This thesis is about making a support for barcode readers and RFID readers on a computermounted in heavy vehicles. The computer has several applications designed for heavyvehicles such as an order handling application. The goal was to suggest an architecture toimplement a support for the readers. The architecture should be independent of whichmanufacturer who has made the reader hardware that was connected to the computer.At first a theoretically study was made around RFID technology and standards for thetransport and supply sector. Then the architecture was developed and a demo implementationwas made.The conclusion of this thesis is to implement support for barcode readers with a wedgeapplication.

Enligt Steenken et al. (2004) motsvarar container shipping 60 % av världens transporter över haven. Användningen av containertransporter har ökat med tio gånger sedan mitten av 80-talet. En ökning av containertrafik ställer enligt Steenken et al. (2004) ökat krav på hamnars logistik och styrning samt val av teknisk utrustning.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

RFID-tekniken har under de senaste åren uppmärksammats allt flitigare av företag som tror sig ha användning för det i sin verksamhet. En kategori av företag som skulle kunna ha stor nytta av tekniken är tillverkande industri, bland annat i sin materialhantering. En undersökning visar att många sådana företag vet att tekniken finns men att graden av kunskap om teknikens möjligheter och brister är starkt varierande.Detta arbete har studerat vilka brister och problem som uppmärksammats av de företag inom denna kategori som redan idag använder tekniken. Arbetet har bestått av intervjuer av ett antal sådana företag och även av leverantörer av RFID-utrustning.De företag som ingår i undersökningen inte upplevt några av de problem som arbetet behandlar men leverantörernas erfarenheter visar att problem finns och att det kräver stor yrkeskunskap och erfarenhet för att komma runt dem..

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Ur ett globalt perspektiv blev under 2014 ungefär 7 av 1000 resväskor försenade isorteringsprocessen, vilket resulterade i 24.1 miljoner resväskor. Kostnaden kopplattill detta är stor hos många flygbolag, då det innebär manuell hantering. Ett steg motlösningen av misskött bagage är Radio Frekvent Identifikation (RFID) som börjardyka upp på flygplatser runt om i världen som ett komplement till denstreckkodslösning som finns idag. En fullständig implementering av ett RFID-systemöver samtliga flygplatser i världen skulle göra att hela industrin sammanlagt skullekunna spara $760 miljoner USD årligen i kostnader kopplat till försenat ochborttappat bagage.Tidigare studier visar att ett införande av ett RFID-system inom bagagehantering påen flygplats har medfört fler fördelar än nackdelar inom olika aspekter somexempelvis minskade kostnader och effektivare processer. Vilket leder till fråganvarför har inte svenska flygplatser infört detta? Denna studie har som syfte attundersöka vilka utmaningar som finns kring ett införande av ett RFID-system inombagagehantering på svenska flygplatser.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

Företag inom alla branscher arbetar aktivt med att minska sina kostnader genom ökad effektivitet i interna processer, så är även fallet inom daglivarubranschen. Ett sökande efter ny teknik och nya sätt att utveckla branschen står alltid på dagordningen. Radio Frequency Identification (RFID) är nästa generations identifieringsteknik för dagligvaruhandeln, det är därför viktigt att tekniken börjar implementeras och användas. Svenska Retursystem är ett företag som tillhandahåller returlådor till den Svenska livsmedelsbranschens aktörer. För att effektivisera användandet av lådorna så har de givit uppdrag om en undersökning om vilka effekter införandet av RFID i deras returlådor skulle ha på användandet.

Titel: Är du taggad? Lönsamhetsbedömning vid ett införande av RFID.Bakgrund: I dagens läge måste företag vidta olika åtgärder för att vara konkurrenskraftiga på marknaden, företag måste därför hålla nere kostnadsnivån och öka effektiviteten i verksamheten. Genom ID-märkning av produkter kan varuflöden förenklas, och tekniken gör det även möjligt att snabbt hitta information om en specifik vara. Ett system som förväntas få allt större utbredning i framtiden är RFID, som står för Radio Frekvens Identifiering. RFID-systemet skiljer sig ifrån streckkodsystemet och övriga identifieringssystem.Syfte: Uppsatsens syfte är att granska de effekter och möjligheter som RFID medför för företag, vilka har implementerat tekniken.

RFID har sedan 80-talet vuxit fram inom industri- och transport-branschen som ett sätt att under-lätta spårning av tillgångar och övervakning av informationsflöden genom logistikkedjan. Tek-nologin har idag många olika applikationsområden och används inom en mängd olika verksam-heter. Item-level Tagging (ILT) är ett sätt att utnyttja tekniken genom att märka enskilda varor för att på så sätt ge dem unika identiteter, vilket erbjuder enorm potential inom detaljhandel. Givet potentialen med tekniken vill vi med vår studie undersöka vilka förutsättningar som kommer att krävas för en ökad användning av ILT och RFID inom detaljhandeln. Detta mål uppnås genom att undersöka de barriärer som tidigare har hindrat en ökad användning samt hur dessa barriärer uppfattas i dagsläget.

