish Radio.Most of the problems named by the interviewees were similar, but some differences were also found. The differences were primarily found in the ranking of importance between the different problems.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

This report describes what wireless local area networks are and the use and configuration of them. These WLAN as they also are called can be used both in new installations and expansion of existing networks. Further on this report reveals security in this area. Security is incredible important in all networks not at least wireless because you don?t have to be in the environment physically to get the information, you only have to be in the coverage area that can be several hundred meters.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..