Denna uppsats undersöker KRAVs möjlighet att förändra jordbruket i mer hållbar riktning genom att studera mjölkbönders inställning till ekologisk produktion i Halland. Både ekologiska och konventionella bönders syn på ekologisk produktion beaktas. Genom att jämföra KRAVs arbete med de av mjölkbönderna upplevda hindrena för omställning syftar denna studie att ge klarhet i certifieringssystemens effektivitet som politiskt styrmedel. Resultaten visade att de av bönderna upplevda hindren för omställning till ekologisk produktion till stor del grundade sig i fördomar och feluppfattningar. Undantaget var markbrist, vilket av båda grupper identifierades som det största omställningshindret.

Då en pappersrulle har partier där pappret är längre kallas det ibland för slappa stråk. Det finns flera orsaker till slappa stråk och en av dessa orsaker är att pappret har en ojämn tjockleksprofil. I dessa fall uppstår de slappa stråken eftersom den ojämna tjockleksprofilen gör att pappersrullen på de positioner där pappret är tjockare får en större diameter än i övrigt. Då papper rullas över dessa åsar eller valkar som har en större diameter töjs pappret ut och då det rullas av rullen är det slappt. Körbarhetsproblem till följd av att pappret är slappt i vissa partier är ett stort problem inom pappersindustrin.

Denna studie jämför euroskepticismen inom två europeiska partier, Socialdemokraterna iSverige och The Conservative and the Unionist Party i Storbritannien, i syfte att bidra tillsvaret på följande frågor: vilka faktorer är drivande i frågan om ett europeiskt storpartiseuroskepticism och vilka likheter respektive skillnader kan identifieras inom dylika partierseuroskepticism? Den teoretiska utgångspunkten är Paul Taggart och Aleks Szczerbiaksförklaringsmodell i vilken partibaserad euroskepticism definieras genom dess orsaker. Studienvisar vilka av dessa orsaker är giltiga för respektive parti och möjliggör att resultaten kanöversättas till europeiska partier i allmänhet. Studien använder sig även av klyvningsteorinoch exceptionalism begreppet som kompletterande. Materialet till studien utgörshuvudsakligen av litteratur som beskriver respektive partis euroskepticism samt de svenskaoch brittiska kontexterna som omringar dem..

Regionalism is a concept of extensive proportions and as such is complex to define. This phenomenon becomes much clearer by studying it from different perspectives. This paper focuses on regional political parties and description of their political ideas. The goal of this paper is to examine and compare regional political parties in two Swedish regions: Norrbotten and Skåne. By studying two biggest regional parties in these regions, namely Norrbottensparti and Skånepartiet, I will try to get an insight into the regional politics, as well as illustrate regionalism and its meaning.

Invandrarpolitik är ett omdiskuterat ämne i Sverige. Alla partier som befinner sig i riksdagen eller som har varit representerade i riksdagen har åsikter och förslag till invandrarpolitik, en vissa partier har mer eller mindre fokus på det området. Syftet med min studie är att undersöka om Folkpartiets invandrarpolitik har förändrats under tidsperioden 1990-2009. Jag använder mig av Carl Dahlströms tre dimensioner respektive åtta typer av invandrarpolitik som teori. Mitt material utgörs av partiets partiprogram och motioner som Folkpartiet har framfört i riksdagen.

The purpose of this thesis is, through both a quantitative and qualitative study, to map out how the interaction appears between the established parties and the radical right-wing party, the Sweden Democrat?s (SD) and their core issue ? immigration in the Swedish parliament. By applying analytical dimensions on the parliamentary protocols regarding the immigration issue between the years of 2010-2012 this study will get an insight on how the argumentation concerning immigration has developed since their entrance into the Swedish parliament in 2010. The result shows that SD, through the rejection treatment of the established parties, fulfilled the three conditions which accordingly to the study's theoretical framework are crucial for the party's future success. In the established parties? reception of SD regarding immigration, SD is, to a large extent, left unchallenged as the established parties rather focus on integration instead of challenge SD in the immigration issue.