RFID är en teknologi som skulle kunna leda till betydande förändringar för ett företags strategiska referensram. Teknologin härstammar från andra världskriget, men det är först på senare år som det introducerats tillämpningar som berör slutkonsumenter direkt. Syftet med denna utredning är att undersöka slutkonsumenternas inställning till en potentiell framtida implementering av RFID. Vi utvecklade ett instrument för att kunna mäta om det finns några skillnader i inställningen till RFID mellan olika branscher. I en förlängning visar resultatet hur de undersökta branschernas strategiska referensramar kan komma att förändras.

Fukt i byggnader är svårt att upptäcka och är ett vanligt problem i dag.Att i ett tidigt skede kunna se hur fuktigt det är kan bespara dyrakostnader. En ny produkt som företaget Sensible Solutions har tagitfram är en fuktsensor som kan placeras innanför väggar i till exempelbadrum. Fuktsensorn består av två RFID-taggar där en av taggarna äromsluten i ett fuktabsorberande material. När det fuktabsorberandematerialet drar åt sig fukt kommer den taggen bli svårare att läsa av,vilket indikerar att fukt förekommer. Avläsningen av fuktsensorn skergenom en handhållen RFID-läsare.

Denna utvärdering av Umeå universitetsbiblioteks (UB) övergång till RFID-teknik (radio frequency identification) tar upp hur personalen har upplevt konverteringstiden och övergången. Syftet var att undersöka den involverade personalens åsikter och attityder kring omställningen och de eventuella konsekvenser och effekter som RFID-övergången fört med sig.Undersökningen genomfördes med korta uppsökande intervjuer vars frågor utformats i samråd med Umeå universitetsbiblioteks projektledare för RFID-konvertering. Frågorna resulterade i kvantitativa svar men respondenterna gavs möjlighet att utveckla sina svar med egna reflektioner. Av de totalt 17 respondenterna var nio män och åtta kvinnor i åldrarna 32-64 år. Resultaten visar på en till stora delar nöjd respondentgrupp, majoriteten tycker att övergången till RFID har fungerat bra, de flesta känner sig opåverkade i sin yrkesroll efter införandet och endast ett fåtal har lämnat konverteringstiden med några bestående men som drabbat deras arbete eller de själva. Bland respondenterna finns det en generellt positiv inställning till RFID-teknikens framtid på arbetsplatsen och ett flertal hoppas på en vidareutveckling och utbyggnad av tekniken..

En teknik som på senare år fått allt större uppmärksamhet på grund av dess potentiella nytta är RFID-tekniken som bland annat utlovar kostnadsminskningar och ökad konkurrenskraft. RFID i en logistikkedja genererar stora mängder data som måste lagras, hanteras och användas i realtid. Detta tillsammans med antalet användare av denna data gör att informationsmäklare kan vara nödvändiga. En informationsmäklarens uppgift är att hantera avläsare, filtrera och aggregera den insamlade RFID-data och skicka den, förädlad, till användaren av den data. Då utbudet av forskning kring de mjuka aspekterna av informationsmäklare inom RFID är begränsad är det oklart vilken roll informationsmäklare har vid gränsöverskridande aktiviteter.

Byggbranschen ser att det är viktigt att kunna följa ett materialflöde genom byggprocessen för att kunna effektivisera materialflödet. Genom att kopplaspårning av material i byggproduktion med projekteringsmodell ges möjlighetatt minimera slöseriet, vill säga effektivisera materialflödet och effektivisera byggprocessen.Examensarbetet utreder behov gällande spårning av objekt i byggprocessen med hjälp av radiofrekvensidentifikations (RFID) taggning och dess sammanlänkning med en byggnadsinformationsmodell (BIM).Genom att märka objekt i en projekteringsmodells objektspecifika littera ochfysiska objekt med RFID taggar skapades en sammanlänkning mellan dessa. Det fysiska objektets framfart i förhållande till projekteringsmodellen kunde dåföljas.Simulering av en fallstudie av detta genomfördes genom att simulera enarmeringsleverans och dess materialflöde vid ett projekt hos NCC Teknik i Göteborg.I fallstudien praktiserades överföringen manuellt med hjälp av en FTP-serversamt Excel och manuell överföring till projekteringsmodellen. Denna process var ineffektiv och krävde mycket tid i förhållande till informationen. En teknisk lösning för att effektivt kunna överföra information frånmaterialflödesspårning till BIM vore ett sätt att effektivisera processen.