   Den här fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i Kungälvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i Kungälvs kommunfullmäktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invånare i kommunen röstat på ett populistiskt parti och efter valet finns det numera två aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den här studien riktar sig främst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intåg i kommunfullmäktige beror på rikstrenden, då det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt bråk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjälp av kända forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att två nya partier har fått grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för många olika åsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje är grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invånare i sakfrågor, har utvecklat populismen inom Kungälvs kommun..

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer.

Kan extrema partier med helt olika ideologier samarbeta kring politiska frågor? Det är huvudfrågan i denna studie som har studerat två svenska extrema partier, Nationaldemokraterna och Kommunistiska partiet (f.d. KPML). Studien grundar sig på den sovjetiska dissendenten Andrej Amalriks tes att extrema partier tenderar att närma sig varandra ideologiskt ju extremare de blir. Amalrik presenterar en modell där han visar hur olika ideologier är sammanflätade med varandra, Amalriks ideologihjul.

I den kurdiska delen i Irak finns det två stora partier som alltid har varit i konflikt med varandra men som kan träffas under samma tak som socialdemokraterna i Sverige med socialismen som ideologi. Syftet med denna undersökning är att testa ideologier för de politiska partierna som jag granskar, nämligen Kurdistan Parti Demokrati (KDP) samt Patriotiska Unionen i Kurdistan (PUK). I denna undersökning har jag använt mig av respektive partiprogram som material. Detta för att kunna komma fram till deras ideologiska grund samt att utforska deras likheter och skillnader. Teori som används i denna undersökning är det olika kriterierna för ideologin.

Den här uppsatsen handlar om utbildningspolitik och syftar till att undersöka hur svenska politiska partier talar om skolan i ett antal debattartiklar och repliker, samt om de är överens i några aspekter och vilka dessa i sådant fall är. Utgångspunkten är att det sker en avpolitisering av politik, där kampen mellan ideologier inte längre existerar på samma sätt som tidigare. Genom diskursanalys har ett antal texter analyserats med ett resultat som visar att det mycket väl verkar stämma att partierna inte längre kämpar ideologier emellan, utan att man är övergripande överens och först och främst förvaltar ett redan existerande system. Den politiska kampen, eller spänningen, är inte särskilt stark då samtliga partier är eniga på flera punkter. Däremot existerar en diskursiv spänning kvar i aspekten av att man ständigt försöker underminera varandras kapacitet att vara i regeringsställning.

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår.

Att enskilda politiker och partier väljer att använda sig av sociala medier i valsammanhang blir allt vanligare. I denna uppsats granskades de svenska riksdagspartiernas twitteranvändning inför det svenska riksdagsvalet 2010. Genom en social- och innehållsmässig analys kring twitteranvändandet kunde enskilda partiers kommunikationsmönster anas. Den sociala analysen baserades på relationen mellan en användares följare och följande, den innehållsmässiga på de taggar nätverkets mikroblogginlägg märkts med.Bland annat identifierades två partier med en ren tvåvägskommunikation, och ett parti med en klar envägskommunikation. Två av de undersökta partierna hade även tendenser till att rikta sin kommunikation mot en inre grupp av politiska twittrare.

The focus of this study is the ways in which the discourses of the three largest right-wing populist parties in Scandinavia ? Danish Dansk Folkeparti, Norwegian Fremskrittspartiet and Swedish Sverigedemokraterna ? are articulated and on defining which individuals they include and exclude. The discourses of the three parties are compared and analyzed to determine whether they constitute specific nationalist and culturally racist discourses. The problem is addressed by applying a social constructivist theory of nationalism and cultural racism, and specifically the binary opposition ?we? and ?them?, on a material consisting of the respective parties? member magazines from 2007.